Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Puaux, R.—Publicistmöten
241
P. (1806—‘95), som författade en värdefull
»Histoire de la réformation frangaise» (7 bd,
1857—64). Frank P. var pastor vid franska
reformerta kyrkan i Stockholm 1868—71 och
ägnade sig sedan åt historiska forskningar om
franska reformationen, bl. a. som medarbetare
i Bulletin de 1’Histoire du Protestantisme
Frangais. Han redigerade många år tidskr.
Revue Chrétienne och blev 1909 president i
Société de 1’histoire du protestantisme
fran-gais. Bland hans skrifter må nämnas »Études
sur la révocation de l’édit de Nantes» (1886;
tills, m. A. Sabatier), »Histoire de
1’établisse-ment des protestants frangais en Suède»
(1891) och »L’église réformée de France»
(1905). Ch. S-ss.*
Puaux [pyå’], René, fransk tidningsman
(f. 1878), son till Frank P. Är utrikespolitisk
medarbetare i Le Temps och har i dess
tjänst anlitats för en mängd viktiga
kor-respondentuppdrag, särskilt på Balkanhalvön.
P. har skrivit bl. a. »De Sofia ä Tchataldja»
(1913), »La malheureuse Épire» (1914),
»Con-stantinople et la question d’Orient» (1920).
Pubertet (lat. pube’rtas), manbarhet,
könsmognad (se d. o.).
Pubertetsriter, bland naturfolk ofta
förekommande invigning av ungdomen till vuxna
samhällsmedlemmar, stundom för båda könen,
stundom endast för ynglingarna. P. ha tre
huvudelement: brokiga och egenartade
uppträden, där ofta anletsmasker och underliga
dräkter bäras, fostrande lärdomar och
ändring av utseendet. Kroppen sargas genom
ärrmärkning (skarifikation), tatuering,
utslående av tänder, omskärelse m. m. Dessa
operationer, som stundom äro mycket
smärtsamma, torde delvis vara ett medel att tvinga
ungdomen in under samhällets lydno. Bland
Amerikas indianer ha därur stundom
utvecklats ohyggliga smärtprov, där ynglingarna
visa nästan övermänsklig självbehärskning. —
Litt.: Th. Reik, »Die Pubertätsriten der
Wil-den» (i hans »Probleme der
Religionspsycho-logie», 1, 1919); M. Zeller, »Die
Knabenwei-hen» (1923); R. H. Lowie, »Are we civilized?»
(1929). Rbg.
Pübes, anat., blygdregionen, den del av
bäckenet, där höftbenen förenas, och trakten
däromkring, utåt till och med den betäckande
hårklädda huden. G. v. D.*
Püblica fi’de, lat., »genom allmänhetens
förtroende», ett nödmynt, präglat 1716; se
Mynttecken och bild 1 där.
Publicera, offentliggöra, ge ut i tryck. —
Jfr Publikation.
Publici’st, tidningsman. — Publicisti k,
tidningsväsen, tidningsverksamhet. — Adj.:
P u b 1 i c i’s t i s k.
Publicistklubben bildades i Stockholm 7
aug. 1874 och avsåg till en början att
huvudsaki. för Stockholmspressens medarbetare
utgöra en föreningspunkt till rådgörande om
gemensamma angelägenheter och till
sällskapligt umgänge. Verksamhetsfältet vidgades
jämförelsevis tidigt till ett offentligt
ingripande från klubbens sida i frågor av intresse
för svenska pressen i allm. Genom nya
stadgar 26 mars 1881 erhöll P. en fastare
organisation. Särskilt genom stadgeändringarna 8
febr. 1897 och 13 febr. 1926 har klubben
blivit en hela landets pressmän omfattande
or
242
ganisation, som har att vårda yrkets ansvar
och värdighet mot yttre angrepp och inre
upplösning samt att inom och utom landet
offentligen företräda svenska pressen i alla
gemensamma angelägenheter, som ej på grund av
sin ekonomiska el. tekniska natur handhavas
av särskilda organisationer. P. räknar nu
(1932) över 1,100 medl. Genom
stadgeändringen 1897 åstadkoms en närmare
sammanslutning med en del förutvarande lokala
föreningar utanför huvudstaden, i det att
klubbens medlemmar utanför Stockholm
lämnades tillfälle att bilda krets föreningar
med särskilda stadgar. Kretsföreningarna äro
f. n. sex: P:s västra krets (förut Göteborgs
och Västra Sveriges pressförening), P:s södra
krets (förut Södra Sveriges pressförening),
bildad 1898, östra Sveriges pressförening
(1876), Mellersta Sveriges (1897), Nordsvenska
pressföreningen (1900) och P:s sydöstra krets
(förut Sydöstra Sveriges pressförening, 1924).
Genom beslut 1896 anslöt sig klubben
definitivt till Internationella pressassociationen.
Sedan 1887 har klubben haft anordnad en
även för resande journalister tillgänglig
permanent lokal med läse- och skrivrum, urval
av tidningar och tidskrifter, bibliotek o. s. v.
Av klubben har sedan 1881 utgivits en
illustrerad tidning, Julkvällen; av behållningen på
denna ha lämnats understöd till den på
klubbens initiativ bildade Understödsföreningen
Svenska publicisternas pensionskassa. Vidare
har klubben utgivit facktidningen Pressen
(1898—1901) och utger sedan 1907 årl.
Meddelanden, vari utom styrelseberättelser och
ledamotsförteckningar ingå stipendiaters
reseberättelser, protokollsreferat m. m. Med
Svenska tidningsutgivareföreningen och Svenska
journalistföreningen deltog P. 1921 i
anordnandet i Stockholm av en »pressens
studievecka» med föredrag i mängd om olika sidor
av tidningsmännens tekniska utbildning. —
Flera donationer ha tillfallit klubben,
däribland en på 25,000 kr. 1901 av Stiftelsen
för Lars Hiertas minne (för resestipendier till
publicister) och Sofia Gumælius’ minnesfond
(25,000 kr. 1927) av S- Gumælius’ annonsbyrå.
Även ha förekommit donationer till en
under-stödsfond, en stipendiefond för kvinnliga
journalister, till lokalfonden m. m. P:s fonder och
kassatillgångar utgjorde vid 1931 års ingång
387,262 kr. Dessutom har under 1925
tillkommit pressbesöksfonden av 1923 på 35,000
kr. Sistnämnda fond bildades av överskottet
på de medel, som insamlats till utgifterna för
utländska pressbesöket i Sverige i samband
med Göteborgsutställningen och invigningen
av Stockholms stadshus 1923; fondens
ränte-medel skola användas för att främja
spridandet av kunskap om Sverige i utlandet. —■
Litt.: V. Millquist, »P:s matrikel vid 20:e
seklets början» (1901), H. Leander, »P:s
porträttmatrikel vid femtioårsjubileet 1924»
(1924), och den till samma jubileum utgivna
festskriften »P.», där klubbens historia
tecknats av V. Spångberg. V. S-g. (M. W-g.)
Publicistmöten ha varit de första mera
allmänt framträdande uttrycken för en livligare
samhörighetskänsla och kraftigare
samman-slutningssträvanden mellan svenska pressens
män. Senare tiders mer och mer utvecklade
organisationsformer torde i förening med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
