Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prägling - Prärie - Prärieblomman - Präriehund - Präriehöna - Prärieindianer - Prärieuggla - Prärievarg el. Koyot - Präst - Prästbetyg - Prästbol - Prästed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Prärie—Prästed
208
Präriehund, Cynomys socialis. Prärievarg, Canis latrans.
utan denna sida kan bli plan (blank), om den
slås mot slätstamp, el. förses med inskrifter
etc., om understampen är graverad. — Jfr
Medalj, Puns och Reducering.
Inom tryckeri- och kartongindustrien
kallas i relief pressade bokstäver etc. på finare
emballage, etiketter och tillslutningsoblater
för präglade. I djupet inpressad gravyr
kallas presstryck. O.B-n;E.L-k.
Prärie, plur. p rä r i er (av fr. prairie,
äng[smark]), av franska kolonister införd
benämning på de trädlösa grässlätterna (främst
bevuxna med graminéer) i Ohio och kring
övre Mississippi, U. S. A. Typiska p. ha
funnits inom ett område, som sträckt sig
från s. v. Michigan och v. Ohio över
Illinois (de tre s. k. präriestaterna), Indiana,
Missouri, lowa, Wisconsin och Minnesota och
v. om Missouri till foten av Klippiga bergen
samt i Kanada från dessa berg och till en
linje något ö. om Winnipeg. Till för omkr.
100 år sedan voro p. orört naturland, ett
tillhåll för indianstammar och bisonhjordar, men
äro nu mestadels uppodlade el. betesmarker.
I torrområdena har konstbevattning införts.
— Litt.: H. Nelson, »Nordamerika» (2 bd,
1926); D. A. Dondore, »The prairie and the
making of middle America» (1927); B.
Shi-mek, »Papers on the prairie» (1925).
Prärieblomman, en i U. S. A. 1900—12
utgiven svenskspråkig julkalender med bidrag
på vers och prosa av svensk-amerikanska
författare, bl. a. värdefulla artiklar om
svenskarnas historia i Amerika. O. A. L-r.*
Präriehund, Cy’nomys, nordamerikanskt
gnagarsläkte av fam. ekorrdjur. Hithörande
arter ha kort kropp, stort huvud och kort,
yvig svans. Längden uppgår till 40 cm, varav
7 komma på svansen. Lätet är ett fint
skällande. P. lever vanl. i stora samhällen på
gräsbevuxen mark. T. P.
Präriehöna, Tympa’nchus americänus,
nordamerikansk orrfågel med två på halsens sidor
nedhängande fjäderbuskar, som täcka nakna
hudpartier. P. är 45 cm lång, ovan spräcklig
i svart, blekrött och vitt, under ljusbrun med
vita tvärband. P. förekommer i mell.
Nordamerika och lever på torr, gräsbevuxen
slättmark. Födan hämtas huvudsaki. ur växtriket
men utgöres även av allehanda smådjur. P.
jagas ivrigt och har numera utrotats i de ö.
staterna. T. P.
Prärieindianer, gemensam beteckning för
indianstammar mellan Mississippi, Klippiga
bergen, Saskatchewan och Rio Grande.
Bi-sonjakten var huvudnäring och gav även
material till redskap, dräkter och bostäder. De
ö. stammarna voro samtidigt jordbrukare och
jagade endast under vissa årstider. Ur
etnografisk synpunkt kommo de att bilda en
enhet, ehuru de tillhörde ett flertal
språkfamiljer. Sioux, med undergrupperna dakota, omaha,
kansas och mandaner, utgjorde huvuddelen.
Genom hänsynslöst nedslagna »uppror» (det
sista 1890—91), koppor och alkohol har p:s
antal kraftigt sjunkit, och de återstående
leva nu i Indianterritoriet (se d. o.).
Litt.: C. Wissler, »North american indians
of the plains» (1912) och »The influence of
the horse in the development of plains
cul-ture» (i »Source book in anthropology», 1931);
E. Malm, »Siouxindianernas sista strid»
(1929). Jfr Indianer. S. L-é.
Prärieuggla, zool., se Ugglor.
Prärievarg el. Koyöt, Ca’nis lätrans,
nordamerikansk vargart, utmärkt av smalt, mot
nosen tillspetsat huvud. Med en skulderhöjd
av 55 cm är p. något mindre än europeisk
varg, vilken den liknar till levnadssättet.
Färgen är övervägande gulgrå, på ryggsidan
övergående i svart. Den lever parvis på
prärien. Den långhåriga och täta pälsen är
handelsartikel. T. P.
Präst (av grek. presby’teros), en man,
vilken har som sitt ämbete att förrätta de
religiösa kulthandlingarna samt inom vissa högre
religioner att handha den religiösa
förkunnelsen. P. inom de historiska religionerna har
sitt närmaste ursprung i offerförrättaren. I
Israel uppstod småningom ett ärftligt
prästestånd inom Levi stam. I spetsen för
prästerskapet stod översteprästen. Inom
urkristen-domen kunna de kristtrogna över huvud
betecknas såsom »ett konungsligt prästerskap»
(1 Petr. 2: 9). Men detta hävdande av ett
»allmänt prästadöme» stod icke i
motsatsförhållande till organisatoriska åtgärder.
Begynnelsen till ett kristet prästerskap finnes
redan inom urkristendomen. Jfr K 1 e r u s.
E. Rid. (G. A-n.)
Prästbetyg, se Betyg.
Prästbol (i landskapslagarna även K y r k
o-bol), gammal benämning på
kyrkoherdeboställe. Jfr Kaplansbol, Kloc k arbo 1.
Prästed, ämbetsed av präst, numera ersatt
med prästlöfte (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
