Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Prostitution 172
sin definitiva karaktär. Sekretet anses utöva
ett aktivt inflytande på spermatozoernas
rörlighet. Även inresekretoriskt är sannolikt p.
av betydelse. Med tilltagande ålder kan p.
förstoras (prostatahypertrofi) och ge
anledning till försvårad urinavgång. E. L-g.
Prostèjov [prå’stjejåf], ty. Prossnitz, stad
i mell. Mähren, Tjeckoslovakien, 20 km s. s. v.
om Olomouc; 33,487 inv. (1930), mest tjecker.
Handelscentrum på Hanåslätten, betydande
industri, främst tillverkning av
herrkonfek-tionsartiklar och skodon.
Prostetunna, viss del av kronotionden (se
d. o.), som utgick till arvode åt prostarna.
Prostituera (lat. prostitu’ere, eg. utställa;
utbjuda, hålla till salu), offentligen prisgiva,
blottställa, utskämma, göra ett skändligt
bruk av, vanhelga; hålla fal till otukt. —
Prostituerad betecknar en person, man
eller (vanl.) kvinna, som vanemässigt skaffar
sig inkomster genom lösa och tillfälliga
köns-förbindelser. Jfr Prostitution. J. E. J-n.*
Prostitution, vanl. om vanemässigt ingående
av lösa och tillfälliga könsförbindelser i
förvärvssyfte (jfr Prostituera). I denna
betydelse har ordet så gott som uteslutande
tillämpning på kvinnor. Där s. k.
reglemen-teringssystem tillämpas, skiljer man
mellan offentlig el. inskriven ooh h e
m-1 i g p. Den förra omfattar därvid de
prostituerade, som äro ställda under
polismyndighetens kontroll, den senare dem, som undgått
denna kontroll. Ordet p. begagnas också om
den samhällsföreteelse, i vilken som
handlande parter ingå såväl de prostituerade
kvinnorna som deras manliga kunder.
P. kräver för sin utveckling framför allt
en något så när talrik och sammanträngd
befolkning. I storstäderna kan man konstatera
tillvaron av en formlig industri, det
industrimässiga koppleriet (jfr Koppleri). Vissa
restauranger, danslokaler o. a.
nöjesetablisse-mang existera som mötesplatser för de
prostituerade och deras kunder, likaså vissa hotell,
s. k. partihotell (fr. maisons de
rendez-vous). I länder, där lagstiftningen ej lägger
hinder i vägen, existera s. k. otuktshus
(bordeller), där innehavaren uppbär
kundernas avgifter och underhåller de inhysta
kvinnorna. Där »hållandet av hus» är
förbjudet, tar denna trafik formen av
rums-uthyrning åt de prostituerade kvinnorna.
Hyresvärdar och -värdinnor kunna på detta sätt
genom oskäliga avgifter för mat och rum
m. m. tillgodogöra sig kvinnornas intäkter av
kunderna. Man kan konstatera vilken
utsugning denna industri medför för de
prostituerade kvinnorna, dess förbindelse med
sutenörer (se d. o.), s. k. vit
slavhandel (se d. o.) samt p:s allmänna
demoraliserande inflytande inom samhället. Mest
påtagliga äro p:s hygieniska vådor, främst
spridning av smittsamma könssjukdomar.
Samhället har på olika sätt reagerat mot p.
Den äldsta lagstiftningen synes ha avsett att
skydda familjens helgd genom att
åstadkomma en tydlig skillnad mellan familjens
kvinnor och de prostituerade, vilka betraktades
som offentlig egendom. I Rom på republikens
tid började man föra register över de
prostituerade. Uppsikten över dem handhades av
ediTerna. Även i den religiösa kulten hade p.
171 Proskription-
vianus och Lepidus) 43 f. Kr. sina
motståndare. _ R. Tdh.*
Proskriptiön, se Proskribera.
Prosobra’nchia, zool., se Snäckor.
Prosodlk (Pr o so di), en från de
forngre-kiska grammatikerna härstammande term,
som betecknar den ena delen av ljudläran (se
d. o.). P. omfattar läran om språkljudens
sonoritet, kvantitet, intensitet och tonalitet.
Se om nysvenskans prosodiska förhållanden
A. Noreen, »Vårt språk», II: 52 ff. (1910),
och, med särskild hänsyn till metriken, N.
Beckman. »Den svenska versläran» (3 :e uppl.
1918). ’ A. M. A.*
Prosöpis. 1. (Bot.) Växtsläkte, tillhörande
gruppen Mimosoideae bland baljväxterna,
omfattande omkr. 25 arter buskar el. träd,
hemmahörande i de tropiska och subtropiska
länderna. Blommorna sitta vanl. i cylindriska
ax. Av mesquitoträdets, P. juliflora, baljor
erhålles mesquito- el. sonoragummi. Det
lämnar även ett mycket hårt och hållbart virke,
som fått mångsidig användning. På grund
av den höga sockerhalten ätas baljorna av
mesquitoträdet liksom av algarroboträdet, P.
■alba (jfr Algarrobo), av indianerna. E. S-g.
2. (Zool.) Se B i f a m i 1 j e n, sp. 260.
Prosopopè, personifikation.
Prospe’kt (lat. prospe’ctus, utsikt, anblick).
1. Utsikt; framställning av gator, torg m. m.
eller av landskap med byggnader; namn på
raka, breda gator i Ryssland, bl. a. i
Leningrad. — 2. Orgelns fasad med dess utåt
synliga pipor. — 3. Plan el. anmälan om
tilläm-nat företag (tidskrift, affär, skola o. s. v.).
Prosperln, Erik, astronom (1739—1803).
Var observatör i Uppsala 1773—97, fick
professors titel 1776 och blev ord. prof. 1797. P.
var en skicklig kalkylator och praktisk
astronom, vilken bl. a. beräknat 84 kometbanor.
Led. av Vet.-akad. (1771). K. Lmk.
Prossnitz, se Prostèjov.
Prost (av lat. propo’situs, propo’stus,
föreståndare), urspr. en klosterföreståndares
närmaste man. I den av biskop Krodegang
(700-talet) inrättade kapitelinstitutionen upptogs
även prostämbetet. Nuv. katolska domkapitel
ha emellertid ej alltid bibehållit det. Inom
evangelisk-luterska kyrkan finnes fortfarande
prosttiteln, ehuru i Tyskland mestadels andra
ämbeten trätt i stället, ss. superintendent och
dekan. Stiften i Sverige äro indelade i
kontrakt, vilkas p. (kontraktsprost) utses
av biskopen bland kontraktets kyrkoherdar,
sedan dess präster inkommit med förslag.
Under 1600-talet blev här och där brukligt, att
p. biträdde biskopen vid tillsynen över
församlingarna. 1686 års kyrkolag nämner två
slags visitationer, prost- och
biskopsvisitatio-ner. Prostvisitationerna ha nu upphört, och
prostarnas ekonomisk-administrativa
åligganden ha tagit andra former. Men p. kan å
biskopens vägnar och på hans uppdrag
förrätta visitationer. Någon gång utnämnes
kyrkoherde av biskop till »prost över egna
församlingar» (t i t u 1 ä r p r o s t). (O. Hpl.)
Pro’stata (av grek. prostatél’n, förestå),
anat., sädeskörteln, namn på en ung.
kastan-jestor körtel, som omsluter mannens urinrör
omedelbart under blåsan. Den bakre-övre
delen av p. genomlöpes av de båda
sädesle-darna, och under passagen genom p. får säden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
