Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Provår - Provårsbetyg - Proximal - Prozor, Maurice - Prubba - Prudentius (Aurelius Prudentius Clemens) - Prudentlig - Prudhomme, Sully - Prudhon, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Provår—Prudhon
200
»Psyke buren av sefyrer.» Målning av P. Prudhon.
Provår, praktisk utbildningskurs för
blivande lärare. I Sverige inrättades p. 1865;
det kunde då förläggas till vilket högre
elementarläroverk som helst. 1875 utfärdades
en ny kung. ang. p., genom vilken
provårskurser förlädes till fem läroverk. Enl. dessa
bestämmelser utgjordes p. av en teoretisk och
en praktisk kurs; den förra förestods av en
särskilt förordnad person, den senare av
vederbörande provårsläroverks rektor. Ändrade
bestämmelser för p. gåvos 1905 och 1915
(stadga), då den teoretiska kursen borttogs.
1916 biföll riksdagen k. prop. om inrättande
av provårskurser vid vissa seminarier
(tidigare hade funnits endast en vid seminariet
i Stockholm anordnad provårskurs för
blivande kvinnliga adjunkter vid
folkskolesemi-narier). Nu gällande provårsstadga
utfärdades 19 maj 1917, varjämte samtidigt utkom
stadga för p. vid folkskoleseminarium. P. kan
enl. dessa stadgor genomgås vid läroverk eller
vid folkskoleseminarium eller med en termin
vid vardera läroanstalten (delat p.). Det
omfattar vanl. två terminer men kan i vissa fall
genomgås på en termin; det upptar vanl. tre
ämnen men kan även få omfatta två eller fyra.
Deltagarna, lärarkandidater
(provårskandida-ter), åhöra undervisning på olika stadier
(au-skultera) och få själva under en »handledare»
meddela sådan, varjämte de skola närvara vid
vissa sammanträden och metodiska
föreläsningar. De ha också att deltaga i kurser i
skolhygien och i muntlig framställningskonst,
inbegripet talteknik. Efter genomgånget p.
får lärarkandidaten provårsbetyg.
Genomgånget p. fordras för behörighet att inneha
ord. ämneslärartjänst vid allm. läroverk och
folkskoleseminarium. Provårskurs är f. n.
(1931) anordnad vid Högre latinläroverket och
Högre realläroverket å Norrmalm och Högre
allm. läroverket å Södermalm i Stockholm,
högre allm. läroverken i Uppsala och Lund,
Högre realläroverket i Göteborg och vid
folk-skoleseminarierna i Stockholm och Göteborg.
Höstterminen 1931 voro lärarkandidaterna 74.
— Då kritik i flera avseenden riktats mot p:s
nuv. anordning, uppdrogs åt 1927 års
skol-sakkunniga att utarbeta förslag till
omläggning av provårsinstitutionen. Förslaget
avgavs 1929 men har ännu icke blivit slutligt
prövat. (Se de sakkunnigas »Utredning och
förslag rörande praktisk lärarkurs», 1929,
med historik, samt Skolöverstyrelsens
redogörelse »Lärarutbildningen läsåret 1927—1928»,
1929.) — It. ex. Finland och Preussen är
lärarutbildningen ordnad ungefär som i
Sverige, i t. ex. Norge, Danmark, England,
Förenta staterna är den förlagd till
seminarie-liknande anstalter eller till fristående kurser,
stundom förbundna med univ. Fr. Sg.
Provårsbetyg, se P r o v å r.
Proximäl, se D i s t a 1.
Prozor [pråzå’r], Maurice, greve,
polskfransk författare (1849—1929). P. var 1881
—84 rysk legationssekr. i Stockholm och blev
1897 generalkonsul i Genève. P. översatte till
franska och lät uppföra Ibsens arbeten, några
av Björnsons och spred f. ö. flitigt kännedom
om skandinavisk (även svensk) litteratur i
Frankrike. P:s hustru, f. Bonde, var kusin
till greve C. Snoilsky. Dottern Greta P.
har uppträtt som skådespelerska i fransk
ensemble och även gästat Stockholm. Kj. S-g.
Prubba, se Pro b a.
Prude’ntius (Aurelius P. Clemens),
kristen romersk skald (f. 348 i Spanien, d.
efter 405). Efter en lysande
ämbetsmannabana drog sig P. tillbaka för att helt ägna
sig åt diktkonsten i kyrkans tjänst. Han är
den mest ursprunglige och produktive av de
äldre kristna skalderna i Västerlandet. Mest
framstående är hans lovsång över martyrerna
(»Liber peristephanon»). I en samling hymner
över dagens olika stunder (»Liber
cathemeri-non») förekommer en begravningspsalm, »Jam
moesta quiesce querela» etc., mästerligt
översatt och bearbetad av J. O. Wallin (psalm
492: »Nu tystne de klagande ljuden»).
Litteraturhistoriskt viktig är »Psychomachia»,
en allegorisk dikt om dygders och lasters
strid i människan. P:s uttryckssätt är vårdat
och vackert. — Några äro övers, till sv. i J.
Bergmans »Fornkristna hymner» (1894; 3:e
uppl. 1916). E. M. R.*
Prude’ntlig (av lat. prüdens, klok),
små-klok, förnumstig, ordningsfull.
Prudhomme [prydå’m], S u 11 y, se S u 11
y-P ru dh o m m e.
Prudhon [prydå.’], Pierre, fransk målare
(1758—1823). Var efter 7 års vistelse i
Italien verksam i Frankrike. Påverkad i främsta
rummet av Lionardo da Vinci och Correggio,
betecknar P:s konst ett inslag av poetisk
fantasi och drömmeri i den samtidigt rådande
klassicismens kyla. Den utgör en övergång
från rokoko till romantik. P:s område
sträcker sig från allegorier som »Psyke buren av
sefyrer», »Drömmen om lyckan», »Rättvisan
och Vedergällningen förfölja brottslingen» till
det romantiska porträttet av kejsarinnan
Josephine, drömmande i en slottspark, och till
andra damporträtt av ädel hållning, färg och
linjeskönhet. Bland hans sista målningar
mär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
