Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Punjäbl—Punkterkonst
272
Punkaharju. Flygbild.
ker, vete m. m. produceras. Betydande
hand-väverier. Väldiga lager av bergsalt
förekomma. Muhammedaner och sikher utgöra tills,
två tredjedelar av inv. P. är Indiens främsta
militära rekryteringsområde; därifrån kom en
tredjedel av de indier, som deltogo i
världskriget. Huvudstad: Lahore. M.; J. Ch-r.
När Mogulväldet föll sönder på 1700-talet,
bildade sikherna i P. ett slags militärt
förbund; jfr Ranjit S i n g h, som 1799 tog
Lahore till huvudstad. Efter hans död (1839)
följde några år av allmän anarki, och sedan
sikherna besegrats av engelsmännen (1845—
46 och 1848—49), blev P. brittisk besittning.
Från provinsen P. avskildes 1901
gränstrakterna bortom Indus som ett särskilt
förvaltningsområde, North-west Frontier
provi nce (se d. o.) med Peshawar som huvudstad.
1932 tillkännagavs, att det skulle upphöjas till
vanlig s. k. guvernörsprovins. V. S-g.
Punjäbl (Panjäbl), det nyindiska
språket i den centrala delen av Punjab mellan
ung. 77° och 74° ö. Igd, talat av omkr. 16
mill. människor. Se vidare Hindustan i.
Punjab university [pand^ä’b jonivä’siti],
eng., namn på univ. i Lahore (se d. o.);
grundat 1882. Det meddelar även undervisning i
ett par därmed förenade colleges.
Punkah [pa’rjke], anglo-indiskt ord, fläkt,
använd vid hetta.
Punkaharju [po’nkaharjo], naturskön,
skog-bevuxen sandås över Puruvesi sjö, s. ö. om
Nyslott, ö. Finland. Utmed åsen, som
genom-brytes av smala sund, gå landsväg och
järnvägen Elisenvaara—Nyslott. Turisthotell. Se
bild på pl. 2 vid art. Finland. O. Brn.
Punkt (lat. pu’nctum), avdelning (av skrift),
artikel; ort; belägenhet.
1. (Boktr.) Typografiska måttsystemets
enhet, varav 2,660 gå på 1 m. 1 p. alltså 0,376
mm. Petitgraden t. ex. innehåller 8 p. B. O-g.
2. (Mat.) P. definieras på olika sätt, såsom
en linjes gräns mot en annan linje, yta el.
kropp el. såsom det, som icke har någon
utsträckning utan endast läge i rummet. P.
som operationstecken (. ) utmärker i algebran
multiplikation. T. B.
3. (Mek.) Död punkt
kallas i en maskin el. annan
mekanism det läge, där de
rörelsen påverkande krafterna
upphäva varandra. Sålunda
säges vevtappen till en
kolvmaskin befinna sig i en av
sina två »döda punkter», när
vevstakens mittlinje
sammanfaller med vevens och
vevstaken alltså verkar endast
tryckande el. dragande på veven
men ej av sig själv förmår
föra denna runt. Om en
en-cylindrig maskin stannat med
veven i en död p., kan den
ej igångsättas, förrän veven
förts något förbi sagda
läge. Detta för maskindriften
ogynnsamma förhållande kan
motverkas och neutraliseras
på åtskilliga sätt, bl. a.
genom trögheten hos en
roterande massa (se Svänghjul)
el. medelst anordnandet av
flera samverkande cylindrar, vilkas
vevsta-kar äro förenade med var sin, vid samma
maskinaxel anbragt vev, som bildar vinkel mot
de övriga, så att de olika vevarnas döda
punkter icke passeras samtidigt. G. H-r.
4. (Mus.) En punkt över en not betyder
staccato, en p. efter noten en förlängning av
notvärdet med hälften; två punkter (som
kolon) äro ett repristecken. T. N.
5. I modern interpunktion brukas p. som
skiljetecken vid slutet av en mening; denna
liksom de flesta nu gängse
interpunktions-reglerna stadgades väsentligen genom Aldus
Manutius d. ä. — P. är även
förkortnings-tecken, ss. i m. fl. = med flera, och ingår i
flera bokstäver, t. ex. i, j, ä och ö i sv.
Tre punkter ersätta ibland det s. k.
tankstrecket el. beteckna ett avbrott, en
uteslutning. R-n B.
Punktera, beteckna, förse med punkter; gå
sönder, spricka (se Punktering 2).
Punktering. 1. P. av skulptur under arbete
förekommer, då en gips- el. plastelinamodell
skall kopieras i sten el. trä. Vissa punkter på
modellen fixeras med inslagna metallstift;
dylika inslås även i sten-, resp, träblocket. Förr
bestämdes varje detalj mellan tre punkter
med passare, numera med punktering
s-apparat. Denna utgöres av ett
metallstativ med tre flyttbara stift för inställning på
tre av fixpunkterna på modellen och en rörlig
arm med en ställbar nål, med vilken den
sökta (fjärde) punktens läge och höjd
bestämmas. Från modellen flyttas apparaten över
till motsv. tre huvudpunkter på
arbetsbloc-ket, där gods borthugges, tills nålen kommit
i rätt läge. E. L-k.
2. P. av en pneumatisk ring kallas varje
av vasst föremål förorsakad skada eller hål,
som gör, att luften i ringen förlorar det
behövliga övertrycket. Jfr Hjulring. G. H-r.
Punkterkonst, från araberna härrörande
spådomskonst, som består däri, att man
slumpvis tecknar ett antal punkter, förenar
dem till figurer och ur dessa söker utforska
förborgade ting. Utövare av p. kallades
punkterare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
