Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Psocidae—Psykoanalys
228
Pskov. Utsikt över Kreml.
vid handelsvägen mellan n. Östersjön och s.
Ryssland gjorde P. till en betydande
handelsstad, först beroende av Novgorod men under
egen furste, från 1348 självständig republik.
Liksom Novgorod styrdes P. av en allmän
församling, vetje, och en borgmästare,
posad-nik; fursten var huvudsaki. domare. P:s
starka befästningar motstodo flera anfall av
litauer och svärdsriddare; de senare erövrade
1240 staden men besegrades 1242 av
Alexander Nevskij. Efter Novgorods fall 1478 kunde
P. ej längre motstå Moskva; det intogs 1510
av Vasilij IV. 1613 och 1615 belägrade Evert
Horn och Gustav II Adolf förgäves P. Staden
var 1915—17 säte för ryska högkvarteret, och
där abdikerade Nikolaus II 15 mars 1917. 25
febr. 1918 intogs P. av tyskarna men
utrymdes efter freden i Brest-Litovsk. A. A-t.
Pso’cidae, Pso’cus, zool., se Stövsländor.
Pso’phia, zool., se A g a m i.
Psophidae, zool., se T r u m p e t f å g 1 a r.
PsorPasis, grek., allmän kronisk,
recidive-rande hudsjukdom, som kännetecknas av torra,
vita, glänsande fjäll, lagrade på små, spridda
punkter el. större, skivformiga, välbegränsade
fläckar på huden. Avlossas fjällen, kommer
en rödglänsande, lätt blödande yta till synes.
Sjukdomens vanligaste säte är den hårbevuxna
delen av huvudet samt armarnas och benens
sträcksidor, men den kan förekomma överallt
på huden. P. smittar ej och inverkar ej på
allmänna hälsotillståndet. Utslaget kan
borttagas genom behandling utvärtes med bad,
tjära, cignolin och liknande medel el. invärtes
med arsenik. Intet sätt är känt att hindrq.
recidiven, som sällan utebli. Utslagets
orsaker äro okända. L. Mbg. (K. M-s.)
Psyche (grek. Psychè, lat. Psyche, eg.
andedräkt), grek, myt., personifikationen av
människosjälen, i grekernas bildande konst ofta
framställd som fjäril eller ung flicka med
fjärilsvingar. Jfr Eros, med bild. A. M. A.*
Psychidae, zool., se Säcks pinnar e.
Psykastenl, psykopatologisk term med
växlande innebörd, väsentligen åsyftande en
funktionell svaghet inom viljelivets och
föreställningslivets områden. Jfr Hysteri. V. W-rt.
Psyke (grek, psychè). 1. Själ, själsliv. —
2. Tidskrift för psykologisk forskning, 1906
—20 utg. av docent Sydney Alrutz. 1922
sam-manslogs P. med Svenskt Arkiv för
Pedagogik till Arkiv för Psykologi och Pedagogik,
som utgavs av prof. Bertil Hammer och
upphörde vid dennes död 1929. (Bjstm.)
Psykiatri (av grek, psychè, själ, och iatrei’a,
läkning, kur), läran om de sjukdomar, vilkas
väsentliga symtom äro av psykisk natur.
Se Sinnessjukdom. — Psykiater,
psykiätriker, läkare, som ägnar sig åt
studiet av p. — Psykiatrisk, som hör
till psykiatrien. (V. W-rt.)
Psykisk, själslig, själisk. Motsats: fysisk,
kroppslig.
Psykisk forskning, Metapsykologi el.
Para psykologi, den ur ockultismen
framsprungna gren av psykologien, som söker
vetenskapligt utforska sådana psykiska el.
psy-kisk-fysiska företeelser, som ligga utanför det
normala medvetandets område, t. ex.
somnam-bulism, automatiskt talande och skrivande.
1882 stiftades det engelska S o c i e ty for
psychical research, som bland sina
medlemmar räknat och alltjämt räknar många
av Englands mest berömda forskare. I andra
länder finnas liknande sällskap. På initiativ av
docent Sydney Alrutz grundades 1909 i
Uppsala Institutet för psykologisk
forskning, som har till uppgift att
»vetenskapligt behandla företrädesvis sådana
psykologiska problem, som fordra samarbete
mellan forskare inbördes samt mellan dessa
och allmänheten».
Litt.: A. v. Schrenck-Notzing,
»Materialisa-tions-Phaenomene» (1914) och »Experimente
der Fernbewegung» (1924); M. Dessoir, »Vom
jenseits der Seele» (3:e uppl. 1919); T. K.
Oesterreich, »Grundbegriffe der
Parapsycho-logie» (1921); Ch. Richet, »Traité de
méta-psychique» (1922); E. Mattiesen, »Der
jen-seitige Mensch» (1925). Tidskrifter:
Procee-dings of the Society for Psychical Research,
Zeitschrift für Parapsychologie. Bjstm.
Psykisk hermafroditi’sm, se
Homosexualitet.
Psykoanalys, eg. själsanalys, dels en form
av psykoterapi (se d. o.), dels den viktigaste
och mest omfattande av de moderna
psykologiska skolorna, vars inflytande redan skönjes
såväl i skönlitteraturen som i litteratur- och
konsthistoria, arkeologi, mytologi etc. P. har
påvisat, att det väsentliga vid det psykiska
skeendet icke är det medvetna, som blott är
dess slutstadium. Gemensam för alla
psykoanalytiska skolor är en uppdelning av de
psykiska fenomenen i omedvetna (delvis
omed-vetbara), förmedvetna (bl. a. censur av vad som
får bli medvetet) och medvetna. Den första
gruppen innefattar släktminnen,
bortträngningar, förskjutningar, sublimering och
drif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
