Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Pumpa—Puner
266
rar (se Hydraulisk vädur) benämnas
även akvapulter och stöthävertar.
— Humphreys gaspump arbetar efter
ung. samma princip som en
fyrtaktförbrän-ningsmotor, i vilken kolven och kolvstången
äro ersatta av en vattenpelare. — I
mammutpumpen (bild 14) är drivmedlet komprimerad
luft, som inpressas i nedre ändan av ett rör,
nedsänkt i den vätska, som skall uppfordras.
Pressluften ledes i ett utanför detta
anordnat smalare rör. Då den komprimerade
luften inkommer i pumpröret, uppblandas
vattnet med en mängd större eller mindre
luft-blåsor, som, under det att luften expanderar,
på vattnet överföra sin expansionsenergi och
dra det med sig. Rören måste nedsänkas i
vattnet till ett djup av Vs—2/s av
uppfordrings-höjden från vattenytan räknat. Denna p.
nyttjas uteslutande för uppfordring av vatten
ur djupa rörbrunnar. — D jup brunn
s-pumpar inom gruvindustrien utgöras ofta
av en vertikal kolvpump med kolven placerad
långt nere i den långa, rörformiga
pumpcylindern och med drivmaskineriet placerat
över rörets övre ända. — Till brandpumpar
användas numera centrifugalpumpar. O. B-n.
Pumpa, Oucurbita pepo.
Pumpa, K u’r b i t s, Cucu’rbita, släkte inom
fam. Cucurbitaceae, står nära gurksläktet (se
d. o.). Hithörande arter ha liksom dettas
hand-flikiga blad, men klängena äro greniga,
blommorna större, ensamma. Några arter,
mestadels enåriga, ha länge odlats. Deras hemland
antages vara Amerika, där de enl. gravfynd
funnits före européernas ankomst. Vanligast
äro C. maxima, jättepumpa (med
trubbiga bladflikar), och C. pepo (med spetsiga
bladflikar). De stora, oftast avlångt
klotfor-miga frukterna kunna nå en vikt av 100 kg
och nyttjas som födoämne. G. M-e.
Pu’mpernickel, grovt, klihaltigt westfaliskt
rågbröd. Om namnets härledning se Th.
Hjelm-qvist, »Förnamn och familjenamn» (1903).
Pumps, eng., låga, klackförsedda, djupt
ned-ringade skor, som lämna vristen obetäckt och
hållas kvar på foten endast genom en
nog
grann passform. P. utföras mest i lack, för
damer även i fantasiläder eller tyg. G. H-r.
Pump-Separator, a.-b., vari a.-b. Separator
(se d. o.) är huvudintressent, tillverkar
mjölkseparatorer och smörkärnor samt äger a.-b.
Pump-Separators gjuterier (Katrineholm),
a.-b. Bomhus lådfabrik (Bomhus) samt ett
trettiotal utländska försäljningsbolag.
Ak-tiekap. 10 mill. kr. (1930), 700 arb. (inkl,
inhemska dotterbolag). Bolaget är gr. 1903.
Pumpspel, se B r å s p e 1.
Puna, plur. p u n a s, sp., stäppartade
högslätter i Sydamerika, belägna från omkr. 3,000
m ö. h. till snögränsen med lokala variationer.
Jfr Argentina, sp. 28—29, Bolivia, sp.
737, och Peru, sp. 890.
Puna, stad i Indien, se P o o n a.
Puna de Atacama, se Anderna, sp. 925.
Punaka, största stad i Bhutan (se d. o.).
Punch [pantj], eng., slag, stöt. Jfr
Boxning.
Punch [pantj], eng., förkortad form av
Punch in e’l lo (av it. pulcine’lla), den
populäraste figuren i marionettspelet »Punch and
Judy». Om denna figurs litterära anor se
Polichinell. Till England tyckes den ha
inkommit kort efter restaurationen 1660. —
Englands förnämsta skämttidning uppsattes
1841 med titeln Punch or the London
C h a r i v a r i av E. Landells och H. Mayhew.
Bland dess medarb. märkas författarna W. M.
Thackeray och H. W. Lucy samt tecknarna
G. Du Maurier och Phil May. Jfr M. H.
Spiel-mann, »The history of P.» (1895). (O. W-n.)
Pu’nctum saTiens, lat., den springande (eg.
sprittande) punkten, kärnpunkten; urspr. om
första spåret av livsverksamhet hos ett embryo.
Pund. 1. Förr viktenhet i flera länder. I
Sverige var p. den vanliga beteckningen för
den nu föråldrade vikten lispund (se d. o.).
Däremot brukades beteckningen skålpund
för en vikt, som närmast motsvarade det
tyska Pfund och de i Danmark och Norge
fordom brukliga pundvikterna (1/100 centner
= 500 g); jfr Skålpund. Om den engelska
vikten p. se P ou n d. — 2. Myntenhet i
Brittiska riket (se P o u n d) samt i Egypten (se
d. o., sp. 372) och Turkiet (se d. o., mynt).
Pu’ndit, se P a n d i t.
Pund ste’rling, se P o u n d.
Püner (lat. Poè’ni, P-üni), romarnas namn
på fenicierna och de från dem härstammande
kartagerna.
Pumpfält i Kalifornien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
