Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Prästmöte—Prölss
214
gård) utarrenderas (löneboställen), förvaltas
i regel av kyrkorådet, skogsmarken däremot
av Domänstyrelsen, som av avkastningen
tillhandahåller pastoraten erforderliga medel.
Om medlen till lönernas gäldande se K y
r-k o f o n d e n. Pör reglering av det e. o.
prästerskapets avlöning gäller en förordn. av 18
april 1914, enl. vilken varje som adjunkt
tjänstgörande e. o. präst skall åtnjuta bostad
och vivre, skjuts i tjänsteärenden, arvode
samt ersättning för resa till
tjänstgöringsort. I allm. utgår arvodet av kyrkofonden
samt övriga förmåner av vederbörande ord.
präst. Enl. samma förordning regleras
gott-görelsen till ord. präst, som mottagit
förordnande att jämte egen tjänst uppehålla
annan befattning eller biträda annan i hans
tjänst. Om pensionering av präster se E m
e-r i t i 1 ö n och av deras änkor och barn
Prästerskapets ä n k e - och
pupillkassa. — Litt.:
»Prästlönereglerings-kommitténs betänkande», IV (1903);
»Kyrko-fondskommitténs betänkande» (1923). (Schg.)
Prästmöte (Diecesänsynod,
Stifts-synod), sammanträde av präster från
samma stift (se Dieces) efter biskopens
kallelse. Dylika synoder torde ha funnits
från slutet av andra årh. el. tidigare och
blevo längre fram allmänna. Efter hand
organiserades de, och 1215 påbjöd
Lateran-mötet alla biskopar att en gång om året hålla
stiftssynoder. Även i Sverige funnos under
medeltiden sådana. 1571 års kyrkoordning
talar om att »prästamöte» skall hållas en tid om
året. J. Rudbeckius införde i sitt stift dubbla
årliga p. Man upptog förhör med de yngre
prästerna, diskuterade
prästmötesavhand-lingen, behandlade sådana frågor som
undervisningen, kyrkans författning och kult,
själavård, kyrkotukt, beslöt om särskilda
stadgar för stiftet (stiftskonstitutioner) m. m.
T. o. m. biskops- och riksdagsmannaval
före-togos på dessa möten. Kyrkolagen 1686
bekräftade i stort sett gängse praxis
beträffande p. Kyrkolagen kap. 25 har så tillvida
ändrats, som p. numera hålles vart sjätte år;
förhöret med prästerna har bortfallit.
Stockholms prästerskap har sedan 1925 eget p. i
huvudstaden. — Litt.: H. Lundström, »Ur
våra äldre prästmötens historia» (i
Kyrko-hist. Årsskr. 1902); A. Uggla,
»Prästmötes-afhandlingar 1780—1920» (en bibliografisk
översikt; 1924). O. Hpl.
Prästskriften, se Pentateukkritik.
Prästtionde, den prästerna förbehållna
delen av tionden, utgående dels av
jordbruket (sädestionde), dels av boskapsskötsel
(kvicktionde, smörtionde), dels av fiske
(fisktionde). Se Tionde. Schg.
Prästval innebär, att en församling
antingen själv utser sin präst el. uttalar sig om
vilken den önskar, i den händelse
utnämnings-rätten tillkommer konungen.
Församlingarnas förslagsrätt bekräftades i 1686 års
kyrkolag. Den första prästvalsförordn. 5 juni 1739
skiljer mellan konsistoriella och regala
pastorat, och församlingens rätt att välja betonas
ytterligare. Så har även skett i 1809 års
R. F. (§ 30). Därefter ha nya bestämmelser
utfärdats genom förordn. 1 april 1843, lag
ang. tillsättning av prästerliga tjänster 26
okt. 1883 samt den nu gällande prästvallagen
av 9 dec. 1910. Den sistnämnda vill upphäva
skillnaden mellan regala och konsistoriella
pastorat på så sätt, att konungen i vissa fall
har rätt att utnämna. Präst åtnjuter
beford-ringsrätt endast inom det stift han tillhör.
Undantag härifrån givas (se In dige na t).
Val föregås av ansökan, förslag, prov och
frågodag. Av de sökande uppför
domkapitlet tre på förslag. Om ej tre sökande ha
anmält sig, gälla särskilda bestämmelser.
Sedan förslaget vunnit laga kraft, avlägga de
sökande alltefter förslagsrum predikoprov
till tjänsten. Söndagen efter sista provdagen
är frågodag (se d. o.), då församlingen
äger framställa jäv m. m. Vid tillsättande
av kyrkoherdetjänst har församlingen då
även rätt att kalla fjärde p r o v p r e d
i-k a n t (den kallade behöver ej tillhöra
stiftet; jfr Kallelse 2). Rösträtt tillkommer
här som vid p. envar, som inom församlingen
äger att deltaga i kyrkostämmans
överläggningar och beslut. I stadsförsamling må
rösträtt ej utövas av annan än den, som
personligen infinner sig vid valet. I
landsförsamling äger röstberättigad utöva rösträtt
genom annan röstberättigad. Varje röstande
har en röst; valet sker med slutna sedlar.
Den, som ej vill, att fjärde provpredikant
skall kallas, röstar nej, och den, som önskar
fjärde provpredikants kallande, uppför på sin
röstsedel namnet på den präst han anser
böra kallas. Om nej rösterna ej uppgå till
hälften av de avgivna rösterna samt
röstsiffran för den präst, som erhållit högsta
röstetalet, ej understiger 20 och antingen
uppgår till minst en femtedel av samtliga
röstberättigade el. utgör minst 300, kallas denne
till fjärde provpredikant. Eljest förfaller
frågan. P. hålles 14 dagar efter frågodag. Se
vidare kungl. stadgan 9 dec. 1910. Den, som
vid val erhållit de flesta rösterna, skall
av domkapitlet förses med fullmakt till
tjänsten. Har vid val till kyrkoherdetjänst, där
fjärde provpredikant varit under omröstning,
någon av de på förslaget uppförda fått mer
än hälften av de avgivna rösterna och har
minst en femtedel av de röstberättigade
deltagit i omröstningen, utnämner konungen en
av de på förslaget uppförda. I annat fall kan
konungen utnämna även annan prästman, som
anmäler sig direkt hos honom och antingen på
grund av prästvallagen § 43:1 har el. enl.
§ 43:2 av konungen förlänats sådan extra
a n s ö k n i n g s r ä 11. Om prästtjänst i s. k.
privilegierade pastorat se k. kung. 10 dec. 1920.
I förutvarande patronella pastorat utnämner
konungen efter val, lag 3 juni 1921. O. Hpl.
Prästverk, se Indelningsverket, sp 492.
Prästvigning, se Ordination 2.
Prä’tigäii el. Präätigau, Val
Pratens, alpdal i schweiz. kant. Graubünden,
kring Rhens biflod Landquart. Den trånga
alpravinen Klus bildar ingång till den
bördiga, på fruktodlingar rika dalen. Inv. äro
reformerta, tysktalande.
Pröhle, Wilhelm, ungersk språkforskare
(f. 1871), sedan 1923 prof, i orientaliska språk
vid univ. i Budapest. P. har publicerat
värdefulla studier över basjkiriska, tatariska,
japanska och turkiska språken. B. L-r.
Prölss, Robert, tysk teaterförfattare
(1824—1906), skrev bl. a, »Katechismus der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
