Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prydz, Alvilde - Prydz, Peter Blankenborg - Prygel - Prüm - Prynne, William - Prytaneion - Prytaner - Prytz, Andreas Johannis - Prytz, Björn - Prytz, Carl Robert - Prytz, Claes Johansson - Prytz, Harald Oscar - Prytz, Torolf - Przemyśl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Prydz, P. B.—Przemygl
204
sv. utkommo flera, bl. a. »Gunvor Thorsdotter
till Härö» (1900), »Två människor» (1919) och
»Dagar och år» (1920). — Litt.: L. Heber,
»Kvindeskikkelser i norsk aandslivs historie»,
2 (1925). R-nB.
Prydz [pryts], Peter Blankenborg,
dansk-norsk militär (1721—82), chef för norska
krigsskolan. Hans initiativrika verksamhet
där blev av grundläggande betydelse för norsk
krigsvetenskap. K. V. H.*
Prygel brukas icke i nyare lagar såsom
allmän straffart. I vissa länder, ss. i Sverige,
kvarstår det såsom disciplinstraff inom
fång-vårdsanstalterna för särskilt svåra
ordnings-förseelser. Ådömandet är i Sverige
förbehållet Fångvårdsstyrelsen utom i särskilda
nödfall. P. får ej tillämpas på kvinnor. — Se
vidare Kroppsstraff. V. A-t.
Priim, stad i preuss. Rhenprovinsen; 2,843
inv. (1925). Abbotskloster, anlagt 720,
upphävt 1801. Lothar I avled som munk där och
ligger begraven i klosterkyrkan. Se Re gin o.
Prynne [prin], William, engelsk
polemisk författare (1600—69), advokat.
Uppträdde från 1627 i stridsskrifter som
förkämpe för den strängaste puritanism. Han
angrep sålunda bl. a. arminianismen, teatrar,
skådespelare m. m. I skriften
»Histrio-mastix» (1633) angrep han skådespel såsom
olagliga och främjande sedeslöshet. En
erinran om att flera konungar, som främjat
teaterväsende, lidit en våldsam död, föranledde
åtal för majestätsbrott, och P. dömdes 1634
av Stjärnkammaren till böter, livstids
fängelse och att vid skampålen mista båda öronen.
Från fängelset fortsatte P. sitt polemiska
författarskap och dömdes då att brännmärkas
på kinderna med bokstäverna »S. L.»
(sedi-tious libeller). »Långa parlamentet» lät 1640
frigiva P. och tillerkände honom skadestånd
för hans lidanden. P. utgav en mängd nya
stridsskrifter, särskilt mot episkopalismen,
blev 1848 led. av underhuset och bekämpade
där arméns krav och förordade uppgörelse
med konungen. Han uteslöts ur underhuset
vid den »rensning» officerarna 6 dec. s. å.
före-togo med husets rojalister. För sina
stridsskrifter mot parlamentet satt han fängslad
juni 1650—febr. 1653. Sin plats i underhuset
återfick P. febr. 1660 och påyrkade där
lidelsefullt kungadömets återställande. Han var
medlem av »convention parliament» och blev
efter restaurationen arkivarie i Towern. V.S-g.
PrytanéPon, regeringens samlingslokal,
rådhus i forngrekiska städer, där medlemmarna
tillika intogo måltider på statens bekostnad.
Till dessa inbjödos sändebud och förtjänta
medborgare som hedersgäster. M. Pn N-n.
Prytäner (grek. pryta/nels, förmän,
styresmän), medlemmarna av ett regeringsorgan av
växlande betydelse i forngrekiska stater, i
Aten efter Kleisthenes (se d. o.) den varje
tiondedel av året växlande del av rådet, som
ständigt var samlad och skötte de löpande
ärendena. A. M. A.*
Prytz, Andreas Johannis, predikant,
dramaturg (1590—1655). Blev 1619 fil. mag.
i Uppsala, 1621 prof, i vältalighet där och
1647 biskop i Linköping. P. författade
skådespelen »Olof Skottkonung» (1620) och »Gustaf
then första» (1621; tr. 1622, 1649 och 1883).
De äro väsentligen religiöst historiska dra-
mer men sakna därför ej ett världsligt
element. Deras närmaste förebild är Johannes
Messenius’ dramatik. (O. W-n.)
Prytz, Björn, industriledare (f. 1887 2lt),
kusins son till C. R. P. Var 1906—12 anställd
hos a.-b. Separator i Bryssel och Stockholm,
inträdde 1913 i a.-b. Svenska
kullagerfabrikens tjänst och var
1914—18 chef för dess
dotterföretag i
Förenta staterna. P. blev
1919 verkst. dir. för
bolaget och har i
denna egenskap
ådagalagt framstående
förmåga som affärsman
och organisatör,
varför företaget under
hans skickliga
ledning konsoliderats och
nått en storslagen
utveckling. Jfr
Sven
ska kullagerfabriken. P. var 1929—
30 (liberal) led. av Andra kammaren för
Göteborgs stad. G. H-r.
Prytz, Carl Robert, donator (f. 1865
18/s), affärsman i Göteborg, har varit
styrelseled. eller verkst. dir. i flera betydande bolag.
För främjande av bergshistorisk forskning har
P. gjort två donationer till Järnkontoret (1917
och 1925) på vardera 100,000 kr. G. H-r.
Prytz, Claes Johansson, militär,
författare (1651—1707). Deltog i en ambassad
till Ryssland 1668—69 och i Clas Totts
beskickning till kungavalet i Polen 1669. P.
är känd som kompilator av arbeten i historia,
genealogi och juridik, alla förekommande blott
i handskrift. Mest bekant är hans »Tractatus
historico-politicus, de jure publico regnorum
Sueciæ Gothiæque», som utgör ett utdrag av
lagar, recesser och handlingar och spreds
genom avskrifter. Resorna till Moskva och
War-schau har han skildrat i en berättelse, nu i
Kungl. bibi. (sign. M. 259). S. E. B-g.*
Prytz, Harald Oscar, militär (1836—
1909). Blev 1856 underlöjtnant och 1872
kapten vid Svea art.-reg:te samt tog avsked
1887. P. tjänstgjorde 1862—63 i franska
armén (Algeriet, Mexiko) och 1864 i den
danska (bl. a. i striderna på Als). Han utgav
bl. a. »Historiska upplysningar om svenska
och norska arméens regementen och kårer
jemte flottorna» (4 bd, 1867—70). L. W :son M.*
Prytz, T o r o 1 f, norsk arkitekt och
guldsmed (f. 1858), från 1890 innehavare av
guld-smedsfirman J. Tostrup i Oslo. P. har hedrats
med många representativa uppdrag. Så var
han t. ex. ordf, i huvudkommittén för Norges
jubileumsutställning 1914. Ehuru högerman,
var han 1917—18 statsråd och chef för det
tillfälliga industriforsyningsdepartementet i
Gunnar Knudsens vänsterministär. W-t K.
Przemygl [pj*ä’mysl], stad i polska
vojevod-skapet Lw6w (Lemberg), s. Galizien, vid
floden Sans utträde ur Karpaterna och vid
järnvägen Krakau—Lwöw; 47,958 inv. (1921).
Fästning; viktiga vägar över San mötas här.
Handelsstad. Den rom.-kat. katedralen (från
1400-talet) hör till Polens vackraste gotiska
byggnadsverk. Rom.-kat. och grek.-kat.
biskopssäte. M.
P., som 1655 förgäves belägrades av sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
