- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
489-490

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rapport - Rapportera - Rapportör - Raps - Rapsbagge - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rapport—Rasbo

489

Rappo’rt, meddelande; särskilt om skriftlig
el. muntlig militär redogörelse för vad som
hänt, uträttat uppdrag o. s. v., stundom även
om betänkande från en kommitté; [även med
fr. uttal: rapå’r] ömsesidig förbindelse,
gemenskap; konstt.,tekn., mönster med ständigt
återkommande motiv (vid vävning).

Rapportera, avlägga rapport, anmäla. —
(Jaktv.) En hönshund säges rapportera, då
den efter att ha funnit vilt uppsöker jägaren
och ger detta till känna samt för honom till
villebrådet. (Lönnb.)

Rapportör (fr. rapporteur), meddelare;
referent (se Commissionk Vid politiska
tvistefrågor har Nationernas förbund ofta
utsänt s. k. rapportörsk om missioner,
vilka på ort och ställe undersökt tvistefrågan,
så till Åland 1921 och till Mosul 1925

Raps, bot., se Kål, sp. 450.

Rapsbagge, Meligèthes aenèus, skalbagge,
tillhörande fam. glansbaggar, Nitidulidae. R.
är 1,5—2,5 rnm lång och till färgen mörkt
bronsgrön. R. är allmän i hela Sverige och
lever i massor på korsblommiga växter,
särskilt på raps och rovor, och kan åstadkomma
betydande skada. Jfr bild 3 och 3 a på pl.
Lantbrukets skadedjur 2. I T-dh.

Rapsfjäril, zool., se K å 1 f j ä r i 1 s 1 ä k t e t.

Rapsfördärvare, Leptosphäè’ria nèpi, bot., en
till kärnsvamparna hörande parasitsvamp, som
hos kålväxter, bl. a. raps, framkallar svarta
fläckar på de gröna delarna, missbildning av
skidorna och försämrad irösättning. Th. Lfs.

Rapskakor, den pressåterstod, som fås vid
framställning av rovolja (se d. o.). R. nyttjas
som kraftfoder (jfr Fodermedel) åt
mjölkkor men ha alltmer undanträngts av andra
oljekakor. Fullgoda r. innehålla 23 5 %
smält-bar äggvita och 8,5 % fett. R. framställas
mest av raps och rovraps (se K å 1).
Tillverkade av (särskilt indisk el. sydrysk)
råvara, som innehåller frön av vissa
senaps-arter, verka r. vid utfodring i större mängd
giftigt genom att senapsolja bildas. — Se
även Oljekakor. G. Rbg.

Rapsöd (grek. rhapsodo’s), i det forna
Grekland kringvandrande män, som föredrogo
episka dikter, bl. a. de homeriska. De buro
en stav i handen och en krans på huvudet
och uppträdde i festförsamlingar och vid
andra tillfällen. M. Pn N-n.

Rapsodl, sång el. föredrag av rapsod (se
d. o.); de större avd. el. »böcker», i vilka de
homeriska sångerna äro indelade; modernt:
större dikt, avd. av en större dikt; även
orkesterstycke av fri form, ofta över
nationella melodier.

Rapsödisk, osammanhängande; hoprafsad;
som utmärker el. utgör en rapsodi (se d. o.).

Rapsolja, se Rovolja.

Rapson [rä’psen], Edward, engelsk
indo-log (f. 1861), sedan 1906 prof, i sanskrit i
Cambridge. R. har gjort sig förtjänstfullt
känd såsom numismatiker, epigrafiker och
historiker. Bland hans arbeten märkas »Indian
eoins» (1898), »Ancient India» (1914). R. har
tills, m. Boyer och Senart redigerat vol. 1—2
av »Cambridge history of India» (1922 ff.),
där han skrivit flera av de viktigaste
kapitlen. J. Ch-r.

Rapssugare, zool., se Skinnbaggar.

Raptatöres, zool., se Rovfåglar.

490

Ra’ptus, lat., anfall, våldsamt utbrott.

Rapu’nkel, Phyteu’ma, campanulacésläkte
med omkr. 40 arter, företrädesvis i
Medelhavsländerna och mell. Europa växande
fleråriga örter. Blommorna sitta vanl. i ax el.
huvud och ha nästan till basen delad krona.
P. spicatum, med ljust gulgröna blommor, har
ätlig rot och odlas någon gång i
köksträdgårdar. Om r. el. r a p u n s e 1 (Campanula
rapunculus) se Blåklocka. (G. M-e.)

Raquette [rakä’t], Gustaf Richard,
missionär, orientalist (f. 1871 7/2). Genomgick
Svenska missionsförbundets missionsskola 1890
—93, utbildades till missionsläkare 1901—04,
examinerad doctor of tropical medicine vid
Victoriauniv. i Liverpool 1903. R. invigdes
till missionär hos Svenska missionsförbundet
1893 och tjänstgjorde som sådan i
östturke-stan 1896—1921. Han var lärare vid
missionsskolan på Lidingön 1922—24 och är sedan
1924 docent i turkisk språkvetenskap vid
Lunds univ. R. har skrivit studier i svenska
och utländska publikationer rörande bl. a.
östturkestans språk och historia.

Rära a’vis, lat., sällsynt fågel; i bildlig
bemärkelse: sällsynthet.

Rari’ssime, lat., ytterst sällsynt.

Raritet, sällsynthet; något ovanligt och
dyrbart.

Rarotonga, huvudön bland Cooköarna (se
d. o.); 3,936 inv. (1926).

Ras. 1. (Biol.) Underavd. av a r t (se d. o.),
bestående av en grupp individer, utmärkta
genom särskilda gemensamma, ärftliga
kännemärken. R. sammanfaller sålunda i det hela
med varietet (se d. o.) men nyttjas
särskilt om sådana individgrupper hos husdjuren
och kulturväxterna, som av människan
framkallats och ännu framkallas genom
tillvaratagande av mutationer och bastarder. Om
mänskliga raser se Människoraser. E-kN-d.

2. (Ilusdjurssk.) Grupp av husdjur, som
uppfylla vissa vederbörligen fastställda
fordringar med avseende på såväl yttre form som
egenskaper och härstamning. E. T. N.

3. (Geol.) Se Talusbi Id ni n ga r.

Räs, arab., »huvud», i Abessinien dets. som
furste. Förekommer i geogr. namn i
betydelsen berg el. udde.

Rasbiologi, den del av
ärftlighetsforskningen (se Ärftlighet), som arbetar med
rasernas utveckling hos husdjur och
kulturväxter; ordet nyttjas emellertid ensidigt om
mänsklig r. och blir då dets. som rashygien
(se d. o.). E-k N-d.

Rasbiologiska institutet i Uppsala
inrättades 1922 på initiativ av H. Lundborg (se
d. o.), som blev dess föreståndare. Det har till
arbetsuppgift »att rasbiologiskt genomforska
Sverige genom att studera olika släkters o. a.
befolkningsgruppers livsbetingelser och
utvecklingsmöjligheter, att klarlägga såväl det
biologiska arvets som miljöns betydelse för
individer, släkter och folk samt att utreda
sjukdomars och normala mänskliga
egenskapers ärftlighetsförhållanden». Jfr H.
Lundborg, »Det svenska institutet för rasbiologi»
(1922). E-kN-d.

Rasbo, härad i Uppsala län, invid ö.
läns-gränsen, ö. om Uppsala; 253,88 kvkm, 3,732
inv. (1931). Socknar: Funbo (till 1932 Fundbo),
Rasbo och Rasbokil. Smärre slättområden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 03:36:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free