Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Protestantism - Proteus (mytologi) - Proteus (zoologi) - Protevangelium - Prothallium - Prothorax - Protić, Kosta - Protić, Stojan - Protobasidier - Protocetus - Protococcales - Protoelement - Protoepifyt - Protofyter - Protogyni - Protokoll - Protokollsdeputationen - Protokollssekreterare - Proton - Protonema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Proteus—Protonerna
181
sig viktiga kulturella synpunkten torde dock
här ha överbetonats. Gammal- och
nyprotestantism äro f. ö. icke några fasta, mot
varandra en gång för alla klart avgränsade
storheter utan abstraktioner ur en fortgående
historisk utveckling, som alltjämt har sin styrka
i anknytningen till Luthers religiösa
grundinställning.
Litt.: E. Troeltsch, »Protestantisches
Chris-tentum und Kirche in der Neuzeit» (i »Lie
Kultur der Gegenwart», I, IV: 1, 1909); G.
Aulén, »Dogmhistoria» (2:a uppl. 1927) och
»Den allmänneliga kristna tron» (3:e uppl.
1931); W. B. Selbie, »Positive protestantism»
(1925); »Der Protestantismus der Gegenwart»,
utg. av G. Schenkel (1927); D. Shaff, »Our
fathers’ faith and ours. A comparation
be-tween romsnism und protestantism» (1930);
H. Hermelink och R. Otto i »Das Marburger
Religionsgespräøh 1529—1929» (s.å.); II. Rost,
»Der Protestantismus und die Kultur» (1930;
katolsk) och »Der Protestantismus als Prinzip
des Individualismus» (s. å.). E. Nwn.
Prötéus (grek. Protéu’s), grek, myt., en
med profetisk förmåga begåvad
havsgudom-lighet på ön Faros utanför Nilens
mynning. P. meddelade icke frivilligt sin vishet,
utan Menelaos, som blivit vinddriven till
Egypten, överlistade honom, fasthöll honom,
trots att han antog skiftande skepnader, och
tvang honom att sia. — Proteusartad, se
Proteisk. — Proteusnatur, människa,
som lätt skiftar lynne och väsen. M. Pn N-n.
Prötéus, zool., se Olm.
Protevangèlium kallas enl. gammal kyrklig
tradition Guds ord till ormen i paradiset 1
Mos. 3: 15: »Denna (d. v. s. kvinnans säd)
skall söndertrampa ditt huvud», vilket
uppfattades som den första (grek, pröton)
förkunnelsen av glädjebudskapet (grek,
euange’-lion) om frälsningen genom Jesus Kristus,
därav namnet »protevangelium». — »Jakobs
p.» är en legendarisk berättelse från 2:a årh.
om Marias och Jesu födelse. A. Fr.
Protha’llium, bot., dets. som protallium, se
Generationsväxling och Ormbunkar.
Prothörax, zool., se Insekter, sp. 627.
Protié [prå’titj]. Kosta, serbisk general
(1831—92). Var 1873—75 och 1888—89
krigsminister, 1878—80 chef för generalstaben.
1889 blev P en av Alexanders förmyndare.
Protié [prå’titj], S t o j a n, serbisk
politiker (1857—1923). Tillhörde från 1880-talet
ledarna för radikala partiet och var under
tiden 1903—14 med korta avbrott
inrikesminister (bl. a. aug. 1912—nov. 1914) el.
finansminister. Juni 1917—maj 1918 var P. åter
finansminister och tog verksam del i
förberedelserna till det nya Jugoslavien, vars
förste konseljpresident han blev (dec. 1918—
maj 1919). P., som febr.—maj 1920 åter var
regeringschef, motarbetade förgäves den av
Pasié förfäktade storserbiska
centraliserings-politiken. A. A-t.
Protobasldier, bot., se Basidiomyceter.
Protocétus, zool., se Valar.
Protococcäles, bot., se Grönalger, sp. 1176.
Protoelement, astron., av N. Lockyer
föreslaget namn på förmodade modifikationer av
element i stjärnorna. Den nutida
astrofysi-ken har fastslagit, att de modifikationer hos
linjerna i stjärnspektra i jämförelse med
182
terrestra linjer, som lett till uppställandet
av termen p., bero på att gaserna i stjärnorna
uppträda ioniserade, varigenom begreppet p.
i viss mån mist sin betydelse. K. Lmk.
Protoepifyt, bot., se E p i f y t e r.
Protofyter, mikroskopiska växter, som ha
aktiv rörelseförmåga (motsv. protozoerna bland
djuren). Jfr även Arkeozoisk.
Protogynl, bot., se P o 11 i n a t i on.
Protoko’11 (grek. proto’kollon, av prötos, den
förste, och ko’lla, lim, eg. det som är limmat
främst, avseende första bladet i en
papyrus-rulle), uppteckning, huvudsaki. av formell art
och i viss, vanl. kronologisk, ordning av vad
som förekommit till behandling och beslutats
vid ett sammanträde av offentlig myndighet,
domstol, förening etc. Enl. vedertagen
ordning brukar vid senare tillfälle företagas s. k.
protokollsjustering av det
upprättade p., vilket innebär, att detta granskas och,
med el. utan ändring, godkännes såsom
giltigt för framtida konstaterande av det
upptecknade. E. Spr.
Protokollsdeputationen, se Deputation.
Protokollssekreterare. Protokoll i riksrådet
(se d. o.) fördes först av sekr. i Kansliet. Enl.
1600-talets kansliordningar tillsattes för
ändamålet »secretarii protocolli». Protokollet
fördes enl. 1713 års kansliordning av
protono-tarier och enl. de följ, av p. Antalet ökades
med åren. P. förde även protokoll i andra
myndigheter, »beredningar» m. fl., i Högsta
domstolen samt under 1800-talet även i
statsrådet. Vid departementens omorganisation på
1870-talet ersattes p. av kanslisekreterare (se
d. o.). I Nedre justitierevisionen finnas
fortfarande p., som bl. a. föra protokoll i Högsta
domstolen och i statsrådet, då frågor om nåd
i brottmål där förekomma. Därjämte finnes
å dess kansli en andre p. — I
Riksmarskalks-ämbetet och hovexpeditionen finnes en p. Ldht.
Proton [-å’n], väteatomens kärna,
elemen-tarladdningen positiv elektricitet, alltid
bunden vid den massa, som tillkommer
vätekär-nan (jfr Elektron), kan antagl. uppfattas
som punktformigt sammanträngd energi av
elektromagnetisk art. Omkretsad av en
elektron, bildar p. en väteatom (jfr Atom, sp.
447, Relativitetsteori och V å g m
e-k a n i k). P:s massa har bestämts med Astons
masspektrograf till 1,0072 (då syre = 16). I
alla övriga atomers kärnor ingå både p. och
elektroner som byggnadsstenar, i heliums
kärna 4 p. och 2 elektroner. Dess massa är
dock mindre än 4 ggr p:s massa, nämligen
4,oon. Vid den täta packningen, som åtföljer
protoners och elektroners sammanslutning
till den mycket stabila heliumkärnan, avges
energi, som enligt modern uppfattning ger sig
till känna i minskning av massa. I en del
atomer, t. ex. syre, ingår p. med massa precis
1, möjl. i form av heliumkärnor. Vid
bombardemang av väte med a-partiklar ha i
enstaka fall iakttagits så kraftiga stötar mot
vätekärnor, att dessa i form av vätestrålar,
H-strålar, slungats ut med större räckvidd
än a-partikeln på grund av den mindre
massan och liknande ehuru svagare verkningar.
Om utskjutande av p. ur övriga grundämnens
kärnor se A t o m, sp. 443, och
Radioaktivitet, sp. 400. E. R-dt.
Protonerna, bot., se Mossor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
