Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Punge - Pungekorre - Punggrodor - Punggrävlingar - Pungmullvadar - Pungmårdar - Pungråttor - Pungräv - Pungsvamp - Pungutter - Pungvarg - Pungört - Punica, Punicaceae - Puniska krigen - Punjab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Punge—Punjab
270
Pungdjävul, Sarcophilus satanicus.
Öronpunggrävling, Peragale lagotis.
Punge, bot., se B u n g e, sp. 245.
Pungekorre, zool., se Flygpungdjur.
Punggrodor, zool., se H y 1 i d a e.
Punggrävlingar. Peramölidae,
pungdjurs-fam., vars arter na starkt förlängda bakben,
smalt huvud med utdragen nos och vanl. kort,
tunnhårig svans. På framfötterna äro två el.
tre tår försedda med starka klor, på
bakföt-terna äro tre tår starkt förlängda. Pungens
öppning är bakåtriktad. P. förekomma i
Australien och på Nya Guinea, gräva hålor i
jorden och livnära sig av saftiga rötter, frön,
larver och maskar. De egentliga p. tillhöra
släktet Perameles, näspunggrävlingar el.
bandikuter, som kunna bli 50 cm långa,
varav 12 cm komma på svansen. T. P.
Pungmullvadar, Notoryctldae,
pungdjurs-fam., omfattande en enda art,
pungmullvaden, Notoryctes typhlops, från mell.
Australien, där den vistas i områden med torr,
hård sand och lever av insektlarver. Till sin
byggnad överensstämma p. anmärkningsvärt
väl med guldmullvadarna (se d. o.). T. P.
Pungmårdar, Dasyürus, släkte av fam.
rovpungdjur, Dasyuridae (se Pungdjur),
vars arter utmärkas av långsträckt kropp,
spetsigt huvud, korta, kraftiga ben, lång
svans och tät päls. Alla äro rovdjur, som
livnära sig av mindre ryggradsdjur. Bäst känd
är vanliga p un gm år d en, Dasyurus
vi-verrinus, från Sydamerika och Tasmanien,
med en kroppslängd av omkr. 40 cm. T. P.
Pungråttor, Didelphyidae, uteslutande i
Amerika förekommande pungdjursfam., vars
arter utmärkas av ursprungliga drag,
särskilt beträffande extremiteternas byggnad och
tandsystemet. Kroppen är undersätsig,
nosen spetsig, stortån motsättlig och utan klo,
svansen i regel lång och utbildad till
grip-organ. Storleken uppgår högst till en katts.
Pung saknas hos några arter, likväl är
dräk-tighetsperioden utomordentligt kort (jfr
Dräktighet). Ungarnas antal är vanl.
stort. Alla äro insektätare el. rovdjur och
föra ett nattligt, kringströvande levnadssätt.
Till släktet Didelphys, omfattande stora arter
med lång, fjällig gripsvans, hör den v i r g
i-niska pungråttan el. opossum, D.
virginiana, med en kroppslängd av 47 cm,
vartill kommer den 43 cm långa svansen. Den
är ett utpräglat träddjur, hemmahörande i
s. ö. delarna av Nordamerika. I egenskap av
ett svårt skadedjur i hönsgårdarna förföljes
den bittert. Den är bekant för sin vana att
låtsas vara död, om den angripes och såras.
Pälsen har ringa värde (ej att förväxla med
»australisk opossum» el. rävkusu, se
Pung
djur) men föres dock i stor utsträckning i
marknaden. Allmän i Sydamerika är m u c
u-ran, D. marsupialis. Till de minsta p. höra
de sydamerikanska pungnäbbmössen,
släktet Peramys, som till storlek och utseende
erinra om näbbmöss. De mellan- och
sydamerikanska punguttrarna, släktet
Chiro-nectes, utmärkas av simhud mellan tårna och
hämta sin föda huvudsaki. i smärre
vattendrag. Under äldre tertiär förekommo p. även
i Europa. T. P.
Pungräv, zool., se Pungdjur.
Pungsvamp, bot., se Biåssvampar.
Pungutter, zool., se Pungråttor.
Pungvarg, zool., se P u n g d j u r.
Pungört, bot., se L o m m e.
Pünica, Punicäeeae, bot., se Gr anat träd.
Puniska krigen, se Romerska riket.
Punjab [eng. uttal pand$ä’b]
(»femflodslan-det»), britt.-ind. prov, i n. v. Främre Indien,
kring Indus (jfr d. o.) och dess bifloder (se
karta till Indien); »de fem floderna» äro
Jhelum, Chenab, Ravi, Bias och Sutlej. 354,570
kvkm, 25,101,060 inv. (1921; mest
muhammedaner), därav 95,979 kvkm med 4,416,036 inv.
tillhörande inhemska stater och agentskap. P.
består av en stor slätt, genomdragen av
ut-löpare från Hindukusch i n. och från
Soliman-bergen i s. Området är torrt, nästan
öken-artat men överallt, där konstbevattning kan
åstadkommas, mycket fruktbart. Bomull, soc-
Mucura, Didelphys marsupialis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
