Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rasputin, Grigorij Jefimovitj - Rassel - Rasskazovo - Rastaborg - Rastatt - Raster - Rastislav - Rastsläktet - Ratafia - Ratan - Rate - Ratel - Rath, Gerhard vom - Rathenau, Emil - Rathenau, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Rassel—Rathenau
498
Genom förmedling av arkimandriten Feofan,
kejsarinnan Alexandras biktfader, fick R. 1907
tillträde till hovet. Genom böner och
suggestion syntes han
kunna stilla ett svårt
anfall av tronföljarens
blödarsjuka och fick
därigenom stort
inflytande hos
kejsarinnan. R. hade med
sina fascinerande
blickar stor framgång hos
det täcka könet och
vann även Nikolaus
II :s förtroende. Vid
kejsarparets isolering
från folket användes
R. i stor utsträckning
som medlare och uppbar i mutor stora
summor, vilka han dock till största delen skänkte
bort. Han avgjorde ofta tillsättandet av
andliga och världsliga ämbeten, och hans vandel
och inflytande väckte våldsam kritik. Under
världskriget vidtogos ibland på hans förslag
sällsamma dispositioner, men hans påstådda
sympati för en separatfred skapade en
sammansvärjning av krigsivrare, och dec. 1916
mördades han av furst F. Jusupov och
duma-medlemmen V. M. Purisjkjevitj. — Ur den
mycket rika litt. och legendbildningen om R.
må blott anföras R. Fülöp-Miller, »R. och
kvinnorna» (1929). A. A-t.
Rassel, med., den svenska termen på det
biljud man vid auskultation hör vid närvaron
av slem i luftrören el. i den finare
lungvävnaden, alveolerna. R. kunna till sin karaktär
växla betydligt alltefter beskaffenheten hos
luftrörens innehåll och ge därför viktiga
diagnostiska upplysningar. E. L-g.
Rasska’zovo [-zova], stad i Ryska
Sovjetunionen, Centrala svartajordsområdet, 30 km
s. s. ö. om Tambov; 25,194 inv. (1926).
Betydande livsmedels- och textilindustri.
Rastaborg, gods i Ekerö socken, Stockholms
län, nära S. Björkfjärden i Mälaren; 630 har,
därav 170 har åker; tax.-värde 411,000 kr.
(1931). Avsöndrades på 1700-talet från
Skyt-teholm. Huvudbyggnaden uppfördes 1910 av
P. O. Wallin. Äges av greve C. A. Stackelberg.
Rastatt [ra’J*tat], stad i Baden, vid Rhens
biflod Murg och järnvägslinjen Mannheim—
Basel; 13,969 inv. (1925).
R., som blev stad 1728, var 1700—71
markgrevarnas av Baden-Baden residens. I R.
slöts 7 mars 1714 freden mellan Frankrike
och Österrike i spanska tronföljdskriget, och
9 dec. 1797—23 april 1799 hölls där en
kongress för ordnandet av Tyska rikets
angelägenheter i samband med Frankrikes förvärv
av v. Rhenstranden. Vid avresan från R.
mördades två av de franska sändebuden 28 april
(jfr monogr. av H. Hüffer 1896). Om Sverige
och kongressen i R. jfr uppsats av R. Nordin
i »Hist. studier tillägnade Harald Hjärne»
(1908) samt »Axel von Fersens dagbok», utg.
av Alma Söderhjelm, bd 3 (1928).
Revolutionen i Baden 1849—50 började och slutade
i Rastatt. Ä. S-n.
Raster, fotogr., se Autotypi.
Ra’stislav [-af], hertig av Mähren (se d. o.).
Rastsläktet, Anchüsa, hör till växtfam.
Bor-raginaceae. Hithörande arter kännetecknas
ge
nom trattlik blomkrona, i mynningen
försedd med fem vita fjäll el. knölar.
Ståndarna äro inneslutna i kronpipen. I Sverige
finnas två arter, båda strävhåriga, upprätta,
3—6 dm höga örter med smalt lansettlika
blad. Den enåriga A. (Lycopsis) arvensis,
åkerras t, har ljusblå blommor med krökt
kronpip och är ett allmänt åkerogräs. Den
fleråriga A. officinalis, o x t u n g a, har till
sist mörkt violetta blommor med rak
kronpip och växer på åkerrenar, vägkanter o.
dyl. upp till s. Norrland; var förr
offici-nell. G. M-e.
RataTia, se Likör.
Ratan, hamnplats i Bygdeå socken,
Västerbottens län, 40 km n. ö. om Umeå. Se V ä
s-terbottensexpeditionen.
Rate [réit], eng., bl. a. kurs, prissats, t. ex.
rate of exchange, växelkurs, rate of duty,
tullsats, rate of freight, fraktsats, o. s. v. I
svenskan, där ordet böjs och uttalas rat, plur.
rater, betyder det frakt, fraktsats (höga, låga
rater o. s. v.), andel av ett belopp. K. H. A.
Rätel, zool., se Honungsgrävling.
Rath, Gerhard vom, tysk mineralog
och geolog (1830—88), prof, i mineralogi och
geologi i Bonn från 1863. R. företog en mängd
studieresor i olika delar av Europa (särskilt
ofta Italien) samt till Nordamerika och
redogjorde för sina färders resultat i ett stort
antal publikationer. N. Zn.
Räthenåu, Emil, tysk ingenjör och
industriledare av judisk börd (1838—1915).
Studerade ingenjörsveten-skap i Hannover och
Zürich, införde
telefonen och Edisons
elektriska glödlampa
i Tyskland, stiftade
1883 Allgemeine
Elek-trizitäts-Gesellschaft
(se d. o.) och var dess
tekniske ledare under
återstoden av sitt liv.
R. var under många
år en av
förgrundsgestalterna i
Tysklands kraftiga
indu
striella expansion omkring sekelskiftet. Biogr.
av A. Riedler (1916). G. H-r.
Räthenåu, Walter, tysk industriman,
författare och politiker (1867 29/0—1922 24/e), son
till E. R. Inträdde 1899 i styrelsen för
Allgemeine Elektrizitäts-Gesellschaft (se d. o.), vars
chef han blev 1915.
Vid världskrigets
början organiserade han
råvaruavdeln. i
krigs-ministeriet; efter
krigets slut blev han
ofta anlitad som
regeringens ekonomiske
rådgivare samt som
delegerad vid
skade-ståndsförhandlingarna
med de allierade. R.
var maj—okt. 1921
riksminister för
återuppbyggandet och slöt
då Wiesbadenavtalet (se L o u c h e u r, L.).
Jan. 1922 blev R. utrikesminister, deltog
april—maj i Genuakonferensen (se d. o.) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
