Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provinsialständer—Provtryck
197
lantmarskalk och talmän. I allm. fattade p.
beslut endast om utskrivning och bevillning.
— Litt.: »Sveriges ridderskaps och adels
riksdagsprotokoll», d. 6, 1656—58 (1877); E.
Hilde-brand, »Svenska statsförfattningens historiska
utveckling» (1896); S. Grauers, »Sveriges sista
lantdagar och provinsmöten (1676—77)» (i
Karol. Förb:s Årsbok 1930). K. B-n. (E. F-ck.)
Proviusiälständer (P r o v i n s s t ä n d e r),
på ståndsprincipen byggd representation för
ett landskap el. en provins. Sådana funnos i
Preussen (Provinzialstände) sedan 1823 men
avskaffades efter 1875 och ersattes av
provinslantdagar (se Preussen, sp. 107). —
Efter det preussiska mönstret ordnades i
Danmark genom förordn. av 15 maj 1834 fyra
rådgivande provindsialstænderforsamlinger.
Genom införandet av 1849 års grundlag skulle
de helt ha försvunnit, men till följd av
upproret i Slesvig och Holstein 1848 fingo dessa
länder behålla sina provinsialständer, nu med
beslutande makt (se Danmark, sp. 471—
472). Efter hertigdömenas införlivande med
Preussen infördes i dem den preussiska
provinsförvaltningen. — Provinsständer (holl.
provinciale staten) är hävdvunnet, sedan
ståndsrepresentationen upphävts, oegentligt
namn på de nederländska provinsernas
representation. —- Jfr Provinsialmöten. S. B.*
Provinsie’ll, utmärkande för en provins;
landsortsmässig.
Provinsmöten, dets. som provinsialmöten
(se d. o.).
Provinsrosor [fr. uttal pråvå’-], bot., se
Provins, stad, och Rosor.
Provision (av lat. promsio, förutseende,
omtanke). 1. (Hand.) Gottgörelse åt
affärsför-medlare, beräknad i procent på
omsättnings-summan, agent-, kommissions- och
mäklar-arvode (jfr Agent 1 och Kommission
2). Mäklarens p., som kallas k u r t a g e
(cour-tage), skiljer sig från agentens och
kommis-sionärens därigenom, att den utgår, så snart
slutsedel utfärdats, oavsett om avtalet går i
uppfyllelse eller ej, då däremot p. till agent
eller kommissionär ej utgår, förrän affären
faktiskt avvecklats. Ofta erhåller agenten p.
även på affärer, som avslutats utan hans
förmedling men med kunder, som av honom först
introducerats hos den firma han
representerar. Kommissionären, och stundom även
agenten, kan vid försäljning på kredit ikläda sig
ansvar för likvidens riktiga ingång och får
då en särskild s. k. delcrederepr
ovision (se D e ler eder e). Jfr
Accept-provision. — H e m 1 i g a p., en form av
illojal konkurrens (se Konkurrens 1),
äro maskerade mutor, som av mindre
nogräknade leverantörer under olika former betalas
till personer, anställda hos köpande firmor,
för att genom deras medverkan erhålla order.
Enl. 1931 års lag om illojal konkurrens äro
erbjudandet och mottagandet av dylika p.
belagda med straff. K. H. A.
2. P. betecknar enl. kanoniska rätten
förlänandet av ett kyrkligt ämbete och
tillkommer främst påven i kraft av hans myndighet
över kyrkan. Den består av tre moment. Först
utses innehavaren av ämbetet (designatio
per-sonae), sedan överlämnas ämbetet (collatio),
och slutligen sker installation (installatio).—
Under medeltiden gjorde påven ett allt
198
vidsträcktare bruk av sin universella
provi-sionsrätt och kom därför i konflikt med de
ordinarie myndigheterna. I Sverige förbehöll
påven åt sig p. till en mångfald ämbeten och
gav därmed anledning till häftiga politiska
strider, särskilt under 1400-talet. Hg Pl.
Provisionsnota, skriftlig uppgift, som en
handelsagent, handelsresande el.
platsförsäljare erhåller från sin huvudman ang. sina
fordringar på provision för affärer, som
genom hans medverkan bragts till stånd.
Genom lagen om kommission, handelsagentur
och handelsresande 18 april 1914 ha
fastställts regler om provisionsnota. K. H. A.
Provlsor, förr titel på farmaceut (se d. o.),
som tjänstgjorde på annans apotek. O. v. F.
Provisoriet kallas i Danmark det politiska
tillstånd 1885—94, då ministären Estrup icke
kunde genomföra någon finanslag i
folke-tinget och därför under hänvisning till § 25
i grundlagen och i överensstämmelse med
landstingets majoritet utfärdade provisoriska
finanslagar. Genom den politiska förlikningen
1894 träffades bestämmelser för att undgå
nya provisorier. P. E-t.
Provisorisk, övergångs-; vidtagen (el.
gällande) tills vidare. — Motsats: definitiv,
permanent.
Provisorium, anordning tills vidare;
provisoriskt tillstånd.
Provocera, genom (förtäckt) eggelse narra
fiende till missgrepp el. brott.
Provokation (lat. provocätio, utmaning,
vädjande). I Rom vad till folket från
ämbetsmans dom i brottmål, inrättades 509 f. Kr.,
urspr. blott i fråga om livssaker. P.
bortföll, då de ständiga brottmålsdomstolarna
infördes (från 149 f. Kr.). Under kejsartiden
brukades p. synonymt med appellatio,
påkallande av kejsarens dom. — I våra dagar
benämning för myndighets verkliga el.
förmenta försök att framkalla missnöje el.
oroligheter, t. ex. genom en provokatör,
som skenbart handlar i motpartens intresse
(jfr Agent provocateur).
Provokatörisk rättegång, en art av negativ
fastställelsetalan (se d. o.). Går sådan talan
ut på vinnande av förklaring, att käranden
icke är gentemot svaranden förpliktad att
fullgöra viss prestation, kallar man
rättegången därom provokatorisk. Sådan
rättegång har tidigare ansetts innebära en
an-maning från käranden, provok a nten,
till svaranden att göra sitt förmenta anspråk
gällande, med rätt för honom att efter
yrkande få käranden dömd att fullgöra
prestationen. Denna äldre uppfattning är oriktig
och numera allmänt övergiven. Dom i p. kan
endast innehålla fastställelse av huruvida
förpliktelsen består eller ej. Regeln, att p. skall
instämmas till kärandens personliga forum,
torde dock fortfarande få anses generellt
gällande. Ä. H.
Provokatör, se Provokation.
Provrör, i ena ändan tillslutna, tunnväggiga
glasrör, som nyttjas på laboratorier för
utförande av enkla kemiska försök i liten skala.
Provskola, läroanstalt, vid vilken nya
pedagogiska idéer kunna prövas genom försök. I
Sverige har Nya elementarskolan i Stockholm
(se d. o.) denna uppgift. Fr. Sg.
Provtryck, se A r be t s t r y c k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
