Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionär - Reaktiv effekt el. Reeffekt - Reaktiv energi - Real - Realdefinition - Reale - Realencyklopedi - Realexamen - Realexekution - Realgar - Realgenus - Realgymnasium - Realia - Realindex (Realregister) - Realinjurie - Realisation - Realisationsförlust - Realisationsvinst - Realisera - Realism - Realist - Realitet - Realkapital - Realkonkordans - Realkonkurrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Reaktionär—Realkonkurrens
520
Reaktionär, innebärande reaktion (se d. o.
5), oftast i överdrivet konservativ riktning;
anhängare av en sådan reaktion. S. B.*
Reaktlv effekt el. R e e f f e k t, den
skenbara effekt (e . i . sin <p, där e är spänningen
och i strömstyrkan), som framför allt
transformatorer och asynkrona växelströmsmotorer
förbruka utom den aktiva effekten (e. i.
cos<p). — Se Elektrisk
arbetsöver-f ö r i n g, sp. 613, och Effekt 3. Motsv.
energi benämnes reaktiv energi el. r
e-energi.
Enhet för r.: 1 reaktiv voltampère = 1 VAr
[uttalas var] samt 1 reaktiv kilovoltampère
— 1 kVAr (kilovar).
Enhet för reaktiv energi: 1 reaktiv
volt-ampèretimme = 1 VArh (vårtimme) samt 1
reaktiv kilovoltampèretimme = 1 kVArh
(ki-lovartimme). Bg.
Reaktiv energi, se Reaktiv effekt.
Reäl (av lat. res, sak, faktum), saklig, sak-;
verklig.
Rea’l, sp., »kunglig» (av lat. regälis), namn
på åtskilliga nu föråldrade spanska,
sydamerikanska, portugisiska, ostindiska o. a. mynt
och vikter, bl. a. den spanska silverrealen
= 1/8 piaster el. peso. G. H-r.
Realdefinition, filos., se Definition.
Reäle, plur. reälia, se H e r b a r t, J. F.
Realencyklopedl, encyklopedi (se d. o.) med
huvudvikten lagd på sakförklaringar.
Realexamen, se Reals kolexamen.
Realexekutiön, jur., se Fordran.
Realgär, kem., se Arsenikföreningar,
sp. 178.
Realgenus, språkv., se Genus, sp. 533.
Realgymnasium, se Reallinje och
Skolväsende.
Reälia, nlat., verkliga föremål;
vetenskaper, som avhandla konkreta ting.
Realindex (Realregister),
sakregister, innehållsförteckning (motsats:
personalregister och ordförteckning).
Realinjurie, jur., se Ärekränkning.
Realisation. 1. Myntrealisation (se d. o.).
2. (Jur.) Försäljning av handelsvaror under
kortare tid, å auktion el. under hand,
annor-ledes än å marknad, antingen å annan ort än
den, där säljaren anmält sig ärna idka
handel, el. ock å den orten, innan stadigt kontor
där inrättats. För r. krävas särskilt tillstånd
av K. B. och erläggande av viss avgift till
kommunen. — Se även Realisera. C. G. Bj.
Realisationsförlust genom avyttring av fast
el. lös egendom må vid deklarering avdragas
å inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet,
om förlusten uppkommit under
beskattningsåret i samband med egendom, till vilken fång
och innehav fylla betingelserna vid
realisationsvinst (se d. o.). E. F. K. S-n.
Realisationsvinst genom icke yrkesmässig
avyttring av fast el. lös egendom, som
förvärvats genom köp el. byte och därmed
jämförligt fång (således ej t. ex. genom arv),
beskattas såsom inkomst (av tillfällig
förvärvsverksamhet; se Inkomstskatt) enl. 1928
års kommunalskattelag §§ 18 och 35—37 samt
enl. 1928 års förordn. om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt § 6, därest fastighet varit
i säljarens ägo mindre än tio år och lös
egendom (bl. a. aktier) mindre än fem år. Avdrag
må ske för omkostnader vid förvärv och
för
säljning m. m. Se även Oförtjänt
värdestegring. E. F. K. S-n.
Realisera (av r e a 1, se d. o.), förverkliga,
utföra, verkställa, bringa till uppfyllelse;
förvandla (egendom) i penningar; försälja,
bortslumpa. — Subst.: Realisation, vanl.
utförsäljning av varor till nedsatt pris, t. ex.
efter inventering el. konkurs.
Reali’sm (av lat. res, sak, ting; jfr R e a 1).
1. (Filos.) a) Den riktning inom
medeltids-filpsofien, som ansåg allmänbegreppen äga
självständig verklighet, ja, fattade dem som
ägande högre grad av verklighet än de
enskilda tingen. Representanter: Erigena,
Anselm, Tomas från Aquino, Duns Scotus m. fl.
— b) Kunskapsteoretisk r., den åsikten, att
det ges en av medvetandet oberoende
verklighet, att objektet sålunda icke enl. sitt
begrepp existerar i förhållande till ett
subjekt. Den motsatta ståndpunkten,
kunskapsteoretisk idealism, anser, att all
verklighet som sådan är given i ett medvetande.
Naiv r. anser verkligheten vara sådan, som
vi med våra sinnen uppfatta den. Kritisk
r. skiljer mellan verkligheten sådan den
uppfattas och sådan den i sig är. G. O-a.
2. (Estet.) Den åsikt, som anser konstens
uppgift vara att blott återge den faktiskt
givna verkligheten; den konststil, som söker
verka genom överensstämmelse med
verkligheten; natursanning. — R. (jfr Naturalism)
förekommer under alla konstepoker. Inom
bildkonsten har 1800-talets r. avlösts av
symbolism och expressionism, mot vilka
riktningar nyrealismen på 1920-talet framträtt;
denna har ibland slagit över i ett
framhävande av tingen som det väsentliga, den s. k. nya
sakligheten. E. L-k.
RealFst, anhängare av filosofisk el. estetisk
realism (se d. o.); praktiskt klok människa;
lärjunge vid realläroverk el. på allmänna
läroverkens reallinje. — R e a 1 i’s t i s k, som
innebär el. anger realism; som avser det
nyttiga. Realiter, i verkligheten.
Realitet (av r e a 1, se d. o.), filos.,
verklighet, det, som ej blott är till i individens
medvetande utan också som ett självständigt
varande. Motsatsen är idealitet, tillvaro
blott i någons uppfattning el. som ett icke
förverkligat ideal (se Ideal, Idealism,
Re al och Realism 1). S-e.*
Realkapital, se Kapital.
Realkonkordans, teol., se Konkordans 1.
Realkonkurrens, jur., det slags
sammanträffande av brott (se d. o. 1), som består
däri, att en person genom flera gärningar
gjort sig skyldig till flera särskilda
förbrytelser, vilka i allm. följa efter varandra i
tiden och i varje fall icke få stå i det
närmare samband, att de skola bedömas såsom
en enda, s. k. fortsatt förbrytelse (se
Iteration). Enl. svensk liksom annan något äldre
straffrätt ådömes vid r. särskilt straff för
vart och ett av de sammanträffande brotten,
vilka straff dock ofta skola reduceras el.
förvandlas för att erhålla det straff, som den
dömde har att »i ena bot» undergå (se S a
m-man läggnin g). I nyare lagstiftning
före-skrives ofta ett enhetligt straff, närmast
bestämt efter straffsatsen för det svåraste av
brotten; så förfares även i svensk rätt vid r.
av flera tjuvnadsbrott. R. B-l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
