Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Prästfjärden—Prästlön
212
någon examen vid univ. obligatorisk, ehuru
de blivande prästerna allmänt plägade
studera där. Till gagn för den praktiska
prästutbildningen inrättades seminarier (1806 vid
Uppsala univ. och 1809 vid Lunds univ.), och
1831 föreskrevos en teoretisk-teologisk examen
(d i m i s s i o n s e x a m e n, se d. o.) och en
praktisk-teologisk examen vid rikets univ.
Prästbildningen höjdes ytterligare, när fil.
kand.-examen el. teol.-fil. examen föreskrevs
såsom villkor för inträde ibland teol.
fakulteternas alumner. 1884 ändrades p. vid
domkapitlen och kom att omfatta endast de teol.
disciplinerna, näml, exegetisk teologi,
systematisk teologi, historisk teologi och praktisk
teologi. Till praktisk teologi räknas även
svensk kyrkorätt. Vissa lärdomsmeriter
befria från skyldighet att avlägga p. vid
domkapitlen. O. Hpl.
Prästfjärden, se Mälaren, sp. 615.
Prästgård, se Prästlön.
Prästgårdsbyggnad, redan i
landskapslagarna stadgat besvär, som numera jämlikt lag
5 juni 1909 utgöres enl. grunderna för
allmänna kommunalutskylder, dock med
undantag av dem, som genom prästerskapets
privilegier äro befriade, samt med lindring för
vissa främmande trosbekännare. Kbg.*
Prästgäll, dets. som pastorat (se d. o.).
Prästkappa, under 1700-talet begynt
förminskning eller stympande av den äldre
fotsida »Lutherrocken», som ännu brukas i
Tyskland. Nu närmar sig p. åter den äldre typen
med dess karaktär av verklig skrud. B. A.
Prästkodex, en av huvudkällorna för den
del av G. T., som plägar kallas Hexateuken
(fem Mose böcker och Josua bok). Den
kallas numera vanl. Prästskriften. Om
den se närmare Pentateuk kritik.
Prästkonventioner,
Pastoraliekon-ventioner, se Prästlön.
Prästkrage, svensk motsvarighet till den
i andra luterska länder förekommande vita
»pipkragen» runt halsen. Den nuv. p. med
sina två snibbar, som folkligt uttytts som
lagens tavlor, är en relikt av en äldre,
avsevärt större. P. bäres, jämte kappan, vid
gudstjänst och alla prästerliga förrättningar
men utelämnas, då mässhake bäres. B. A.
Prästkrage, Chrysa’nthemum leuca’nthemum,
en till fam. korgblommiga hörande, omkr. 3
dm hög, upprått,
flerårig ört med de
nedre bladen
spadlika och samlade i
rosett.
Blomkorgarna äro täml.
stora, med vita,
tunglika
kantblommor och gula,
rör-formiga diskblommor; allmän. Till
samma släkte höra
g u 11 k r a g e n el.
solstickan, Clir.
segetam, som är
enårig, med gula
kantblommor och
växer som ogräs
bland vårsäd i s.
Sverige, och b e
r-t r a m, Chr. par-
thenium, en gammal prydnadsväxt med
parflikiga blad, små blomkorgar och korta
kantblommor. Se även Krysantemum. G. M-e.
Prästlöfte, högtidlig försäkran, som
avlägges av den, som skall inträda i prästämbetet
(ordinandus). Detta löfte var i 1686 års
kyrkolag en vidlyftig ämbetsed, som utbyttes mot
ett löfte i lag av 10 nov. 1893. Löftesfrågan
fick efter 1903 års kyrkomöte följ,
formulering: »Viljen I efter bästa förstånd och
samvete rent och klart förkunna Guds ord så
som det är oss givet i den heliga skrift och
så som vår kyrkas bekännelseskrifter därom
vittna?». — Litt.: E. Rodhe, »Svenskt
gudstjänstliv» (1923). O. Hpl.
Prästlön. Prästerskapets inkomster ha av
ålder utgjorts av tiondeavgifter (se
Prästtio n d e och Tionde) jämte avkastning av
boställen och kronotiondeanslag samt
åtskilliga e. o. avgifter, bland vilka märkas dels
de s. k. tillagorna, jura stolae, ss. avgifter vid
lysning, vigsel, barndop och kyrktagning
m. fl. förrättningar (se även L i k s t o 1,
M at skot t och Påskpenningar), dels
frivilliga gåvor, offer. Flerstädes ingingos
mellan församling och prästerskap frivilliga
ackord eller föreningar, s. k. löne- el. p
a-s to r alieko n vent ione r, vilka kunde
stadfästas av K. m:t, vanl. för 25 el. 50 år.
Vid riksdagen 1859—60 antogos grunder för
en allmän lönereglering för prästerskapet.
Enl. förordningar 1862 och, för Stockholm,
1872 skulle samtliga det territoriella
försam-lingsprästerskapets löner legleras
pastorats-vis genom länsvis och för Stockholm tillsatta
löner e g 1 e ringsnämnder, vilkas
förslag, efter vederbörandes hörande, anmäldes
till K. m:ts prövning. Sådan reglering skulle
gälla under 50 år. Församlingen åliggande
tionde- och e. o. avgifter skulle utbytas mot
vissa bestämda avgifter, som beräknades i
persedlar att i regel utgå efter tioårig
medel-markegång, och endast till mindre del i
penningar. All betalning till prästerskapet för
särskilda förrättningar skulle upphöra. Blott
några få regleringar enl. dessa författningar
kvarstå ännu. Utom en, som utgår 30 april
1941, skola de alla 1 maj 1934 ha upphört
att gälla. 9 dec. 1910 utfärdades nya
författningar rörande prästerskapets
avlöningsförhållanden. Enl. dessa indragas
prästerskapet tillkommande tionde o. a. avgifter av
fast egendom till statsverket och avskrivas
mot ersättning, som tillföres prästerskapets
gemensamma avlöningstillgångar
(kyrkofonden). Varje präst erhåller, jämte fri
bostad och ersättning för skjuts i
tjänsteärenden, lön i penningar. Samtliga
boställen skola, med undantag av vad som
erfordras till bostad åt prästen (prästgård),
utarrenderas. För de lägst avlönade kan
ål-derstillägg utgå. Lönebeloppen fastställas
pastoratsvis för 20 år av K. m:t. Lönerna
skola i första hand gäldas av pastoratet,
inom vissa städer av flera pastorat
gemensamt (Göteborg, Norrköping, Hälsingborg,
Gävle, Örebro, Jönköping samt i Stockholm
Brännkyrka och Enskede pastorat) med
av-komst av boställen m. m. samt uttaxerade
medel. Befintliga lönetillgångar, bl. a.
av-komsten av boställena, vilka skola med
undantag för prästbostad med område (präst-
Prästkrage, Ohrysanthemwm
leucanthemum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
