Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raynouard, François - Rayon - Rayski, Ferdinand von - Ray society - Razi (Gazi, Ghazi) - Razin, Stepan (Stenka) Timofejevitj - Razumovskij, familj - Rázus, Martin - Razze - Razzia - Rb (kemi) - Re (kemi) - Re- - Re (musik) - Re (gud) - Ré, Ile de - Reade, Charles - Reader - Reading - Reading, Rufus Daniel Isaacs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Rayon—Reading
516
nässans, utgav flera saml. trubadurlyrik och
»Lexique roman ou dictionnaire de la langue
des troubadours» (6 bd, 1836—44). R. skrev
även romantiska skådespel, bl. a. »Les
temp-liers» (1805; »Tempelherrarne», 1809). Han
invaldes 1807 i Franska akad. och var 1817—
26 dess sekreterare. (Kj. S-g.)
Rayon [réPøn], eng., se Konstsil k e.
Rayski [räl’-], Ferdinand von, tysk
målare (1807—90), var officer i sin ungdom,
studerade måleri i sin födelsestad, Dresden,
samt 4 år i Paris, verksam i Würzburg och
Dresden. Målade porträtt, landskap, jakt- och
djurstycken men blev föga känd förrän långt
efter sin död. Hans talrika porträtt
utmärkas för sällsynt koloristiskt behag, energiskt
naturstudium och okonstlad friskhet.
Representerad av porträtt i nationalgalleriet i
Berlin, i Dresdengalleriet m. fl. museer i
Tyskland. Monogr. av E. Sigismund (1907). G-g N.
Ray society [réP sasaPiti], i England 1844
bildat sällskap, som bär namn efter John
Ray (se d. o.) och ombesörjer nya uppl. av
äldre, sällsynta verk i botanik och zoologi.
Razi [uttalas med starkt skorrande r
och tonande s], oftast skrivet G a z i el.
G h a z i (eg. part, av arab, verbet gåzä, göra
ett plundringståg), nyttjas stundom som
militär hederstitel, i betydelsen av segerrik,
t. ex. Kemål pascha ghazi. (P. L.)
Ra’zin, S t e p a n (Stenka) Ti m o f e j
e-vitj, rysk kosack, upprorsledare (d. 1671).
Företog 1667—69 ett plundringståg till Urals
mynning och de persiska områdena vid n.
Kaspiska havet men återvände sedan till Don.
Där samlade R. en stor här och gjorde sig
1670 till herre över hela nedre Volga, från
Samara till Astrachan. Framgången följdes
av blodbad och plundringar, men okt. 1670
besegrades R. vid Simbirsk och fördes följ, år
till Moskva, där han efter svår tortyr
sönder-slets mellan hästar. Upproret kuvades snart,
men Stenka Razin blev en av de ryska
folkvisornas populäraste gestalter. A. A-t.
Razumovskij [razomåTski], rysk familj,
härstammande från A 1 e k s e j Grigorjevitj
R. (1709—71), vilken som kyrkosångare i
Petersburg blev dåv. storfurstinnan Elisabets
älskare. Han blev 1744 greve, skall 1748
ha blivit hemligt gift med Elisabet och blev
1756 fältmarskalk men drog sig 1762 tillbaka
från statstjänsten. R. var en anspråkslös och
oegennyttig man, som ej blandade sig i stats-,
angelägenheterna. — Hans brorson A n d r e j
Kirillovitj R. (1752—1836) blev sändebud
i Venezia, Neapel, Köpenhamn (1783) och
Stockholm (1787). Han överlämnade 1788 på
Katarina II :s uppdrag en not, som gav Gustav III
anledning att avbryta den diplomatiska
förbindelsen med Ryssland. 1793—1807 var R.
sändebud i Wien och framträdde där som
mecenat för Beethoven m. fl. och som energisk
fiende till Napoleon och Frankrike. Han
deltog senare i flera fredskongresser, bl. a. i
Paris 1814 och 1815 samt i Wienkongressen,
och utnämndes 1815 till furste. Jfr A.
Was-sitchikov, »Les R.» (3 bd, 1893—94); uppsats
av C. T. Odhner om A. K. R:s not i
festskriften till C. G. Malmström 1897. (A. A-t.)
Råzus [rä’zos], Martin, slovakisk skald,
präst, journalist (f. 1888), förkämpe för
slovakernas politiska förening med tjeckerna, har
bl. a. utgivit diktsamlingarna »To je vojna!»
(Sådant är kriget!; 1919) och »Hoj, zem drahä»
etc. (Hell Dig, dyra fosterjord; s. å.). Den
stora romanen »Svety» (Världar; 1929) är en
skildring av det befriade Slovakien. C. T-t.
Razze, se G a z a.
Razzia [ra’tsia] (av arab, gåzä; se Razi),
eg. militärt straff tåg; av polisen företagen
skallgång efter brottslingar, lösdrivare o. s. v.
Rb, kem. tecken för en atom rubidium.
Re, kem. tecken för en atom rhenium.
Re- (lat. re-, åter), åter-, om-, tillbaka (i
sammansättningar).
Re, mus., i solmisationen namn på tonen d.
Re, egyptisk gud, se R a.
Ré, 11 e de, ö på Frankrikes v. kust,
utanför La Rochelle, dep. Charente-Inférieure,
omkr. 28 km lång, 5 km bred; 10,552 inv.
(1926). ö. delen upptages av vinodlingar, v.
delen av saltdammar; ön har mer än 2,000
ostronbankar. Hamnort: Saint-Martin-de-Ré
(1,862 inv. 1926), befäst av Vauban.
Reade [rid], Charles, engelsk
romanförfattare (1814—84). Bland hans romaner
märkas »It’s never too late to mend» (1856),
ett angrepp på fängelseförhållanden och liv
i Australien, »The cloister and the hearth»
(1861), »Hard cash» (1863; »Mammon», 1881),
riktad mot missbruk inom anstalterna för
vård av sinnessjuka, och »Griffith gaunt»
(1866). I sv. övers, föreligger omkr. ett tiotal
av R:s romaner. R:s betydelse ligger
huvudsaki. på den sociala romanens område, men
han är långt underlägsen Dickens.
Sensa-tionslystnad, överdrift och tröttande hopning
av händelser prägla hans verk. — Litt.: Ch.
L. och C. Reade, »Ch. R.» (1887); J. Coleman,
»Ch. R.» (1903); W. C. Phillips, »Dickens,
Reade and Collins» (1919). (S. B. L.)
Reader [rFdø], eng., läsare; engelsk titel,
som ges universitetslärare, motsv. lektor el.
prof, i andra länder; läsebok.
Reading [re’diij]. 1. Huvudstad (county
borough) i grevsk. Berks, England, omkr. 55
km v. om London, nära Kennets förening
med Thames; 97,153 inv. (1931). R. var en
betydande plats redan 871, när det intogs
av danskarna. Av det av Henrik I 1121
grundade mäktiga benediktinklostret återstå
blott några rester. R. har flera äldre
kyrkor, ett univ. (gr. 1926; förut college under
univ. i Oxford). Stora kexfabriker (Huntley
och Palmer’s); metall- och maskinindustri.
2. Stad i s. ö. Pennsylvania, U. S. A., vid
Schuylkill river; 111,171 inv. (1930). Stor
stål- och textilindustri (filthattar).
Reading [re’diij], Rufus Daniel Isaacs,
markis av R., engelsk jurist och politiker (f.
1860), av judisk börd.
Var framstående
affärsjurist i London och
1904—14 (liberal) led.
av underhuset. R. blev
1910 solicitor-general
i ministären Asquith
och samtidigt knight
(sir Rufus Isaacs),
s. å. attorney-general
och 1913
lordöverdomare. R. blev 1914
pär (baron R.), var
under världskriget ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
