Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Ravn—Raynouard
514
Ravn [raun], Frederik Kölpin, dansk
växtpatolog (1873—1920). Som assistent i
botanik vid Landbohöj skolen i Köpenhamn (från
1892) ägnade sig R. främst åt växtpatologiska
undersökningar,blev fil.dr 1900 samt 1907 prof,
i växtpatologi vid Landbohöjskolen och
Land-brugsministeriets konsulent i växtsjukdomar.
Han tog initiativ till och organiserade
växt-patologisk försöksverksamhet i Danmark. R.
författade många värdefulla avh. inom sitt
fack och verkade energiskt för internationellt,
särskilt interskandinaviskt, samarbete för
växtsjukdomarnas bekämpande. Th. Lfs.
Ravn [raun], Hans Mikkelsen
(latiniserat C o r v i n u s), dansk skolman (omkr. 1610
—63). Blev rektor i Slagelse 1640 och
sedermera präst i örslev vid Skælskör 1652. R.
visade sig i flera fall vara före sin tid, både
genom de förslag han 1649 framlade om
skolväsendet och genom yrkandet på
modersmålets användning vid undervisningen i st. f.
latinet. Av betydelse är hans »Heptachordum
danicum» (1646; sångskola och
musikhistoria). E. Ebg.*
Ravn [raun], Niels Frederik, dansk
sjömi-litär (1826—1910). Blev löjtnant i flottan 1844,
konteramiral 1885 och viceamiral 1891. Som
lärare i matematik först vid sjökrigsskolan
1851—63 och senare vid krigshögskolan och
dess ersättning officersskolan 1865—73
författade R. en förtjänstfull men ofullb.
lärobok, »Analytisk geometri» (2 bd, 1869—71).
1873—75 var han sjöminister, övertog sedan
posten som dir. för marinministeriet men var
1879—1900 ånyo sjöminister. 1881—84 var
han därjämte krigsminister, framlade som
sådan det första lagförslaget om Köpenhamns
befästande åt landsidan och var 1897—1900
även utrikesminister. R. var 1873—1900
folke-tingsman. E. Ebg.*
Ray [réi] (R a j u s), John, engelsk
naturforskare (1628—1705). Prästvigd och lärare i
Cambridge, tog R. avsked på grund av
reli-gionsförföljelse 1662 och följde sin lärjunge
den rike Francis Willughby på utländska
resor och som lärare för hans barn. R. är
Linnés främste föregångare som biologisk
systematiker. Han fattade artbegreppet klarare
än någon förut: till samma art höra de
växter, som genom frö ge upphov åt en
avkomma, lik dem själva; avvikelser, t. ex. i
blommors färg, som blott fortplantas genom
sticklingar, räknas ej som arter. Skillnaden
mellan släkte och art fastslås av R., som
karakteriserar släktet med ett namn och en
diagnos, arten med en diagnos. Arterna äro
oföränderliga. R. upptäckte skillnaden mellan
mono- och dikotyledona växter; han sökte
skapa naturliga växtgrupper. Som zoolog
utgick R. från Aristoteles och sökte grunda sitt
system på anatomiska karaktärer, detta i
motsats till Linné. Av R:s skrifter må
nämnas »Methodus plantarum nova» (1682; 2:a
uppl. 1703), »Historia plantarum» (3 bd, 1686
—1704), »Synopsis methodica animalium
qua-drupedum» (1693). E-k N-d.
Rayet [räjä’], George Antoine Pons,
fransk astronom (1839—1906), sedan 1876 prof,
i Bordeaux, mest känd för sin tills, m. C.
Wolf gjorda upptäckt av de s. k.
Wolf-Rayet-stjävnorna. K. Lmk.
Rayleigh [rél’li], John William Strutt,
3:e baron R. 1873, engelsk fysiker (1842—
1919). Han var prof,
i Cambridge 1879—84
samt chef för Davy
Faraday research
la-boratory i London
1887—1905. Led. av
sv. Vet.-akad. (1897).
R. utförde
undersökningar inom alla
delar av fysiken. Bland
hans experimentella
arbeten märkes
upptäckten av argon (tills,
m. W. Ramsay, 1895),
vilken belönades med
Nobelpriset i fysik 1904. Biogr. av hans son
R. J. Strutt, 4:e baron Rayleigh (1924). J. T.
Raynal [räna’l], G u il 1 au m e Thomas,
fransk författare (1713—96). Blev först jesuit
men utträdde ur orden 1747, slog sig ned i
Paris, där han snart gjorde sig bemärkt för
politiska och historiska arbeten, bl. a.
»His-toire philosophique et politique des
établis-semens et du commerce des européens dans
les deux Indes» (6 bd, 1770), där han
oförbehållsamt och öppet hävdade
folksuveränitetens princip, angrep katolska kyrkan och
förordade näringsfrihet. Boken förbjöds och
beslagtogs 1781, varjämte R. på 10 år
förvisades från Paris. — I Sverige utövade R:s
skrifter redan från 1770-talet inflytande,
Gustav III förbjöd hans »Histoire» 1781, men
i oppositionskretsarna var R. flitigt studerad
på 1780- och 1790-talet. 1816 utkom sv. övers.
»Amerikas revolution». — Se H. Elovson, »R.
och Sverige» (i Samlaren 1928), och monogr.
av A. Feugère (1922). R-n B.
Raynal [räna’1], Paul, fransk dramatiker
(f. 1885). R. visade sig som en begåvad
lärjunge till Porto-Riche i sitt första drama, »Le
maltre de son cæur» (1920; »Sitt hjärtas
herre», 1929), byggt på en spetsfundig
konflikt mellan vänskapen och kärleken. En
omstridd berömmelse vann han med sitt
pacifistiska, våldsamt patetiska och
deklamatoriska krigsdrama, »Le tombeau sous l’Arc de
triomphe» (1924; »Graven under triumfbågen»,
s. å.), som vid sitt första framförande
föranledde skandalscener på Comédie frangaise men
sedan blev en världsframgång, erkänd även i
Frankrike. — Se Kj. Strömberg, »Modern
fransk litteratur» (1928). Kj. S-g.
Raynauds sjukdom [ränå’s-], först beskriven
av Parisläkaren M. Raynaud (1834—81), en
form av spontant uppträdande långvarigt
gangrän, som utan känd orsak (vanl.
symmetriskt) angriper distala kroppsdelar (fötter,
händer, öron) och därvid närmast ger de
förändringar, som beskrivas under art. Brand.
Sjukdomen, som vanl. förlöper utan feber,
åtföljes av tilltagande klåda, domning och
smärtor i de angripna delarna. R. uppfattas
så-som en rubbning i blodkärlens
kontraktions-förmåga (binjurerubbning?), men de närmare
orsakerna härtill äro ännu okända. E. L-g.
Raynouard [räncoä’r], Frangois, fransk
författare (1761—1836). R., som aktivt deltagit
i 1789 års revolution, var en av banbrytarna
för det provensalska litteraturspråkets re-
XVI. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
