Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rathenau, Walter - Rathenow - Rathke, Heinrich - Rathou, Emilie - Ratibor - Ratificera - Ratifikation - Ratihabition - Ratio - Ration - Rationalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Rathenow—Rationalisering
500
blev målsmannen för en utrikespolitisk
strävan för politiskt närmande till England och
Förenta staterna, försiktigt ekonomiskt
närmande till Ryssland (fördraget i Rapallo, se
d. o.), fasthet och moderation i förhållande
till Frankrike. Han mördades s. å. av några
av antisemitisk propaganda upphetsade
nationalistiska ungdomar. — Fint litterärt bildad,
framträdde R. även som politisk, ekonomisk
och populärfilosofisk skriftställare. Bland
hans skrifter märkas »Zur Mechanik des
Geistes» (1913; »Själens krafter», 1918), »Von
kommenden Dingen» (1917; »Kommande tider
— kommande ting», 1918), »Die neue
Wirt-schaft» (1918; »Framtidens näringsliv», s. å.),
»Der Kaiser» (1919; »Kejsaren», s. å.). 1918
utgåvos hans »Gesammelte Schriften» i 5 bd.
Efter hans död utkommo »Nachgelassene
Schriften» (2 bd, 1928) samt olika serier av
hans brev (1926, 1928 och 1929). — Litt.: H.
Brinckmeyer, »Die Rathenaus» (1922), samt
biogr. av M. Georg (1923) och H. Kessler
(1928). Bibliogr. av E. Gottlieb (1929). (L-ts.)
Rathenow [rä’tenå], stad i preuss.
reg.-omr. Potsdam, vid Havel och järnvägen
Berlin—’Hannover; 27,310 inv. (1925).
Garnisonsort; tillv. av optiska instrument; tegelbruk.
Rathke [rä’tke], Heinrich, tysk anatom
(1793—1860), prof, i Dorpat 1829, i
Königs-berg 1835. Är vid sidan av v. Baer (se d. o.)
banbrytaren för våra dagars embryologiska
forskning. R. upptäckte gälspringorna hos
fågel- och däggdjursembryot, utredde
urogeni-talapparatens uppkomst, studerade
larvorganens försvinnande och är den förste, som
anatomiskt beskrivit lansettfisken. Skr.:
»Un-tersuchungen über den Kiemenapparat» (1832),
»Beiträge zur vergleichenden Änatomie und
Physiologie» (1842). E-k N-d.
Rathou [-tü’], Emilie, socialpolitiker (f.
1862 8/ö). Efter att ha verkat som
folkskollärarinna utgav hon frisinnade
veckotidningen Dalmasen, senare halvveckotidningen
Svenska Medborgaren (1890—94). Hon började
1884 inom Godtemplarorden sin energiska
verksamhet för nykterhet och har sedan
fortsatt den jämte annat socialt arbete inom Vita
bandet, vilken förening hon organiserat i
Sverige och i vars centralstyrelse hon
alltsedan 1903 är sekr. Hon redigerar dess
periodiska skrifter, bl. a. månadstidningen Vita
Bandet oeh årsboken Kvinnokrafter. Tidigt
politiskt intresserad, var hon den enda
kvinnliga medl. av den första folkriksdagen 1893
och har hållit en mängd föredrag om kvinnans
likställighet och medborgarrätt. E. H-n.
Ratibor [rä’tibår], po. Raciborz. 1. Stad
i preuss. prov. Oberschlesien, reg.-omr.
Op-peln, vid Oder, där denna blir segelbar;
49,072 inv. (1925). F. d. hertigligt slott,
Lieb-frauenkirche (1400-talet) och flera kloster.
Metall- och kemisk industri m. m. — R.
erhöll stadsrätt 1217 och blev 1288 residens för
hertigarna av R.
2. Fordom riksomedelbart furstendöme i
Oberschlesien, 1288—1532 under egna
hertigar, sedan österrikiskt, från 1742 preussiskt.
R. kom 1840 till huset
Hohenlohe-Walden-burg-Schillingsfürst (se Hohenlohe, sp. 1165).
Ratificera (mlat. ratdficäre, av ra’tum,
giltigt, och fa’cere, göra), stadfästa, giltiggöra;
jfr Fredsfördrag, sp. 1120—21.
Ratifikation (fr. ratification, jfr
Ratificera), stadfästelse, bekräftelse; särskilt
godkännande av ett folkrättsligt fördrag (se I
n-ternationella fördrag).
Ratifikations-urkunden innehåller vanl. ord för ord det
ingångna fördraget jämte en förklaring i
högtidlig form om godkännande därav samt
undertecknas av den myndighet, som utåt
representerar staten, t. ex. av monarken med
kontrasignation av utrikesministern. De
kontraherande staterna utväxla på avtalad
tid sina resp, ratifikationsurkunder. Först
därmed blir fördraget i regel definitivt
bindande. ö. U.
Ratihabitiön (lat. ratihabi’tio), jur.,
godkännande, betyder en viljeförklaring, som åt
en annan, tidigare viljeförklaring (utfästelse,
avhändelse) förlänar en giltighet, vilken den
hittills saknat på grund av sin upphovsmans
obehörighet. En omyndigs
betalningsutfäs-telse, t. ex. ett av honom utställt skuldebrev,
som i och för sig icke medför förpliktelse
(jfr dock Naturlig förpliktelse),
kan sålunda beredas giltighet genom r. av
utställarens förmyndare el. av utställaren
själv, sedan han blivit myndig. Försäljning
av egendom, tillhörig en frånvarande, som
icke lämnat säljaren fullmakt, kommer att
gälla, när den frånvarande godkänner
(»rati-haberar») försäljningen. Då först r. bereder
viljeförklaringen giltighet, borde denna
rätteligen icke räknas från tidigare tidpunkt än
r.; den viljeförklaring, som behöver r., kan
dock ofta uppfattas som avgiven under
villkor, att r. skall följa, och blir då också
villkorligt giltig. Frågan huruvida r. har
återverkande kraft el. ej bör därför besvaras olika
för olika tillfällen. I varje fall måste
hänsyn tagas till andra personers före r.
förvärvade rättigheter, så att dessa icke
genom r. rubbas. C. G. Bj.
Ra’tio, lat., uträkning, skäl, plan, förnuft.
Ratiön (av lat. ra’tio, se d. o.). 1. (Krigsv.)
Den bestämda mängd foder, däri inräknat s.
k. ströfoder, som dagl. anslås för varje häst
vid armén. R. betecknar även de
särskilda delarna av den dagliga fodermängden
(havrerationen o. s. v.). M. B-dt.
2. (Mat.) R. eller Förhållande
mellan två storheter förefinnes, om den ena, a,
kan uttryckas i den andra, b, som mått. Med
r. eller förhållande förstås också själva det
värde, som anger huru många gånger b
in-nehålles i a, vilket uttryckes genom kvoten
a : b. Så är t. ex. r. mellan en meter och en
em lika med 100 : 1 = 100. T. B.
Rationalisering, inom industrien
planmässiga åtgärder för produktionens
förbättrande eller förbilligande. I goda tider
brukar produktionsökningen tilldraga sig största
intresset, i dåliga förbilligandet. R. har i alla
tider förekommit som en mer el. mindre
målmedveten strävan till ändamålsenlighet i
anordningar, förfaranden och arbetsledning men
har efter världskriget fått en mera
tillspetsad innebörd såsom ett specifikt medel att
öka de industriella företagens
teknisk-ekonomiska effektivitet till överkommande av
de särskilda svårigheter tidsomständigheterna
medfört. Såsom utmärkande drag för r.
under denna efterkrigstid må framhållas:
sammanslagning av likartade företag genom
fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
