- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
161-162

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

Propedeutik—Propeller

162

p a t r i a, välgörenhetssamfund. P:s främsta
uppgift är uppehållandet av det 1774
grundade Barnbördshuset Pro patria i
Stockholm (jfr Barnbördshus), för vars
räkning sällskapet låtit uppföra och 1930
taga i anspråk en helt ny byggnad med
moderna lokaler, vid Gyllenborgsgatan på
Kungsholmen i Stockholm. Därjämte utdelar
sällskapet belöningar för medborgerliga
förtjänster och troget arbete samt understöd åt
gamla och orkeslösa tjänare. P., som anses
leda sitt ursprung från det medeltida Svenska
lantgillet, organiserades såsom ett hemligt
ordenssällskap 1766, började mot slutet av
1700-talet att därjämte bedriva välgörande
verksamhet och övergick 1814 helt till sådan.
Sällskapet styres efter av K. m:t 1853
fastställda grundregler och ett 1915 utfärdat regi.
Dess tillgångar utgjorde vid utgången av 1930
omkr. 1,400,000 kr. E. Spr.

Propedeutik (av grek, pro, i förväg, och
paidCvein, undervisa, av pais, barn),
inledning till en vetenskap, vanl. i
sammansättningen filosofisk p. Dit räknas logik och
psykologi. — Adj.: Propedeu’tisk. G. O-a.

Prope’ller. 1. Fartygspropeller, en i
vattnet nedsänkt, flergängad skruv, som genom
tryck på det omgivande vattnet driver
fartyget framåt. P. (bild 1) består av
en central del, n a v e t el.
centrum (B), på vilken anbragts 2—4
blad (K), vilka utgöra skruvens

Bild 1. Propeller med axel, hylsa och boxar.

gängor och som antingen äro sammangjutna
med navet (fasta blad) eller framställda vart
för sig (lösa blad) och fastbultade till detta
(bild 6). P. är höger- el. vänstergängad.
Om en högergängad p. roterar medsols,
strävar den att röra sig för över, och om den
roterar motsols akter över; vid
vänstergängad p. bli förhållandena de motsatta.
Denna egenskap hos p. utnyttjas hos
propellerfartyg att förändra rörelseriktningen.
Vid fartyg med direkt omkastbart
framdriv-ningsmaskineri sker rörelseriktningens
förändring genom omkastning av maskineriets
och därmed p:s rotationsriktning. Vid fartyg,

som sakna dylikt, sker förändringen genom
att propellerbladen A (bild 6) göras vridbara
vid navet D, så att genom dessas vridning p.
från att vara högergängad blir vänstergängad

Bild 5. Nikipropeller.

eller tvärtom. Vridningen sker genom en i
navet befintlig mekanism C, påverkad genom
en i den ihåliga axeln apterad stång B.

P:s verkan för framdrivning i vattnet
grundar sig därpå, att den är en skruv. Om en
sådan vrides ett
varv i en fast
mutter, förflyttas
den därunder i sin
längdriktning ett
stycke, som är
lika med
avståndet mellan två
gängor och som
benämnes
stigningen. Det p.
omgivande
vattnet ger sig
emellertid undan för

propellerbladen, och p. förflyttar sig därför
för varje varv endast en del av stigningen.
Den del, som sålunda för varje varv
förloras, kallas slip. Slipen uppgår vanl. till
10—30 % av stigningen. Diametern av
p. är diam, av en cirkel (bild 2), som
omskriver propellerbladens spetsar.
Konstruktionen av p. för ett fartyg med given fart
går ut på ett riktigt avpassande av de för
p. karakteristiska värdena: antal, diameter,
stigning, bladens antal och area samt form
jämte varvantalet. För bestämmandet av
dessa har man uppställt ett flertal såväl
empiriskt som på teoretisk grund härledda
regler, men problemet att teoretiskt fastställa
de lämpligaste propellerdimensionerna är dock
olöst. Verkningsgraden hos p. växlar vid
mycket goda propellerkonstruktioner mellan
60 och 70 % men är dock i praktiken vanl.
mindre.

P framställes genom gjutning av järn, stål
eller av specialbronser och fästes på propeller-

Bild 2—4. Propellerformer, vanlig typ, bogserartyp och turbinfartygstyp.

XVI. 6

Bild 6. Bevis’ propeller med
rörliga blad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 03:36:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free