Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Proteinaser—Proteser
176
Då man ej känner p:s kemiska
sammansättning, blir indelningen av dem rätt
godtycklig. En vanlig indelning är följ.:
I. Enkla proteider:
A. Egentliga äggviteämnen:
Al-buminer, globuliner, nukleoalbuminer,
koagulerande äggviteämnen, histoner,
protaminer.
B. Albuminoider: Keratin, elastin,
kollagen.
C. Omvandlingsprodukter av
proteider: Oxid- och
alkalialbumi-der, albumoser och peptoner,
polypepti-der (aminosyror).
II. Sammansatta proteider: Glykoproteider,
nukleoproteider, kromoproteider. I. B.
Proteinaser, kem., den grupp enzym (se
d. o.), som spjälkar högmolekylära, nativa
äggviteämnen. Spjälkningen är ej fullständig
utan lämnar polypeptider (se P e p t i d e r)
som slutprodukt. Viktiga p. äro pep sin
och tryptas (se dessa ord). I. B.
Proteinkorn, bot., se Aleuronkorn.
Proteinämnen, dets. som proteider (se d. o.).
Proteisk, P r ö t é”il s a r t a d, uppträdande
i mångahanda växlande skepnader (se P r
o-t e u s, grek. myt.).
Protektion, beskydd, hägn.
ProtektionPsm (av lat. prote’gere, skydda),
skyddstullsystem. — Protektion i’s t,
för-fäktare av tullsatser, skyddstullsivrare. Se
Handelspolitik och Skyddstull.
Protektionister, Första kammarens,
en 1888 i Första kammaren bildad
partigrupp, som ägde bestånd t. o. m. 1909 års
riksdag. Den uppgick 1910 i Förenade
Bild 1. »Sittben» av uråldrig form, ersättningsmedel
vid hög lårbensamputation. — Bild 2. Modern protes
för lårbensamputation.
högerpartiet och detta i sin tur 1912
i Första kammarens nationella
parti (se dessa ord). Partiet arbetade för
tullskydd, försvarets stärkande och
upprätthållande av Sveriges dominerande ställning
inom den svensk-norska unionen. P.
behärskade kammarens utskottsval. Dess nominellt
främste man var hovmarskalken P.
Reuterswärd, efter vilken det stundom i dagligt
tal kallades II o vmarskalk spartiet.
Bland medlemmarna märktes O. Alin, R.
Almström. G. Billing, L. Douglas, E. Trygger,
L. Åkerhielm och G. F. Östberg. V. M.*
Prote’ktor (lat. prote’ctor), beskyddare;
riksföreståndare, titel i England, buren på
1400- och 1500-talet av riksregenter under
flera konungars minderårighet eller sjukdom,
t. ex. 1547—49 under Edvard VI :s
minderårighet av hertigen av Somerset. Sedermera
bars titeln av Oliver Cromwell 1653—58 och
hans son Richard Cromwell 1658—59. (V. S-g.)
Protektorat, inom folkrätten brukad term
för ett visst förhållande mellan stater. Om
en stat utan att uppge sin egen statliga
organisation och karaktär ställt sig el. ställts
under en annan stats skydd och ledning, så att
den sistnämnda företräder den beskyddade
och ensam leder bådas utrikespolitik, säges
den senare stå under den förras p. Även den
beskyddade staten själv säges vara ett p. Ex.
på p. > Europa äro Monaco under Frankrike
och möjl. San Marino under Italien. Även
vissa utomeuropeiska länder ha förklarats stå
under europeiska staters p., Annam under
Frankrike, Sansibar under Storbritannien m.
fl. I realiteten är dock skillnaden ofta ringa
mellan ett dylikt p. och en vanlig koloni
utan egen statlig karaktär. Se
Intressesfär och Mandat. Jfr även England,
sp. 859—860, och Protektor. G. H-n.
Pro’teles, zool., se S i b e t h y e n a.
Proteolytisk, kem., benämning på ämnen,
som spjälka proteider (äggviteämnen), jfr
Proteinaser.
Proterogly’phae, grupp av ormfam. snokar.
Hos hithörande djur äro de främre tänderna
i överkäken försedda med en längsfåra el. en
kanal. Jfr Gift snokar. T. P.
Proterozöisk, geol., se Geologiska f o
r-mationsserien och Prekambriska
formationer.
Proteser, sing. protes (av grek, pro, i
stället för, och the’sis, sättning),
ersättnings-apparater för förlorade delar av
människokroppen.
1. (Kir., ortoped.) Konstgjorda lemmar
kallas på medicinskt språk i allm. p. Termen
har dock en mera vidsträckt betydelse (se
nedan 2 och 3). P. äro antingen
ersättningsmedel för en verklig defekt, d. v. s. felande
extremitet el. del därav, el. också äro de ett
medel att förlänga en extremitet, som på
grund av förkortning ej kan brukas till
normala funktioner. Till sin natur och uppgift
nära de egentliga p. stå enklare hjälpmedel
(korkinlägg, höga klackar o. dyl.), med vilka
ett i mindre grad förkortat ben förlänges för
undvikande av hälta. I viss mån besläktade
med p. äro även gångstolar, kryckor m. fl.
apparater för möjliggörande av gåendet vid
defekta nedre extremiteter.
Sedan urminnes tider har man försökt
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
