Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rakovskij, Christian Georgevitj - Raksasa - Rakwere - Rálbag - Raleigh (stad) - Raleigh, wir Walter - Ralf, Einar Kristian - Ralf, Oscar Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Rak^asa—Ralf
448
släkt, sedan till nationaliteten rumän. Kom
tidigt i kontakt med den socialdemokratiska
arbetarrörelsen, blev med. dr i Montpellier
men ägnade sig mest åt revolutionär
verksamhet i Rumänien o. a. länder, fängslades
efter Rumäniens inträde i världskriget men
befriades 1917 av ryssarna. Efter
bolsjevik-revolutionen blev R. led. av centrala
exekutivkommitténs presidium, ledde 1918 kampen
mot kontrarevolutionen i Ukraina, blev 1919
•ordf, i folkkommissariernas råd i Ukraina,
1922 sovjets representant vid
Genuakonferen-sen, 1923 i England, 1926 i Frankrike men
återkallades 1927. Som anhängare till
oppositionen uteslöts han s. å. ur
kommunistpartiet och förvisades. R. har varit flitigt
verksam som publicist och även skrivit arbeten
om det moderna Frankrike m. m.
Räksasa, skt, »demon», »ond ande», ind.
myt., grupp av demoner el. troll, som skildras
som storväxta och med skräckinjagande
utseende. De äro i regel onda och farliga väsen,
stundom t. o. m. av gigantiska proportioner.
Vanl. anses r. hålla till på begravnings- och
likbränningsplatserna, där de äta de dödas
kvarlevor, samt i skogen, där de lura på
vandrare el. anfäkta fromma eremiter. J. Ch-r.
Ra’kwere, se Wesenberg.
Rålbag, se Gérson, Le v i ben.
Raleigh [rä’li], huvudstad i Nord-Carolina,
sydöstra U. S. A.; 37,379 inv. (1930), därav
omkr. hälften negrer. Järn-, bomulls- och
tobaksfabriker samt järn vägsverkstäder.
Raleigh [rå’li el. räTi; det förra uttalet det
under hans egen livstid brukliga], sir
Walter, engelsk krigare och hovman (trol. 1552
—1618), halvbror till kolonisatorn sir
Hum-phrey Gilbert. Han
medföljde 1569 som
frivillig till
Frankrike en hjälptrupp åt
hugenotterna,
stannade trol. i Frankrike
till 1575 och var
hovman 1577. R. torde ha
deltagit i flera av
Gil-berts expeditioner till
Spanska Amerika (från
1577) och stred 1580
—81 på Irland mot
spanjorer och
katolska upprorsmän. Efter
hemkomsten blev han drottning Elisabets
gunstling, överhopades med nådevedermälen
och adlades, trol. 1584. Han fick för sin
räkning förnyat halvbrodern sir H. Gilberts
fribrev för koloniseringar och utsände s. å. en
expedition, som från Florida följde kusten åt
n. upp till nuv. Nord-Carolina och åt landet
där till »jungfrudrottningens» ära gav
namnet Virginia. 1589 utarrenderade R. sina
kolonisationsrättigheter till ett
handelskompani. Han tog betydande andel i ordnandet
av rikets försvar mot den spanska armadan
1588. Ohjälpligt föll han i onåd, när
drottningen 1592 fick kännedom om hans
kärleksförbindelse med en av hennes hovfröknar,
Elisabeth Throckmorton, vilken han äktade s. å.
1595 företog R. en expedition till Västindien
och Sydamerika, erövrade därvid ön Trinidad
från spanjorerna och undersökte landet vid
Orinocos mynning, där han i Guayana
hop
pades finna guldlandet »El dorado». Sin resa
skildrade R. efter hemkomsten i »The
disco-verie of ... Guiana» (1596),, ett arbete, vars
stilistiska förtjänster äro vida större än dess
trovärdighet. Han deltog 1596 i erövringen av
Cädiz och 1597 jämte Essex i expeditionen till
Azorerna, blev 1600 guvernör på Jersey och
deltog 1601 i kuvandet av Essex’
upprorsför-sök. Jakob I var ända från sin
tronbestig-ning (1603) R. obevågen; denne förlorade de
flesta av sina befattningar och häktades 17
juli s. å. som misstänkt för delaktighet i
Cob-hams sammansvärjning. Möjl. kände R. de
sammansvurnas planer på upphöjande av
Ara-bella Stuart på tronen, men aktivt delaktig i
dem torde han ej ha varit. Han dömdes
emellertid till döden (17 nov.) men benådades med
livstids fängelse i Towern. Under R:s 13-åriga
fångenskap arbetade han bl. a. (från 1607) på
en vidlyftigt anlagd »History of the world»,
varav en del utkom 1614 (den gick till
romarnas erövring av Makedonien)-. Omsider
lyckades R. bli frigiven (mars 1616) under
förutsättning, att han skulle leda en ny
guldsökar-expedition till Guayana. R. avseglade i mars
1617 och vistades sjuk på Trinidad större
delen av den tid det fruktlösa letandet efter
guldgruvorna vid Orinoco pågick. Under tiden
hade hans gamle vapenkamrat kapten Keymis
riktat ett angrepp mot ett spanskt nybygge,
och med anledning därav blev R. efter sin
hemkomst häktad på yrkande av spanske
ambassadören Gondomar. Konung Jakob
uppoffrade nu R. och lät den aldrig upphävda
dödsdomen över honom gå i fullbordan (24
okt. 1618). Genom sin död fick R., i samband
med befolkningens hat mot Spanien, namn av
martyr och folkhjälte. R:s »Works» utgå vos
i 8 bd 1829, hans »Poems» 1892. — Litt.: S. R.
Gardiners undersökningar i »History of
England 1603—1642» (1883—84); biogr. av E. W.
Gosse (1886), L. Creighton (1887), M. Hume
(1897), R. Rodd (2:a uppl. i 2 bd 1904) och
M. Waldman (1928). V. S-g.
Ralf, Einar Kristian, kördirigent och
konsertsångare (f. 1888 24/7), bror till O. G. R.
Tog examen vid Mus. akad. 1915, blev kantor
och kördirigent i Katarina kyrka i Stockholm
1921, musiklärare vid
Katarina realskola
1926. Han är dirigent
för Stockholms
stu-dentsångarförbund och
har med detta
företagit konsertresor i
in-och utlandet
(Amerika 1925). R. har
utgivit sånger för
mansröster, däribland även
av egen komposition.
Han är driftig
kördirigent och har
vunnit allmänt
erkännan
de för sin skicklighet att instudera och leda
särskilt manskör. T. N.
Ralf, Oscar Georg, operasångare (f.
1881 3/i0), bror till E. K. R. Elev av J.
Forsell 1902—04, anställd vid Oscarsteatern 1905
—15. R. studerade sång i Berlin 1915—18,
debuterade på Kungl. teatern 1918 och
engagerades omedelbart där. Han har särskilt
gjort sig känd som god Wagnersångare. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>