Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ralf, Oscar Georg - Raljant - Rallar - Rallentando - Rallierade - Rallis, Rhallis, Demetrios - Rallsläktet - Rallus - Rally - Ralången - Ram el. Sågram - Rama (orter) - Rama (mytologi) - Ramadan - Ramakrishna - Raman, Chandrasekhara Venkataram - Ramananda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Raljant—Ramananda
450
hans roller märkas Tannhäuser, Lohengrin,
Siegfried, Tristan, dessutom Herodes i
»8a-lome», Florestan i »Fidelio», Simson, Othello,
Pajazzo m. fl. R. har en fyllig tenorröst och
lovordas för sitt intelligenta spel. T. N.
Raljant [-a’nt el. -a’qt], skämtande. —
Raljera, skämta. — Subst.: R a 1 j e r i.
Rallar, Ra’llidae, zool., se Sumphöns.
Rallenta’ndo [-då], it., mus. (förk. rall.,
rallent.), avtagande i hastighet.
Rallièrade (fr. les ralliés), de återförenade,
se Frankrike, sp. 1002.
RaTlis, R h a 11 i s (nygrek. Ralles), D
e-m e t r i o s, grekisk politiker (1844—1921),
urspr. advokat. R. ledde en liten men
inflytelserik grupp av deputerade, som på
1890-talet ivrade för krig mot Turkiet om Kreta.
Efter nederlagen i grekisk-turkiska kriget
var R. april—sept. 1897 konseljpresident och
lyckades vinna stormakternas bistånd för
ernående av fred med Turkiet. 1875—1917 var
han flera ggr led. av grekiska regeringen och
var utom 1897 under kortare perioder
konseljpresident 1903, 1904, 1909 samt nov. 1920—
febr. 1921, varvid han anordnade
folkomröstning om konung Konstantins återkallande.
Rallsläktet, Ra’llus, tillhör fam. sumphöns
av tranfåglarnas ordn. Hithörande omkr. 30
arter utmärkas av lång, smal näbb, täml.
långa ben, korta vingar och kort stjärt. I
Sverige finnes vattenrallen, R.
aqua-ticus, som ovan är mörkt olivbrun, undertill
och på sidorna övervägande mörkt blågrå.
Längden är omkr. 25 cm. Den lever i kärr
o. dyl. men flyger sällan. På lämplig mark
i Svealand och Götaland är den ej ovanlig
och stadd i tilltagande. T. P.
RaTlus, zool., se Rallsläktet.
Rally [räTi], eng., se Stjärntävling.
Ralången, långsträckt insjö i Svartåns dal,
N. Vedbo härad, Jönköpings län. Genom
sänkning (påbörjad 1895) av R. med 1,5 m från
förutvarande 1G2 m ö. h. och den norrut
belägna, mindre Säbysjön med 0,95 m ha 1,861
har vattensjuk mark torrlagts. I R. en sedan
1600-talet bekant flottholme.
Ram el. S å g r a m, se S å g n i n g.
Rama, åtskilliga orter i det gamla
Palestina: R. i Benjamin, nu Er-Ram, 10 km n.
om Jerusalem, R. i Assur, nu Ramia, 20 km
s. s. ö. om Tyrus, och R. i Naftali, nu
Er-Rame, 24 km ö. om Akka.
Räma, ind. myt., indiska sagohjältar: 1)
Paraöu-Räma (»R. med yxan»), typen
för bramansk pliktuppfyllelse. Han tvang
havet att sänka sig, så att Konkan (se
d. o.) bildades, och gjorde de där levande
fiskarna till bramaner. Han har i senare tid
kommit att betraktas såsom Visnus sjätte
avatära. — 2) B ala - R ä m a, äldre broder
till Krispa (se d. o.) och deltagare i hans
ungdomsäventyr, betraktas stundom som Visnus
åttonde avatära. — 3) Räma (D ä å ar a th i)
el. R ä m a c a n d r a, son till konung
Daäa-ratha i Ayodhyä (Oudh) och huvudhjälten i
eposet Rämäyana (se d. o.), det indiska
folkets populäraste sagohjälte. Han betraktas
som Visnus sjunde inkarnation och är som
sådan jämte Krisna och éiva hinduismens
populäraste gudagestalt, vars kult omfattas av
millioner i n. Indien. J. Ch-r.
Ramadän [turk, uttal ramaza’n], arab.,
nionde månaden i arabiska månåret,
muhammedanernas fastemånad, varunder de rättrogna
alla dagar från morgongryningen till
solnedgången avhålla sig från mat och dryck och
njutningsmedel. Omedelbart efter 30
ramadan hålles en av de årl. återkommande stora
högtiderna, beiram (jfr d. o.). G. Rqt.
Rämakrishna, indisk religionslärare (d.
1886). R. studerade olika religioner och kom
därvid till insikt om att samma
sannings-frö finnes inom alla religioner. R. gjorde
därför till sin mission att bl. a. predika
denna religionernas gemensamma sanning,
uttrycket för människornas längtan till Gud,
som är e n men har många namn och
uppenbarelseformer. Genom sin sällsynt helgjutna
karaktär och starka idealitet fick R. ett stort
antal lärjungar, och hans lära har spritts icke
blott i Indien utan vida utanför landets
gränser. Se bl. a. Max Müller, »R., his life and
sayings» (1898; ny uppl. 1923), och R. Rolland,
»R:s liv» (1931). Lqr.
Raman, Chandrasekhara V e n k
a-t a r a m, indisk fysiker, Nobelpristagare (f.
1888), prof, i fysik vid univ. i Kalkutta (från
1917). R. har utfört undersökningar inom
nästan alla områden
av fysiken. Mest
bekant är den efter
honom uppkallade
optiska effekten, som
han lyckades påvisa
1928.
Ramaneffek-ten framträder, när
man belyser ett ämne
(en klar vätska, t. ex.
vatten el. bensol, en
komprimerad gas el.
en kristall, t. ex.
diamant) med ljuset från
en
kvicksilverbåglam
pa och inriktar en spektrograf så, att man
fotograferar spektrum av det diffusa ljus,
som utsändes från det belysta ämnet i en
riktning, vinkelrät mot det primärt
infallande. Förutom en oförändrad spektrallinje,
som är skarp och intensiv i det primära
ljusets spektrum, finner man ett antal svagare
nya linjer, symmetriskt anordnade kring
huvudlinjen. Man finner vidare, att
frekvensdifferenserna mellan de nya linjerna
och huvudlinjen äro karakteristiska för det
belysta ämnet och motsvara sådana
energidifferenser mellan molekylens olika
tillstånd, som även komma till uttryck i samma
ämnes svårtillgängliga infraröda (långvågiga)
spektrum. Man har därför i Ramaneffekten
en bekväm möjlighet att studera vissa
molekylära egenskaper. Ramaneffekten kan hos
diamant göras synlig för blotta ögat, eljest
kräves vanl. en fotografisk exponeringstid
från ett par till ett hundratal tim. För
upptäckten av denna viktiga effekt erhöll R.
Nobelpriset i fysik 1930; han blev led. av sv.
Vet.-akad. 1931. J. T.
Ramananda, indisk religionsstiftare (enl.
en osäker uppgift d. 1411). R. var stiftare av
en sekt (rämänandis), som framför allt
dyrkar Räma och hans gemål Sitä, vars
medlemmar kunna tillhöra alla kaster utan
åtskill
XVI. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
