Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realkontrakt - Reallexikon - Reallinje - Reallön - Realskola - Realskolexamen (Realexamen) - Realsäkerhet - Realvärde - Rear admiral - Reassurans - Reate - Réaumur, René Antoine Ferchault de - Rebbelberga - Rebec - Rebecka - Rebell - Rebellion - Rebolledo, Bernardino de - Rebus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Realkontrakt—Rebus
522
Realkontrakt (nlat. contra’ctus realis), jur.,
avtal, som blir giltigt först genom fullgörande
från ena partens sida (re contrahitur
obliga-tio), d. v. s. genom att motparten faktiskt
erhåller den sak el. den penningsumma, som
avtalet rör. Från den romerska rätten, där r.
intogo en betydande plats, ha de i nutida
svensk rätt — i motsats till främmande rätt
i allm. — så tillvida upptagits, som
försträckning utan ränta, lån och gåva
av lös egendom (se resp, art.) icke medföra
förbindande verkan, förr än föremålet
(penningsumman, lånegodset, gåvoobjektet)
mottagits. En naken utfästelse att lämna en
summa till räntefri försträckning, en sak till
låns el. löst gods som gåva förpliktar sålunda
icke. I senare tid ha tillkommit
bestämmelser om muntligt arrendeavtals giltighet i vissa
fall, då arrendatorn övertagit fastigheten till
brukande; härmed har ett nytt r. införts i
svensk rätt. C. G. Bj.
Reallexikon, lexikon, som lägger större vikt
på sakliga än på lingvistiska förklaringar.
Reallinje. De allmänna läroverken
uppdelades genom 1856 års läroverksstadga på två
bildningslinjer, senare kallade latin- och
reallinje. I samband med läroverkens 1904
beslutade uppdelning i realskola och gymnasium
begränsades linjedelningen till gymnasiet, och
benämningarna latin- och realgymnasium
ersatte de tidigare brukade. Fr. Sg.
Reallön, se Arbetslön, sp. 1263.
Realskola, den lägre avd. av de allmänna
läroverken i Sverige, antingen fristående eller
ingående i ett högre allmänt läroverk. R. var
till 1927 sexklassig men är enl. 1927 års
skolorganisation femårig eller fyraårig,
anknytande till folkskolans fjärde, resp, sjätte klass
(jfr Skolväsende). Fr. Sg.
Realskolexamen (R e a 1 e x a m e n),
avslut-ningsexamen i realskolan, inrättad i samband
med 1904 års omorganisation av de allmänna
läroverken. Genom 1928 års läroverksstadga
ändrades namnet till realexamen;
examens organisation är dock i stort
oförändrad. R. anordnas vid vårterminens slut (under
viss förutsättning även vid höstterminens)
och omfattar skriftlig prövning (i minst tre
ämnen) och muntlig prövning (i minst fyra
ämnen). Betyg över godkänd flyttning till
5:e kretsen av lyceum medför samma
förmåner som realexamensbetyg. Även för
lärjungar från enskild undervisning anordnas r.
med utvidgad muntlig prövning. Rätt att
anställa r. tillkommer — utom de allm.
läroverken — i regel de kommunala
mellansko-lorna. Vissa enskilda läroanstalter (1931: 12)
ha därjämte av K. m:t erhållit sådan rätt.
Betyg över r. berättigar enl. gällande
bestämmelser till inträde i vissa fackskolor och
specialkurser samt till anställning i vissa
tjänstebefattningar, så ock under vissa
villkor till inträde i gymnasium. Väsentligen
samma uppgift som r. fyller beträffande
flickor den s. k. normalskolekompetensen (se d. o.).
R. avlades läsåret 1930—31 av 4,010
lärjungar (2.520 gossar och 1,490 flickor). Fr. Sg.
Realsäkerhet, se Namnsäkerhet.
Realvärde, motsatsen till det nominella
värdet, alltså det värde, som pengar el.
värdepapper faktiskt ha vid olika tidpunkter. Jfr
Nominell. J. R. N.
Rear admiral [ri’ør ä’dmerel], förk. R. A.,
i eng. och amerik. flottorna konteramiral.
Titeln härrör från segelflottornas tid, då yngste
(3:e) amiralen på flottan hade befäl över
arriärgardet (eng. the rear). (ö-g.)
Reassura’ns, se Äterförsäkring.
Reäte, forntida stad i Italien, se R i e t i.
Réaumur [reåmy’r], René Antoine
Fer-chault de, fransk naturforskare (1683—1757).
Ärvd rikedom tillät R. att helt ägna sig åt
naturforskning. Bl. a. arbetade han i
gasfysik och värmelära,
där hans 80-gradiga
termometerskala gjort
honom främst känd;
den användes ännu i
flera länder (jfr T
er-mom e t e r). Han
utförde även värdefulla
metallurgiska försök.
Främst var R. dock
biolog. »Mémoires
pour servir ä
1’histo-ire des insectes» (6
bd, 1734—42) —
fortsatt av hans lärjunge
Charles De Geer (se De G e e r, sp. 610) —
innehåller värdefulla iakttagelser över de
sociala insekternas levnadssätt samt över en
mängd utvecklings- och näringsföreteelser
inom insektvärlden. I hans verk finnas även
goda rön i fysiologi m. m. Led. av sv.
Vet.-akad. (1748). E-k N-d.
Rebbelberga, socken i Kristianstads län,
Bjäre härad, på den bördiga
Ängelholmsslät-ten, närmast n. om Ängelholm
(förstadsbebyggelse inom R.); 12,03 kvkm, 1,179 inv. (1932).
1,058 har åker. Ingår i Barkåkra och R.
pastorat i Lunds stift, Bjäre kontrakt.
Rebec [re’bek] (arab, rabeb), medeltida
stråkinstrument av smal päronform och vanl.
tre strängar, till våra dagar brukat i
Sydita-lien. R. har framgått ur ett arabiskt-persiskt
instrument, som framträder vid slutet av 1 :a
årtusendet och sannolikt givit upphov till
instrumentet giga (se d. o.). T. N.
Rebe’cka, enl. G. T:s skildring hustru till
patriarken Abrahams son Isak. Hon födde
sin man tvillingarna Esau och Jakob och
var den senare behjälplig att tillnarra sig
faderns välsignelse (1 Mos. 24; 27). (S. H-r.)
RebeTl, upprorsman; person, som vägrar
lyda. — Adj.: R e b e’l 1 i s k.
Rebelliön, uppror, upplopp.
Rebolledo [recoålje’öå], Bernardino de,
greve, spansk general och diplomat (1597—
1676). Blev 1647 sändebud i Danmark, där
han arbetade för en allians med Österrike
mot Karl X Gustav; han återvände till
Spanien 1059. R. författade många litterära
verk, särskilt utmärkande sig på
epigrammets och skämtdiktens område. R:s »Obras
poeticas» utkommo 1660 och 1778. Jfr dansk
monogr. av E. Gigas (1883). K. A. H.
Rebus, lat., »medelst saker» (ablativ plur.
av res, sak), en genom bilder och tecken
framställd chiffer, avsedd för tidsfördriv. Genom
den inbördes ställningen hos avbildade
föremål, tecken, bokstäver och siffror erhåller
chiffern en betydelse, vars tolkning kräver en
viss skarpsinnighet, då de däri ingående
språkelementen bildas genom föremål, som ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
