Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reading, Rufus Daniel Isaacs - Reagens - Reagenspapper - Reagera - Reaktans - Reaktion - Reaktionsdos - Reaktionshastighet - Reaktionsisokor - Reaktionskinetik - Reaktionskonstant - Reaktionsordning - Reaktionstid - Reaktionsvärme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reagens—Reaktionsvärme
517
rådfrågad av regeringen i finansfrågor,
förhandlade 1915 i Förenta staterna om krigslån
och var 1917 och 1918 utomordentligt sändebud
där. R., som 1916 blev viscount och 1917 earl,
var 1921—26 vicekonung av Indien. Som
sådan sökte han smidigt förverkliga den
beslutade begränsade självstyrelsen (jfr Indien,
sp. 530). Återkommen till England, blev han
markis 1926. Vid kabinettet MacDonalds
rekonstruktion som koalitionsministär aug. 1931
blev R. utrikesminister men avgick nov. s. å.
Reage’ns (plur. vanl. reagens; av lat.
rea’gere, verka), särskilt inom den kemiska
analysen använd beteckning på sådana
ämnen, som vid tillsats till ett
undersöknings-prov genom uppkomsten av karakteristiska
förändringar av kemisk el. annan art
medgiva provets kvalitativa och kvantitativa
bestämning. Se K e m i s k a n a 1 y s, sp. 604.
Reagenspapper, kem., papper, impregnerat
med någon indikator (se Indikatorer).
Reagera, åter- el. motverka; göra
motstånd emot; påverkas av; kem., utöva kemisk
inverkan.
Reakta’ns, fys., den motverkan, som
uppstår, när en elektrisk växelström passerar
en kapacitet el. självinduktion. R. mätes i
ohm och är en funktion av frekvens,
självinduktion och kapacitet. J. T.
Reaktion. 1. (Fys.) R. el. M o 11 r y c k
uppstår i ett kärl el. ett rör, från vilket en
vätska fritt utströmmar. R. kan bli
tillräckligt stor att användas som mekanisk
drivkraft, t. ex. iSegners vattenhjul och
i vissa turbiner. Raketens stigning beror på
r. från utströmmande förbränningsgaser. Jfr
Raket och Rekyl. J. T.
2. (Kem.) Se Kemisk reaktionslära.
3. (Biol.) Organismens sätt att svara på
(reagera mot) inverkan av olika retmedel, ss.
vissa slags medicin, bakterier, gifter. (Ljd.)
4. (Psyk.) Inom den experimentella
psykologien betecknar termen i allm. den rörelse,
varmed organismen svarar på ett
sinnesintryck. Sker detta omedelbart, kallas r. e
n-kel; om däremot någon särskild
medveten-hetsfunktion inskjutes mellan
sinnesförnimmelsen och rörelsen, kallas r.
sammansatt. Experimentalpsykologerna ha i stor
utsträckning anställt planmässiga re ak tion
s-försök (reaktionsexperiment) för att mäta
den tid, som förflyter mellan sinnesintrycket
och den därav föranledda rörelsen (reaktion
s-tid). Då fråga är om en enkel r., kan
ett sådant försök ordnas på t. ex. följ. sätt.
Försöksledaren framkallar en viss
överenskommen ljussignal genom en rörelse, som
samtidigt sätter i gång en tidmätande
apparat, vanl. ett elektriskt ur (kronoskop), på
vilket en tusendels sekund kan avläsas.
Försökspersonen svarar, reagerar, så hastigt som
möjligt på denna signal t. ex. genom att med
fingret trycka ned en knapp, varvid uret
bringas att stanna. Gäller det att mäta
tiden vid en sammansatt r., kan man t. ex.
framkalla än en röd, än en grön ljussignal,
varvid försökspersonen skall reagera på
olika sätt för den ena och den andra.
Reak-tionsförsök spela stor roll vid studiet av
viljeyttringarna och vid psykotekniska
undersökningar. Bjstm.
5. (Polit.) Ett bakslag mot en politisk,
518
stundom även en religiös, moralisk el.
estetisk, riktning, åsyftande att åter bringa en
äldre till heders. Oftast nyttjas uttrycket om
strävanden att återinsätta föråldrade
åskådningar och institutioner i de nyas ställe, och
r. sammanställes då med en konservatism,
som går till ytterligheter i sitt motstånd mot
omstörtningar. Många reaktionsrörelser förete
en blandning av berättigade och oberättigade
moment. Om den s. k. katolska reaktionen
se Motreformationen. S. B.*
6. (Marklära.) Fuktig jord visar sur, resp,
neutral eller alkalisk (basisk) r. Oftast anges
r. med det s. k. pa-talet el. reaktionstalet (se
Väteionkoncentration). Är pa lägre
än 5 i en åkerjord, säges r. vara mycket
starkt sur, vid 5—5,4 starkt sur, vid 5,5—5,9
sur, vid 6,o—6,4 svagt sur, vid 6,5—6,9 nära
neutral, vid omkr. 7 neutral och över 7 svagt
alkalisk. Starkt alkalisk jord förekommer ej
i Sverige. En jord äger vanl. samtidigt både
sura och basiska egenskaper, d. v. s. vissa
beståndsdelar förhålla sig som svaga syror,
andra som svaga baser.
Vissa kulturväxter, ss. sockerbetor, lucern
och vete, föredraga svagt alkalisk r., medan
potatis och havre trivas bäst vid surare r.
De flesta andra åkerväxter äro mindre
beroende av r. Markens lägre växt- och djurvärld
påverkas av r., som därför utövar starkt
inflytande på de mikrobiologiska
omsättningarna i marken. Även de rent kemiska
processerna regleras i flera avseenden av r., som
i sin tur påverkas av såväl de
mikrobiologiska som de kemiska processerna. En
kalk-fattig jord blir i Sveriges klimat av sig själv
sur, vilket avhjälpes genom kalkning. Denna
urgamla jordförbättringsmetod avser bl. a.
att reglera reaktionstalet med hänsyn till de
växter, som skola odlas. Bestämning av
reaktionstalet, som kan göras i fält, om ej stor
noggrannhet eftersträvas, har därför fått stor
betydelse i jordbruket: man utröner därmed
om en jord är kalkbehövande el. ej och t. o. m.
i vissa fall på ett ungefär den erforderliga
kalkmängden. Gödselmedel (se d. o.) påverka
r. Härvid talar man om fysiologiskt sura
och basiska gödselsalter. Åmmoniumsulfat
är fysiologiskt surt, emedan
svavelsyrekom-ponenten ej upptages av växterna,
chilesalpe-ter är fysiologiskt basisk, emedan den i
jorden kvarlämnar en bas. O. T-m.
Reaktionsdos, se I m m u n i t e t, sp. 473.
Reaktionshastighet, kem., se M a s s v e
r-k a n s lag.
Reaktionsisokor [-kä’r], fys. kem., en av
J. H. van’t Hoff uppställd termodynamisk
formel, som anger ändringen av en kemisk
jämviktskonstant (seMassverkans lag,
sp. 1001) med temperaturen. I. B.*
Reaktionskinetik, läran om kemisk
reaktionshastighet (seMassverkans lag).
Reaktionskonstant, Jämviktskonstant,
kem., seMassverkans lag, sp. 1001.
Reaktionsordning, fys. kem. En
monomole-kylär kemisk reaktion (se Massverkans
lag, sp. 1001) säges vara av 1 :a ordningen,
en bimolekylär reaktion av 2:a ordningen
o. s. v. G. S-ck.
Reaktionstid, psyk., se R e a k t i o n 4.
Reaktionsvärme, kem., värmeutveckling vid
en kemisk reaktion (se Termokemi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
