Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rajna, Pio - Rajolering - Rajputana - Rajputer - Rajus - Rakaukatekesen el. Rakowkatekesen - Rakel - Rakered - Raket - Raketapparat - Raketkista - Rakhasig - Raki - Rakkestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rajolering—Rakkestad
443
nas »Le origini dell’ epopea franeese» (1884),
»Dante, il trattato de vulgari eloquentia»
(1896), »Le fonti dell’ Orlando Furioso» (2:a
uppl. 1900) samt hans i Romania 1885—97
publicerade »Contributi alla storia dell’ epopea
e del romanzo medievale». —■ Som lärare
utövade R. stort inflytande och åtnjöt uppriktig
beundran och varm tillgivenhet från sina
lärjungars sida. 1911 tillägnades honom en
ståtlig festskrift, »Studi letterari e linguistici
dedicati a P. R.» Den innehåller bl. a. en
bibliogr. över hans då utgivna skrifter. E. S-f.
Rajolering, se Djupkultur.
Räjputäna (rajputernas land), område i n. v.
Indien, ö. om mell. Indus och s. omPunjab; är
politiskt delat på den omedelbart britt, prov.
A j m e r - M e r w a r a (se d. o.) och R a
j-p u tan a agency (334.062 kvkm, 9,844,384
inv. 1921), bestående av 19 britt, vasallstater
(de förnämsta äro Jodhpur, Bikaner, Jaipur
och Udaipur); administrativ huvudort Mount
Abu. R. genomdrages i riktningen n. ö.—s. v.
av en kedja av kullar, Aravalli, i s. slutande
med Mount Abu (1,722 m); v. om denna ligger
den stora indiska öknen (Thar), medan ö. och
s. ö. därom är en ganska bördig slätt, vattnad
av floden Chambal och dess tillflöden.
Jordbruket lider ofta av torka och
gräshoppssvär-mar, då hungersnöd med åtföljande
sjukdomar svårt härjar bland befolkningen. Tillv.
av tyger, lädervaror, emalj-, guld- och
silverarbeten. Handel med salt, opium, ull och
boskap. R. är vida berömt för sina kameler.
Räjputer (skt räjaputtra, konungason,prins),
medlemmarna av en feodaladel, som utgör den
besuttna överklassen i Rajputana (se d. o.)
och till vilken de regerande husen i
därva-rande o. a. stater höra. De anse sig själva
vara representanter för den gamla indiska
adeln, ksattriya (se d. o.), men innesluta dock
element av mycket olika härstamning.
R. började redan på 500-talet e. Kr.
organisera sig inom sitt nuv. område men
grundläde tidtals så många och betydande välden
även utanför Rajputana, att man kan tala
om ett räjputtidevarv i n. Indiens historia
(700—1100-talet). Klankoalitionen dukade
under (1192) för Shihäbu-d din Ghöri, erövraren
av Delhi, och sedan ha r. väsentligen varit
inskränkta till sitt stamland. En ny koalition
under Ränä Sauga av Mewar sökte hålla
mo-gulerna under Bäbur (se d. o.) stången men
besegrades 1527. R. underordnade sig Akbar
och hans närmaste efterträdare men retades
av Aurangzöbs fanatiskt islamitiska politik
till öppet motstånd (1679) och bidrogo i sin
mån till Mogulrikets upplösning. Under
1700-talet ledo räjputstaterna mycket av
marat-ternas härjningar men ha under
engelsmännens övervälde återhämtat sig. Litt.: J. Tod,
»Annals and antiquities of Rajasthan» (2 bd,
1829—32; ny uppl. av W. Crooke, 3 bd, 1920);
J. Sirodiä, »The rajputs» (1915). J. Ch-r.
Rajus, se R a y, John.
Ra’kåukatekesen el. R a k o w k a t e k e s e n
(Catechi’smus racovie’nsis; jfr Raköw), den
viktigaste litterära produkten av socinianerna
(se d. o.) i Polen, föreligger i dubbel gestalt,
dels som »lilla katekesen för ungdomen»(1605),
dels som »stora katekesen eller undervisning
i kristna religionen» (po. 1605, ty. 1608;
normgivande blev den Jakob I av England
444
tillägnade latinska editionen av 1609).
Författare voro predikanterna Valentin Schmalz
och Johan Völkel samt polske adelsmannen
Hieronymus Moscorovius. Jfr A. Harnack,
»Dogmengeschichte», III (4:e uppl. 1910), och
S. Cramer, »Het socinianisme in Nederland»
(1912). Hj.H-t.*
Rakel, patriarken Jakobs hustru. Hon födde
sönerna Josef och Benjamin. Jakobs
innerliga kärlek till R. utgör det vackraste draget
i hans historia. R:s grav förlägges dels till
Rama (Jer. 31: 15), dels till trakten av
Betle-hem (1 Mos. 35: 19). Josef föddes i Aram och
Benjamin i Kanaan, och om dessa ej varit
enskilda personer utan endast stammar, skulle
väl alltså stammen Josef ha kommit från
Aram till Kanaan, medan stammen Benjamin
först uppkom i Kanaan. S. H-r.
Rakered, f. d. socken i Östergötlands län,
förenad med Vikingstad (se d. o.) 1768.
Raket (ty. Rakete, eng. rocket),
fyrverkeripjäs, som i sin enklaste form består av
en med hoppressad drivsats fylld, vanl.
cylindrisk hylsa, fäst vid en för dess styrning
avsedd stång, samt, beroende på r:s uppgift,
en försättning av olika slag.
Försättningen består i vanligaste fall av en sats,
avsedd att frambringa ljusfenomen för
ögonfägnad, signalering m. m. Drivsatsen, som är
placerad bakom försättningen, utgöres av
långsamt brinnande krut, som efter
antänd-ningen (vanl. medelst stubin) frambringar ett
i alla riktningar lika verkande gastryck. I
drivhylsans botten finnes ett b r a n d h å 1,
genom vilket gasen kan fritt utströmma, och
då därigenom motståndet bakåt minskas,
uppstår en framåt drivande kraft, som under r:s
gång genom luften verkar kontinuerligt, så
länge gasutvecklingen fortgår. — En mängd
samtidigt avbrända raketer kallas
raketkista.
Raketer brukades tidigt ej blott till
lustfyrverkeri utan även till krigsbruk, i senare
■fallet huvudsaki. iför att antända fartyg,
byggnader o. dyl. (s. k. brandraketer). I
Europa känner man dem redan på 1200-talet,
men långt dessförinnan hade de använts av
kineserna. Uppfinningar i syfte att efter
raketprincipen framdriva moderna
sprängpro-jektiler ha på senare tid ofta gjorts (se L u f
t-torped) och göras alltjämt. R. har även
använts som signalraket för åstadkommande av
ljussignaler (se-L y s r a k e t). G. af W-dt.
På fartyg använder man r. dels för
signalering (uppmärksamhets- el. nödsignal), dels
för att få förbindelse med annat fartyg el.
med land. Se Livräddningsväsende.
R:s reaktionskraft har försöksvis
utnyttjats som drivkraft på fordon (raketbilar)
m. m. Något i praktiken tillämpat resultat
härav har dock knappast nåtts. ö-g.
Raketapparat, Räddningsraket, se
Livräddningsväsende.
Raketkista, se Raket.
Rakhasig, veter., se H a s.
Raki, rusdryck, se Dadelpalm.
Rakkestad, herred i östfold fylke, Norge,
vid nedre Glommen; 260,55 kvkm, 4,864 inv.
(1930). Jordbruk, skogsbruk och träindustri.
— Vid R:s kyrka besegrade en svensk styrka
under E. E. G. von Vegesack 6 aug. 1814 en
norsk under J. W. B. Stabell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
