Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quevedo y Villegas - Quezal - Quezaltenango - Quiberon - Quiché el. Kiche - Quichua - Quick-lunch - Quidde, Ludwig - Quiding, Nils Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Quezal—Quiding
356
litterär verksamhet och producerade ett
otroligt stort antal dikter och prosaverk av de
mest skilda slag, bl. a. omkr. 500 sonetter.
Det är dock främst
såsom satiriker Q.
skapat sitt stora rykte;
såsom satiriker står
Q. icke blott
oupphun-nen i Spanien utan
intar ett mycket
framstående rum i
världslitteraturen. Ryktbarast äro Q:s
prosasatirer, särskilt hans sex
fantastiska »Suenos»
(Drömmar), i vilka
han blodigt och
blixtrande kvickt gisslar
sin samtid. Vidare må bland Q:s verk
framhållas hans kvicka pikareskroman, vanl. kallad
»Historia del Gran Tacano» (tr. 1626, trol.
förf. 1607), som flödar av bitande satir. Q:s
poetiska verk äga, även de, stort och
bestående värde. Q. utmärkte sig för lysande
kvickhet, uppfinningsförmåga, skarp blick för
det löjliga och mästerlig, originell stil.
Bekämpande »gongorismen», skattade Q. själv
stundom åt den nä rbesläktade »conceptismen».
Q:s samlade arbeten äro utg. av bl. a.
Me-néndez y Pelayo (3 bd, 1897—1907). K. A. H.
Quezal [käsa’l], mynt i Guatemala = 1 doll.
Quezaltenango [käsaltena’qgå], stad i v.
Guatemala, statens andra stad, 2,241 m ö. h.;
30.125 inv. (som kommun; 1928).
Järnvägsförbindelse (1930) med hamnstaden
Chainpe-rico. Handelscen t rum för jordbruksprodukter.
Quiberon [kibrå’], en 14 km lång, smal
halvö på Bretagnes s. kust (dep. Morbihan),
15 km n. om Belle Ile. Nära sydspetsen
fiskehamnen Q. (3.469 inv. 1926), livligt besökt
badort. — I Quiberonviken utkämpades 1759
ett betydelsefullt sjöslag mellan engelska och
franska flottorna (se Hawke, E.). 1795
land-stego på Q. franska emigranter i skydd av
en engelsk eskader. De angrepos av general
Hoehe och nedskötos på befallning av
välfärdsutskottet. M.; ö-g.
Quiché [kitje’] el. Kiche, stam,
tillhörande mayafolket, lever på södra
Guatemalas vulkaniska högslätter n. och v. om sjön
Atitlan. Vid upptäckt stiden var q. den mest
betydande stammen i Guatemala, och deras
mäktiga, väl organiserade rike gjorde segt
motstånd, när spanjorerna under Alvarado
1524 underlade sig landet. Q:s dialekt talas
ännu av 275.000 pers. I q:s heliga bok, Popol
Vuh, skriven kort efter erövringen, äro
upptecknade myter och stamsagor men även
historiska tilldragelser, och detta arbete är av
allra största betydelse för mayaforskningen.
— Litt.: O. Stoll, »Die Ethnologie der
India-nerstämme von Guatemala» (1889); N. E.
Pohorilles, »Das Popol Wuh» (1913); F.
Termer, »Zur Ethnologie und Etbnograpbie des
nördlichen Mittelamerika» (1930). S. L-é.
Quichua [kihjua], den största
indianstammen i Amerika, f. n. ung. 3 mill. i de
centrala och s. delarna av Anderna. Q:s urhem
torde enl. senaste forskningar ha legat i
Uru-bambadalen. Från 1100-talet underlade sig q.
småningom hela Perus kustland, större delen
av Ecuador, n. och mell. Chile samt smärre
områden ö. om Anderna, de väldiga
landområdena, vilka bildade inkariket (se d. o.).
Mycket av q:s kultur härstammar från de
underkuvade folken, huvudsaki. från aymara
(se d. o.) och folken på Perus kust (jfr Peru,
sp. 894 ff.). Q. voro Sydamerikas
statsbil-dande och organiserande krigar- och
erövrar-folk. Om deras kultur se Aymara och
Inkariket. Efter den spanska erövringen
ha bland q. endast kulturens primitivare drag
bibehållits, arbetsmetoder i jordbruk,
hantverk etc. Många gamla seder och bruk leva
även kvar, starkt uppblandade med kristna
föreställningar. S. L-é.
Quick-Iunch [k<yi’k-lan.f], eng., »hastigt
mellanmål», lunch av rätter, som kunna snabbt
förtäras.
Qufdde, Ludwig, tysk historiker och
politiker (f. 1858 23/3). Redigerade 1889—95
Deutsche Zeitschrift für Geschichtswissenschaft
(senare kallad Historische Vierteljahrsschrift)
och var 1890—92 sekr.
för preussiska
historiska institutet i Kom.
Från 1893 framträdde
Q. som radikal
politiker, väckte stort
uppseende genom arbetet
»Caligula» (1894). som
uppfattades som
smä-deskrift mot kejsar
Vilhelm II och på kort
tid spreds i en mängd
uppl. (33:e uppl. 1926).
Q. redigerade
1895—-1900 tidningen Münch-
ner Freie Presse. För ett tal anklagades han
1896 för majestätsbrott men frikändes. 1907
—18 liberal led. av bayerska
deputeradekammaren, spelade Q. en framträdande roll vid
revolutionen i Bayern 1918, var 1919 led. av
bayerska konstituerande landsförsamlingen
och 1919—20 av tyska nationalförsamlingen.
Q. var 1918—29 ordf, i Deutsche
Friedens-gesellschaft och erhöll 1927 hälften av
Nobelska fredspriset. Bland hans senare skrifter
må nämnas »Zur Organisation der
interparla-mentarischen Union» (1911) samt »Völkerbund
und Friedensbewegung» (1922). (L-ts.)
Quiding, Nils Herman, jurist,
socialpolitisk författare (1808 3ü/8—8 6 28/12). Var
redaktör för Malmö Tidning 1838—42 och
representant i borgarståndet för Malmö stad vid
riksdagen 1862—63.
Om hans stora flit
och
författningskunskap vittna arbetena
»Nytt slags register
till Sveriges allmänna
nu gällande lag med
dit hörande
författningar» (1839) och
»Svenskt allmänt
för-fattningsregister för
tiden från år 1522 till
och med år 1862»
(1865). Q:s studier
över de europeiska
samhällenas utveckling och brister ledde
honom till utarbetande av högst radikala
förslag till en omdaning av de politiska
inrättningarna och den mänskliga
sammanlevna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
