Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Ramsay—Ramsay, C. H. W.
462
senare vid Lappo. Ande rs J oh an R. (1744
—1811), bror till 0. W. R. och landshövding i
Savolaks och Karelens län, var far till
generalen A. E. R. (se nedan; finländsk frih. 1856),
vars son var generalen G. E. R. (se nedan).
Sonson till A. J. R. var Anders Gustaf
R. (1832—1910), förf, till memoarverket »Från
barnaår till silfverhår» (8 dir, 1904—07) och
farbror till bergsrådet W o 1 ter R. (1855—
1926), chef för Högfors bruk 1885—1906 och
för Tammerfors linne- och jern-manufaktur
a.-b. från 1906, ävensom till verkliga statsrådet
Aug. R. (se nedan) och prof. W. R. (se nedan).
Den förres hustru Jully R., född Ekström
(1865—1919), utgav det grundläggande
genealogiska arbetet »Frälsesläkter i Finland intill
Stora ofreden» (4 h., 1909—16). Deras son är
fil. dr C. H. W. R. (se nedan). H. E. P.
Ramsay [rä’mzi], gammal skotsk adelsätt,
omtalad redan på 1100-talet och sedermera
utgrenad till England, Frankrike, Sverige
och Finland. Sir John R. of Dalhousie
(omkr. 1580—1626) räddade konung Jakob vid
Gowriesammansvärjningen 1600, blev 1606
viscount Haddington och 1621 även
engelsk pär (earl av H o 1 d e r n e s s). Hans
brorson William R. (d. 1674) blev 1633 (skotsk)
l:e earl av Dalhousie; om 10:e earlen,
som 1849 erhöll markisvärdighet, se
Dalhousie. — överstelöjtnant Alexander
R. ledde den för svensk räkning av hans
frän-de överste Andrew R. värvade skotska trupp,
som 1612 tillintetgjordes av norska bönder
vid Kringen (se S k o 11 e r t å g e t). En nära
släkting till John R., earl av Holderness,
James R. (f. omkr. 1589, d. 1638), kom 1631
i Gustav II Adolfs tjänst, blev 1632
generalmajor och 1634 guvernör i Hanau. Han
försvarade tappert denna stad mot de kejserliga
från början av 1635 till midsommar 1636, då
undsättning gavs. Då de kejserliga 1638
överrumplat staden, hölls R., svårt sårad, mot
överenskommelse i hårt fängelse och avled
s. å. — Om ätterna R. i Sverige och Finland
se föregående släktart. V. S-g.
Ramsay [rä’mzi], Allan, skotsk skald
(1686—1758). R. medverkade som den främste
till skotska poesiens förnyelse i nationell
anda vid 1700-talets början. I motsättning
till tidens
konventionella herdepoesi skrev
han »The gentle
she-pherd» (1725), en frisk,
verklighetstrogen
pastoraldikt med
präktiga skildringar av
skotskt lantliv.
Viktigt är även, att han
därvid använde
lågskotsk munart. Denna
dikt blev populär
bland den skotska
lantbefolkningen. R:s
skaldskap beredde
marken för R. Burns, och R. utgav flera
samlingar av äldre skotsk poesi; hans »The
tea-table miscellany» (1724—32), »The evergreen»
(1724 och 1727) förebådade Th. Percy. —
»Works», 2 vol., 1877. (S. B. L.)
Ramsay [rä’mzi], Allan, skotsk målare
(1713—84), son till skalden A. R. Var
mestadels verksam i Edinburgh och från 1752 i
London, där han blev hovmålare, överlägsna,
nobla och finkänsliga verk finnas bl. a. i
skotska nationalgalleriet och i irländska
nationalgalleriet. R. skrev en märklig
essäsamling, »Investigation» (1762). G-gN.
Ramsay [ra’mse], Anders Edvard,
frih., finländsk militär (1799—1877); se
släktövers. Uppsatte 1827 en finländsk
skarp-skyttebataljon, sedan Livgardets finska
skarp-skyttebataljon (»Finska gardet»), vars förste
chef han blev 1829. R. deltog med denna
trupp i kuvandet av polska upproret 1831 och
sårades. Han blev 1849 inspektör för
militären i Finland, ledde under orientaliska kriget
försvaret av kusten mellan Helsingfors och
Åbo, blev frih. 1856, kommendör för ryska
grenadjärkåren s. å., generaladjutant 1858
samt general av infanteriet 1859. Han blev
1866 led. av krigskonseljen och inspektör för
ryska infanteriet samt 1873 led. av ryska
riks-konseljen. H. E. P.
Ramsay [ra’mse], Anders Henrik,
krigare, ämbetsman (1707—82); se släktövers.
Var i fransk krigstjänst 1734—41, deltog i
kriget mot Ryssland 1741—43 och blev 1749
överstelöjtnant. R. slöt sig till mösspartiet,
blev 1765 landshövding i Savolaks och
Kym-menegårds län, 1766 frih. (tog ej introduktion)
och 1769 generalmajor. Han var Gustav III
behjälplig i 1772 års statsvälvning, blev s. å.
generallöjtnant och var 1774—76 landshövding
i Nylands och Tavastehus län. R. var stor
jordägare och innehade bl. a. Esbogård. H.E.P.
Ramsay [ra’mse], August, finländsk
försäkrings- och bankman (f. 1859 ls/3); se
släktövers. Blev 1882 fil. dr och lärare vid Nya
svenska läroverket i Helsingfors (rektor 1883)
och utgav flera
läroböcker i matematik.
1895 övergick R.
definitivt till det
ekonomiska verksamhetsfältet. Han var 1892—
1901
försäkringsin-spektör och 1895—
1901 verkst. dir. i
Städernas i Finland
hypotekskassa. 1901
var han led. av
senatens ekonomiedep. och
chef för handels- och
industriexpeditionen;
han blev s. å. verkst. dir. i Industriidkarenes
i Finland ömsesidiga brandstodsförening. Han
erhöll 1906 titeln verkligt statsråd. 1913—19
var han chef för Föreningsbanken och har
varit med i ledningen för många stora
ekonomiska företag. 1918—27 var han ordf, i
Helsingfors handelskammare och
Centralhandelskammaren. R. deltog i ridderskapets och
adelns förhandlingar 1885—1906, var
riksdagsman 1919—21, finansminister april—aug.
1919, t. f. chef för Finlands bank 1923—24,
led. av flera statskommittéer m. m. Han har
varit verksam jämväl som kommunalman.
Ägare av Esbogård, utgav han 1924 »Esbo.
Esbo socken och Esbogård på 1500-talet».
Han har även utgivit resehandboken
»Vägvisare i Finland» (1895; flera uppl.). H. E. P.
Ramsay [ra’mse], Carl Henrik W o
1-t e r, finländsk rederichef (f. 1886 31/3); se
släktövers. Blev fil. dr i kemi 1909, var 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
