Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Radioteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sändare på andra våglängder. De mottagna
vågorna alstra i mottagarantennen
elektriska svängningar av samma form som de
i sändarantennen. Dessa svängningar
likriktas på olika sätt, i
kristallmottagaren med kristalldetektor, en
kristall (blyglans, karborundum m. m.
användas), som beröres av en metallspets
el. en annan kristall. Denna
kombination släpper lättare genom ström i ena
riktningen än i den andra. Om man därför i
serie med detektorn kopplar en
hörtelefon, får man en likriktad strömstöt genom
hörtelefonen för varje gnista i sändaren
och hör alltså en ton, vars tonhöjd
bestämmes av gnistfrekvensen i sändaren (jfr
bild 2—3). Telegrafering sker genom att
till- och frånkoppla lågfrekvensströmmen i
sändaren med telegrafnyckel.
 |
Bild 1. Schema för gnistsändare. a
växelströmsgenerator, b regleringsmotstånd, c—d transformator, e
seriekopplade gniststräckor, f—g primär
svängningskrets, h antennspole. |
|
Bild 2.
Kristallmottagare. a antennspole,
b detektor, c telefon,
d blockkondensator,
e avstämningskondensator. |
|
Bild 3. Svängningsförloppet vid mottagning av
dämpade vågor. Överst antennström (T
högfrekvensströmmens period, t tidsskillnaden mellan gnistorna).
Därunder strömmen genom kristalldetektorn. Underst
medelvärdet av strömmen genom hörtelefonen. |
|
Bild 4. Schema för rörsändare. C, L, R
svängningskrets i anodkretsen, M återkopplingsspole. |
Väsentligt bättre avstämningsskärpa o. a.
fördelar uppnås med kontinuerliga
(odämpade) svängningar. Dessa alstras
numera vanl. med glödkatodrör, även
kallade vakuumrör, katodrör,
elektronrör el. helt enkelt rör. De vanligaste
elektronrören, med tre elektroder, kallas
även trioder. En triod består av en väl
evakuerad glaskolv med en glödtråd, som
utsänder elektroner (jfr Elektricitet,
sp. 560). Dessa attraheras av den positivt
laddade anoden. Mellan båda placeras en
styrelektrod, gallret, genom vars
maskor elektronerna måste
passera för att nå
anoden. Gallrets potential
har därför ett stort
inflytande på
anodströmmen. Detta inflytande
anges av brantheten,
anodströmmens ändring i
mA för 1 volts ändring av
gallerspänningen, övriga
för ett rör viktiga data
äro mättningsström
(den maximala
strömstyrka, som kan gå
genom röret),
förstärkningsfaktor
(förhållandet mellan de
ändringar i anodspänningen, resp.
i gallerspänningen, som
ge lika ändring av
anodströmmen) och den
största tillåtna värmeutvecklingen vid anoden,
den s. k. anodförlusten, vilken beror
på anodens material och hur den kyles.
Sambandet mellan gallerspänning och anodström
kallas karakteristika. Om nu en
svag elektrisk svängning uppstår i
gallerkretsen, får man en förstärkt svängning i
anodkretsen. Genom återkoppling
återföres en del av denna energi till
gallerkretsen, så att dämpningsförlusten mer än täckes.
Svängningsenergien stegras därför snabbt mot
en viss, av rörets mättningsström m. m.
bestämd gräns. Frekvensen beror på en till anod
el. galler ansluten svängningskrets (se bild 4).
De av en dylik sändare utstrålade vågorna
ge efter likriktning i mottagaren en
konstant likström, varför den enkla
kristallmottagaren med hörtelefon ej kan användas.
Om den utsända vågens amplitud periodiskt
ändras (vågen moduleras), hör man
däremot en ton. Man skiljer då mellan den
högfrekventa bärvågen och
moduleringsfrekvensen (se bild 5). För modulering kan
man efter lågfrekvensförstärkning (se nedan)
använda den av en mikrofon avgivna
strömmen; man får då en telefonisändare.
På grund av det stora antal radiosändare,
som numera finnas i drift, måste varje
sändares våglängd hållas ytterst väl konstant,
så att den ej kommer för nära andra
sändares våglängd och stör dem. Ett viktigt
hjälpmedel härför är piezokvartsen, en
kvartskristall, så slipad, att den har en
mekanisk egenfrekvens, lika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jul 27 15:58:04 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0244.html
