Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramkvilla - Ramlare - Ramler, Karl Wilhelm - Ramlösa - Ramlösavatten - Ramm - Ramma - Ramman - Rammelsberg, Carl Friedrich - Rammfartyg - Rammohun Roy - Ramnäs (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Ramlare—Ramnäs
458
höglänt skogsbygd, intill 327
m ö. h. 985 har åker, 6,107
har skogsmark. Egendom:
Hallsnäs (med ångsåg). Ingår
i Fröderyds, R. och Bäckaby
pastorat i Växjö stift, Västra
härads kontrakt.
Ramlare, jaktv., från tyskan
hämtad benämning på
har-hane (av ramla, para sig,
ramlingstid, om hare).
»Gammal ramlare» kallas en
harhane, som vid stövarjakt
gör stora bukter på grund av
från föreg. strövtåg vunnen
lokalkännedom. (Lönnb.)
Ramler, Karl Wilhelm,
tysk skald (1725—98). Var
1748—90 lärare vid
kadettskolan i Berlin och sedan dir.
för nationalteatern där. Nära
vän med Gleim och Lessing,
gällde R., en torr och
osjälv
ständig pseudoklassiker, som metrisk
auktoritet. Hans kantat »Der Tod Jesu» (1754; sv.
övers. 1782) tonsattes av Graun. (R-n B.)
Ramlösa, brunnsort i Raus församl.,
Hälsingborg, s. ö. om stadens huvuddel.
Brunns-anläggningarna ligga i Brunnsparken (omkr.
30 m ö. h.), kring Ramlösabäckens djupa
ravin. Dels erhålles naturligt kolsyrat
järnvatten, dels svagt alkaliskt järnfritt
vatten; därjämte fås vatten från Sofiakällan
i Hälsingborg (se Hälsa n). Bl. a. behandlas
sockersjuka, gikt, ledgångsreumatism,
hjärt-och blodsjukdomar, åderförkalkning, mag- och
tarmsjukdomar, organiska och funktionella
sjukdomar i nervsystemet och neuroser.
Besöktes 1931 av 518 gäster. — R. kom 1707
genom J. J. Döbelius (se D ö b e 1 n, sp. 211)
under medicinsk’ ledning och uppblomstrade
särskilt under prof. E. Munck af Rosenschölds
tid 1810—38. 1896 bildades a.-b. R.
hälsobrunn, som försäljer det naturligt alkaliska
Ramlösavattnet på flaskor; aktiekap. 889,000
kr., 150 arb. — Vid R. ligger även a.-b. R.
skofabrik, gr. 1907, aktiekap. 500,000 kr., 110
arb., tillv.-värde 1,250,000 kr. R. hette som
municipalsamhälle i Raus (se d. o.) Köpinge.
— Litt.: N. Lundblad, »R. hälsobrunn 1707—
1907» (1907). Jfr B r u n n s d r i c k n i n g.
Ramlösavatten, se Källa och R a m 1 ö s a.
Ramm (eng. ram, fr. éperon, ty. Ramme), en
på ett fartygs förstäv anbringad, spetsformad
del, avsedd att vid stöt mot fientligt fartygs
botten uppriva denna. Forntidens galärer (se
d. o.) voro försedda
med r., den s. k.
spe-ronen, bestående av
en el. flera på
förstäven fästa
me-tallskodda spetsar.
Även Nordens
dra
kar hade stundom stäven förstärkt med
tjocka järnbeslag el. vasseggade järntaggar,
brandar d skipum. Med segelfartygen
försvann r. men återkom med de ångdrivna
ör-logsf artygen under 1800-talet, och särskilt
genom erfarenheterna från slaget vid Lissa
1866 och där utförda talrika stävangrepp
vann r. stort anseende. Torpedvapnets
tillkomst och sjöartilleriets utveckling ha orsa-
Ramlösa brunnshus. Etsning av O. Akrell.
kat, att r. från början av 1900-talet helt
försvunnit. R:s utseende på pansrade
artilleri-fartyg från slutet av 1800-talet framgår av
bilden. Jfr Förstäv. ö-g.
Ramma, anfalla ett fartyg med ramm (se
d. o.). Uttrycket r. användes numera även
vid kollision av två fartyg, då det ena
fartygets förstäv stöter mot det andra fartyget
och skadar detta. ö-g.
Rammän, »dundraren», även kallad Adad,
babylonisk-assyrisk ovädersgud. Jfr
Baby-1 o n i e n, sp. 661.
Rammelsberg [-bärk], Carl Friedrich,
tysk kemist och mineralog (1813—99), prof,
i kemi 1846—91 vid univ. i Berlin. R. bedrev
omfattande forskningar på den kemiska
kristallografiens område, var en ytterst
flitig mineralanalytiker och en mycket
produktiv författare, som genom sin
lärarverksam-het och sina skrifter, bl. a. läroböcker i
kristallografi, handböcker i kemisk
kristal-lografi och för sin tid epokgörande översikter
över mineralkemien, i hög grad främjat
mineralogiens utveckling. N. Zn.
Rammfartyg, stundom benämning på fartyg
med ramm (se d. o.).
Rämmohun Roy, indisk reformator (1774—
1833). Uppträdde tidigt polemiskt mot
hinduismen och därmed förbundna sociala
institutioner och kom på grund därav i konflikt
med sin familj. 1800—14 var R. anställd i
engelsk tjänst och levde sedan i Kalkutta,
ägnande sig åt skriftställarverksamhet och
religiöst-socialt reformarbete. Genom att utge
utdrag ur evangelierna ville han å ena sidan
upplysa hinduerna om Kristus och därjämte
bland de kristna sprida kännedomen om
Indiens religion och filosofi genom
översättningar av Upanisader o. s. v. Hans försök att
reformera hinduismen kulminerade i
stiftandet av samfundet B r ä h ma S a m ä j (se d. o.)
1830. R. uppträdde ytterst verksamt mot
änkebränningen (se Sa ti). J. Ch-r.
Ramnäs, socken i Västmanlands län,
Snev-ringe härad, kring Kolbäcksån och
Ströms-holms kanal, s. om Ämänningen; 228,49 kvkm,
2,429 inv. (1932). Utmed ån gammal
bruksbygd med Ramnäs (se nedan), Seglingsbergs
och Virsbo bruk, f. ö. mest sumpig skogsmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
