Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Proustit—Provence
190
Från det inre Provence.
tiska och intellektuella Parismiljö kring
sekelskiftet, vari han vuxit upp. Världskriget
förvandlar denna värld till kaos. P:s
författarpersonlighet röjer uppenbart sjukliga och
»dekadenta» drag liksom den kulturellt
överhettade storstadsdjungel, på vars högvilt han
drev systematisk jakt. För en stor del av den
yngre generationen i Frankrike står han som
banbrytaren för en ny romanform, tekniskt
baserad på Bergsons flytande tidsbegrepp; hans
inflytande spåras överallt i den samtida
litteraturen, parallellt med Dostojevskijs. — Se
monogr. av L. Pierre-Quint (1925), P. Souday
(1927) och E. Seillière (1931) samt E. R.
Cur-tius, »Französischer Geist im neuen Europa»
(1925), L. Eckhoff, »Förerne i vår tids
franske litteratur» (1928), och Kj. Strömberg,
»Modern fransk litteratur» (1928; essä i Vår
Tid 1923). En serie »Cahiers M. P.» (studier,
brev o. a. dokument) utges 1928 ff. Kj. S-g.
Proustit el. L j u s r o t g ii 1 d e n, ett
dia-mantglänsande, halvgenomskinligt, högrött,
hexagonalt (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral av silversulfarsenitet
3 Ag?S . As2S3 med hårdheten 2—2,5 (se
Hårdhetsskala) och spec. v. 5,57. P. är ett
viktigt silvermalmsmineral med 65,4 % silver. —
Jfr Pyrargyrit. N. Zn.
Prout [pråut], William, engelsk läkare
(1785—1850), upphovsman till en 1816
anonymt framställd åsikt, Prouts hypotes,
att väte är det ämne, varav alla övriga
grundämnens atomer äro uppbyggda (jfr Atom,
sp. 432, 435, 442 och 450). G. S-ck.
Provence [pråvä’s] (av lat. provi’ncia,
provins), fordom provins i s. ö. Frankrike, motsv.
de nuv. dep. Boudhes-du-Rh6ne (se d. o.), Var
och Basses-Alpes (se A 1 p e s) samt delar av
Vaucluse, Dröme och Alpes-Maritimes.
Huvudstad var Aix (se d. o.), men den viktigaste
staden har alltid varit Marseille (Massilia).
P., som omfattar Rhönes och Durances nedre
floddalar, är huvudsaki. ett bergland, i s. ö.
uppfyllt av Provence- och Havsalperna.
Kusten, innefattande Franska Rivieran, är
klip-pig och i hög grad sönderskuren.
Medelhavsklimat. Bebyggelsen är tätast vid kusten,
där den har italiensk stadskaraktär.
Oliv-och mandelträd m. m. odlas, särskilt i det
inre. Betydande produktion av frukt och
grönsaker; korkeken skattas i Mauresbergen;
fiske, fåravel. Cöte d’Azur producerar
parfymer av blommor. Industrien är f. ö.
obetydlig och mest koncentrerad till Marseille.
På grund av sitt milda klimat och sin
naturskönhet äger P. flera av Europas främsta
turist- och kurorter. Inv., provensalerna, ha
egen litt. och tala ett särskilt språk (se P r
o-vensalska litteraturen och P r
o-vensalska språket). M.
Historia. Omkr. 120 f. Kr. organiserade
romarna hela kustlandet upp till nuv. Lyon
som en romersk provins, Provincia gallica
eller blott Provincia. Det sista namnet höll
sig kvar, även sedan området vid en ny
indelning off. kallades Gallia narbonensis.
Provinsen har ännu kanske ståtligare
minnesmärken från den romerska tiden än själva
Italien. Under folkvandringarna erövrade
västgöterna Languedoc, burgunderna
Dau-phiné, och namnet P. inskränktes då till sitt
nuv. omfång. P. ingick i konungariket
Bur-gund (se d. o. 3 och 5), blev sedan ett nästan
oberoende grevskap med residens i Arles och
övergick genom giftermål 1112 till greve
Rainmund Berengar av Barcelona. Under
grevarna av Barcelona upplevde landet en
blomstringstid med bl. a. en rik diktning. Då
denna släkt 1245 utslocknade på manssidan,
förvärvades P. genom giftermål av Karl av
Anjou, som sedermera även blev konung av
Neapel och Sicilien. Dennes arvingar ägde P.
till 1382, då Johanna I i Neapel insatte
Ludvig I, hertig av Anjou, till sin adoptivson
och arvtagare. Hans siste ättling, Karl III,
testamenterade P. 1481 till den franske dau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
