- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
369-370

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rabah el. Rabeh - Rabalder - Rabanus Maurus - Rabarber - Rabat - Rabatt - Rabatträkning - Rabaud, Henri - Rabaul (Simpsonhafen) - Rabaut, Paul - Rabb - Rabbaniter - Rabbi - Rabbin - Rabbinska språket och litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

369

Rabalder—Rabbinska språket och litteraturen

370

el-Allah stupat 1901, föll R:s löst
sammanfogade rike sönder. Jfr É. Gentil, »La chute
de 1’empire de Rabah» (1902). V. S-g.

RabaTder, da., no., oväsen, bråk.

Rabänus Måu’rus, se Hrabanus Maurus.

Raba’rber, Rhéum, släkte av fam.
Polygo-naceae. Avviker från det närstående
syresläktet (Rumex) genom att blomman har nio
ståndare och att nöten är trevingad.
Hithörande omkr. 20 arter härstamma från Asien
(företrädesvis Himalaja—Sibirien) och äro
högvuxna, fleråriga örter med stora,
hand-nerviga, ofta flikiga blad, de flesta samlade
i rosett. Blomställningen är vanl. rikt
förgrenad och yvig. — Jordstammarna,
»rötterna», av flera arter äro el. ha varit
offi-cinella. Tidigast bekant i Europa (redan
under romerska kejsartiden) var R.
rhaponti-cm, matrabarbern, som numera
allmänt odlas som matväxt. Ännu större
användning som sådan har R. undulatum. Det
är de syrliga bladskaften, som användas till
saft, vin, marmelad samt en del efterrätter.
Den i Sv. farmakopén nu upptagna
rabarberroten (Rhizoma rhei) erhålles från R.
palma-tum, var. tanguticum, möjl. även från andra
centralasiatiska arter. Förr kom den på den
europeiska marknaden via Ryssland
(»sibirisk r.» el. »moskovitisk r.»); numera
exporteras den över kinesiska hamnar, företrädesvis
Shanghai (»kinesisk r.»). R. ingår i många
olika läkemedel; i ringa dos verkar den
adstringerande, i större avförande. För sitt
ståtliga utseende odlas flera arter, bl. a. R.
palmatum, som prydnadsväxter. G. M-e.

Rabät, en av Marockos fyra huvudstäder,
på v. kusten; 38,044 inv (1926), därav 35 %
européer och 10 % judar. Hamnstad. Tillv.
av mattor, mantlar och lergods. Export av
spannmål, olivolja, hudar och ull. Flyghamn
och järnväg till Fez och Casablanca.

Raba’tt. 1. Ett vanl. procentuellt uttryckt
avdrag i pris eller köpesumma. R. kan vara
k a s s a r a b a 11 (se d. o.) eller beviljas, om
de noterade prisen äro detaljhandelspris,
medan köparen är en grosshandlare, eller om
köparen köper för minst en överenskommen
summa (omsättningsrabatt). — Rabatter a,
göra avdrag på försäljningspriset. K. H. A.

2. Urspr. smal trädgårdssäng, som kantar
ett större trädgårdsland el. en gräsplan,
numera även regelbunden blomsterplantering
längs trädgårdsgång el. på gräsplan. C. G. D.

Rabatträkning, den typ numeriska
beräkningar, varigenom vissa på förhand fixerade
avdrag (rabatter) bestämmas. Avdraget är
vanl. angivet i procent. T. B.

Rabaud [rabå’], Henri, fransk tonsättare
(f. 1873), elev av Massenet, kapellmästare vid
Opéra-comique, sedan 1920 dir. för
konserva-toriet i Paris. R. vann sin största
berömmelse med operan »Marouf» (1914; Sthlm 1915,
nyinstudering 1929). Utom operor har han
skrivit oratoriet »Job» (1900), de symfoniska
dikterna »La procession nocturne» (1899) och
»Poème virgilien», kammarmusik m. m. R.
står närmast impressionisterna men har även
upptagit den nyare skolans uttryckssätt. T. N.

Rabaul, förr Simpsonhafen, huvudort
i Nya Guineaterritoriet, på ön Nya
Britan-nien i Bismarcksarkipelagen (se d. o., med
karta); omkr. 1,350 ej infödda inv.

Rabarber, Rheum rhaponticum.

Rabaut [rabå’], Paul, fransk teolog (1718
-—94), jämte A. Court (se d. o.) ledare av
den reformerta kyrkan i Frankrike under
1700-talet. Redan som ung en framstående
predikant, var R. under de svåra
förföljelserna före toleransediktet 1787 i 40 års tid den
sammanhållande kraften i det förtryckta
trossamfundet. Rochettes avrättning 1762 och
justitiemordet på Calas kunde han icke
förhindra. Hans försvarsskrift »La calomnie
confondue» brändes av bödeln. Men ehuru
han själv var dödsdömd, sökte han med
beundransvärd djärvhet främja sina
trosfrän-ders sak. 1785 frånträdde han sin befattning
som församlingsföreståndare i Nimes, där
han 1792 fick inviga det första reformerta
tempel, som åter öppnades för protestanterna.
P:s brev till A. Court ha utgivits av A.
Picheral och Ch. Dardier (2 bd, 1884). — Litt.:
E. Hugues, »Antoine Court. Histoire de la
restauration du protestantisme en France»
(2:a uppl., 2 bd, 1872); Th. Schott, »Die Kirche
der Wüste 1715—87» (1893); A. Monod, »Les
sermons de P. R.» (1916); F. Puaux, »P. R.»
(1918). E. Nwn.

Rabb, se Drivning 1.

Rabbanlter, se Rabbinska språket
och litteraturen.

Rabbi, hebr., »min herre», »mästare»
(bildat av rab, stor), var en hederstitel för
judiska lärda. Ännu högre titel var rabban;
jfr formen rabbuni (Mark. 10: 51, Joh. 20:
16). När den nuv. titeln rabbin för judiska
präster uppkommit låter sig icke påvisas.
Rabbinutbildningen sker på seminarier i de
olika länderna; därjämte bedriva
rabbinkandidaterna i regel akademiska studier.
Formen rebbe förekommer inom chassidismen, en
östjudisk fromhetsrörelse, som titel på
ledaren, vilken tros äga undergörande kraft. L. F.

Rabbin, se Rabbi.

Rabbinska språket och litteraturen. Det
rabbinska el. nyhebreiska språket avlöser det
fornhebreiska, som möter i G. T.; denna
förvandlingsprocess äger rum i och med att
ara-meiskan blir judarnas folkspråk och efter
hand intränger i litteraturen (jfr
Hebreiska språket och litteraturen).
Det intensiva judiska lärdomslivet under
århundradena närmast före och efter den nya
tideräkningens början ger upphov till en
blomstrande litteratur. Vid sidan av
midrasch-litteraturen (se M id ra sch) märkes
Tal-mud (se d. o.), en monumental kodifiering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 18 13:37:53 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free