Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rasbo (härad) - Rasbo (socken) - Rasbokil - Raschdorff, Julius - Rascia - Ras Daschan - Raseborg - Rashygien (Eugenik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Rasbo—Rashygien
492
omgivna och
uppdelade av
skogs-platåer; avvalLuue
huvudsaki. söderut
av Funboån. 7,121
har åker, 14,659
har skogsmark.
Jordbruk o.
skogsbruk. Kommunika
tionsleder: se kar
tan vid Uppland.
Tillhör Tiunda
fögderi och Uppsala
läns s. domsaga.
Rasbo, socken i
Rasbo härad (se
föreg. art.); 118,46
kvkm, 1,870 inv.
(1932). Slättbygd
omgiven av skog
och i s. genom
dalsänkor förbunden
med Funbo- ocb
Långsjöarna. 3,824
har åker, 6,634 har
skogsmark.
Egendomar: Frötuna (se
d. o.), Älvgärde
m. fl. Ingår i R. och Rasbokils pastorat i
Ärkestiftet, Vaksala kontrakt.
Rasbokil, socken i Rasbo härad (se ovan);
75,53 kvkm, 713 inv. (1932). Jämn skogstrakt
med odlad bygd kring den i södra R. belägna
kyrkan. 1,341 har åker, 5,072 har skogsmark.
Ingår i Rasbo och R:s pastorat i Ärkestiftet,
Vaksala kontrakt.
Ra’schdorff, Julius, tysk arkitekt (1823
—1914). Studerade i Berlin 1844—47, blev
1853 stadsbyggmästare i Köln, var verksam
där till 1878, då han blev prof, vid
Bauakade-mie i Berlin. Till R:s tidigare arbeten hör
restaurerandet av flera medeltida kyrkor i
Rhenprovinsen. I Köln byggde R.
Wallraf-Richartzmuseet (i modern gotik, i samarbete
med arkitekt Felten 1861) och Stadttheater
(1872). Ett verk av R. är även Tyska
kyrkans i Stockholm nuv. torn (fullb. 1887; det
gamla tornet brann 1878). I Berlin byggde R.
engelska kyrkan (1885) och den nya
domkyrkan invid slottet (1894—1904), den
sistnämnda (se Berlin, bild 1) i samarbete med
sonen Otto R. (1854—1915; sedan 1881 prof,
vid tekniska högskolan i Charlottenburg). I
Potsdam byggde R. kejsar Fredrik III:s
mausoleum (1890). Han var även flitig
arkitek-turhistorisk författare. G-g N.*
Ra’scia, det gammalserbiska riket, med
huvudstaden Ras nära nuv. Novipazar.
Ras Daschan, högsta bergstoppen i
Abessinien (se d. o., med karta); 4,620 m ö. h.
Raseborg, slott i Snappertuna kapell,
Nyland, och f. d. grevskap i Finland. Slottet är
enl. sägnen grundlagt av Bo Jonsson Grip på
1370-talet och innehades senare av flera
stormän, bl. a. Karl Knutsson Bonde (åren 1442
—48 och 1465—68). R. kom 1520 i
danskarnas våld, och där halshöggos s. å. Hemming
Gadh och Nils Eskilsson Banér. För Gustav
Vasas räkning erövrades slottet 1523 av
Erik och Ivar Fleming och förlänades åt
■den förre. Det förföll snart och är nu ruin.
Grevskapet R. förlänades 1569 åt frih. Sten
Eriksson Leijonhufvuds änka, Ebba
Lillie-höök, och hennes efterkommande. Det
omfattade bl. a. R:s slott och Karis socken,
senare även Ekenäs stad och gård, Ingå samt
delar av Lojo socken. Grevskapet indrogs
1680. — Litt.: T. Hartman, »R:s slotts
historia» (Skrifter utg. af Sv. Litt.-sällsk. i
Finland, 33, 1896). A. G. F.*
Rashygien (E u g e n i k), strävan att med
praktiska åtgärder förbättra
människosläktet. Ordet är nytt men saken urgammal; som
medel ha använts förbud mot äktenskap med
främmande folk el. lägre samhällsklasser,
avlivande av svaga barn — i Sparta och
annorstädes —, dödsstraffets frikostiga tillämpning
på olika slags degenererade individer. Med
descendenslärans (se d. o., sp. 764)
framträdande uppkom strävan att medelst reglerande
av urvalet förbättra släktet; här framträdde
särskilt Galton (se d. o.), som ägnade sitt liv
åt saken, skapade ordet eugenik och
grundade det första institutet för r. (1911), vilket
följdes av andra i olika länder, i Sverige av
Rasbiologiska institutet (se d. o.) i Uppsala
1922. Från sekelskiftet ingrep den exakta
ärftlighetsforskningen (se Ärftlighet), som
sedan dess behärskat r., varvid till en början
gällt att tillämpa Mendels lagar hos
människan och att följa ärftligheten av i detta
avseende iakttagbara kropps- och själsanlag.
Den negativa r. söker fortfarande förhindra
förökningen av undermåliga individer genom
äktenskapsförbud för degenererade och
sjuklingar — epileptiker, syfilitiker, tuberkulösa
—, ev. även genom sterilisering (se d. o.). Den
positiva r. vill med tillämpning av
urvalsläran föröka de mänskliga egenskaper, som
anses värdefulla. Här råder emellertid
mycken oklarhet om både mål och medel; man
vill givetvis särskilt främja goda andliga
egenskaper, men dessa äro svåra att fastställa
i och för sig och än svårare att följa med
avseende på deras ärftlighet; dessutom ha en
mängd ovidkommande känslomoment ofta fått
spela in, särskilt raschauvinism — i
Tyskland och U. S. A. — och sociala fördomar,
varjämte hela den biologiska
grunduppfattningen frestar till förbiseende av de
irrationella livsvärden, som den mänskliga kulturen
i så hög grad vilar på. En god och
besin-ningsfull översikt av r. ger N. v. Hofsten,
»Ärftlighetslärans grunder», II (1931).
Uttömmande men okritisk är E. Baur, E. Fischer
och F. Lenz, »Menschliche Erblichkeitslehre
Raseborgs slottsruin, från norr.
RASBO HS
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
