Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pålknekt - Pålkompass - Pålkran - Pålning - Pålnoviken - Pålok - Pålring - Pålrot - Pålsboda - Pålsbufjord - Pålsjö - Pålsko - Pålson-Wettergren, Gertrud - Pålstek - Pålsund - Pålverk - Pålägg - Påläggssöm - Påminnelser - Påmönstring - På nådigste befallning - Pårtefjället - Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Pålknekt—Påsk
312
Pålknekt, anordning vid pålning (se d. o.).
Pålkompass, se Kompass, sp. 1051.
Pålkran, se Pålning.
Pålning för grundförstärkning, se
Grundläggning. — Träpålar för detta ändamål
böra vara utförda av friskt, rätvuxet,
vinterhugget, obarkat furu- el. granvirke, fritt från
skadliga kvistar. Längre träpålar än 15—18
m kunna sällan anskaffas med den toppdiam.
av 13—16 cm, som brukar fordras. Träpålar
neddrivas med rotändan uppåt och förses vid
denna ända med en pålring av plattjärn
för att hindra sprickning under
nedslag-ningen; i fall av behov förses de i spetsen
med en pålsko av smitt järn.
Neddriv-ningen sker vid större pålningsarbeten med
tillhjälp av pålkran, en flyttbar ställning,
vari pålen upphissas och inriktas samt
ned-stötes i grunden medelst en fallvikt, som
för varje slag upphissas med spel samt mellan
ett par styrlister nedsläppes på pålhuvudet.
Träpålar avskäras under grundvattenytan i
marken för att skydda virket mot röta.
Betongpålar, vilka icke behöva avskäras under
vattenytan, gjutas i form i liggande
ställning och armeras med längsgående rundjärn,
sammanhållna i tvärriktningen medelst
järnbyglar, eller också nedslås järnrör i marken
till erforderligt djup, fyllas med betong och
uppdragas. Då en påle skall nedslås under
det plan, varpå pålkranen står, nyttjas en
pålknekt, en stock av hårt trä och
erforderlig längd, för att öka slagets
räckvidd. G. H-r.
Pålnoviken, lappläger vid v. ändan av
Tor-neträsk, ofta mål för båtfärder från Abisko.
Pålok kallas vid fältbroar o. a. enklare
anordningar för överbryggning av ett vattendrag
den rad av pålar, som nedslås vinkelrätt mot
brolinjen för att uppbära underslagen till
brobanan. G. H-r.
Pålring, se Pålning.
Pålrot, bot., se Huvudrot.
Pålsboda, stationssamhälle i Sköllersta
socken, ö. Närke, vid skärningen av Västra
stambanan och en linje av Norra Östergötlands
järnvägar (se d. o.); omkr. 300 inv. (1921).
Pålsbufjord, sjö i övre Numedal, Norge; 12
kvkm, 739 m ö. h. Utgör regleringsbassäng
för Nore kraftverk (se Nore).
Pålsjö, egendom i Hälsingborg (se d. o., med
karta). P. slott, tax. till 350,000 kr., tillhör
major C. Follin; egendomen f. ö., tax.-värde
512,000 kr., tillhör staden.
Pålsko, se Pålning.
Pålson-Wettergren, Gertrud,
operasångerska (f. 1897 17/2), elev av O. Lejdström och
madame Cappiani; debuterade 1922 på Kungl.
teatern som Cherubin i »Figaros bröllop» och
har sedan varit anställd där. Bland hennes
roller märkas Carmen, Mignon, Leonora,
Sie-bel i »Faust», Orfeus i Glucks opera och
Rubria i »Nero». Hennes vackra, välskolade
röst och goda sceniska framställning ha
vunnit mycket erkännande. Fru P. har även
uppträtt på konserter i Sverige och Norge; 1928
gav hon ett uppmärksammat gästspel på
kungl. teatern i Köpenhamn. Hon är sedan
1925 g. m. chefen för Dramatiska teatern,
ErikWettergren. T. N.
Pålstek, se S t e k.
Pålsund kallas flera smala sund, som av
försvarshänsyn tidtals spärrats genom
pålra-der. Namnet Pålsundet har givits åt
följande sund: 1. Mellan Vaxön (Vaxholm) och
Bogesundslandet, från 1711 till 1870-talet
spärrat genom försänkningar, numera
överbyggt av Vaxholmsbron. — 2. Mellan s.
Mörkön och Södermanlands fastland;
där-invid anlades 1623 en broskans, som 1720—21
förnyades men efter 1809 fått förfalla. Nu
går här en viktig landsvägsbro. — 3. Mellan
Eknön i Slätbaken och Östergötlands
fastland; har aldrig varit förpålat. L. W:sonM.*
Pålvcrk, förr använd träförskansning, som
utgjordes av en—två rader i marken
nedgrävda pålar och mellan dem uthuggna
skottgluggar. Då denna befästningsform icke
motstår den moderna gevärselden, kommer den
numera icke till användning. L. af P.
Pålägg, veter., den del av husdjurens
avkomma, som utväljes till rekrytering av
besättningarna (»lägges på»); en »påläggskalv» skall
vid lämplig ålder användas till avel, en
»gödkalv» däremot är avsedd till slakt. Med
»eget pålägg» menas de djur, som ägaren
uppfött själv. H. F.*
Påläggssöm, se K o n s t s ö m n ad, sp. 1146
och bild 4.
Påminnelser, jur., bemötande av motparts
förklaring över hos myndighet gjord ansökan
eller anförda besvär. Enl. rättegångsbalken
kap. 27 § 17 äger part i underställningsmål
att inom besvärstid ingiva p. I revisionsmål
kallas sökandens andra skrift p. Å. H.
Påmönstring, se Mönstring 2.
På nådigste befallning, se Nådig.
Pårtefjället, fjällmassiv med glaciärer i s.
delen av Sareks nationalpark, Lappland (se
karta vid d. o.). Når med Pårtekaise 2,021
m ö. h. På Pårtetjåkko (2,001 m) meteor,
observationshydda. Litt.: A. Hamberg, »Das
meteorologische Observatorium auf dem
Pårtetjåkko» (1931).
Påsk (hebr. pe’sah, grek. pa’scha).
1. Judarnas p. infaller 14 nisan (mars—
april) och varar 8 dagar, av vilka de båda
första och sista dagarna äro helgdagar,
mellantiden har karaktär av halvhelg. De båda
första kvällarna kallas sederaftnar och
högtidlighållas med familjegudstjänster i
hemmen. Festen, som firas till minne av
uttåget ur Egypten, har i själva verket
uråldriga anor. Den var dels en skördefest,
varifrån seden att äta osyrat bröd
härstammar, dels påskoffrets fest, då påskalammet
slaktades. Offerfesten är tydligen den äldsta
versionen (2 Mos. 5: 3; 7: 16; 8: 26 ff.;
10: 9). L. F.
2. Den kristna påsken. Under
senare hälften av 2:a årh. har en årl.
återkommande kristlig påskfest firats, givetvis i nära
anslutning till den judiska p., ehuru med
annan innebörd. De hednakristna församlingarna
kände sig ej bundna av det judiska
påsk-firandet. Några forskare anse, att påsken ej
högtidlighållits till åminnelse av en särskild
händelse i Jesu liv (instiftandet av
nattvarden, hans dödsdag el. uppståndelsedag) utan
gällt Jesu frälsargärning över huvud. Men i
varje fall har den årl. återkommande
uppståndelsesöndagen (dies dominica) ställt
uppståndelsen i förgrunden. I Västerlandet
överfördes det hebreiska namnet till tiden för
fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
