- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
523-524

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523

Rec.—Reciprocera

524

endast ha ljudlikheten gemensam med de i r.
avsedda orden och deras delar. Drives r:s
karaktär av ordlek för långt, uppstår en s. k.

Det mitt Ack för
svallan

En rebus. Lösning: Framför mitt översvallande tack
för sist. (Framför mitt över svallan det ack för sist.)

falsk r e b u s, t. ex. é = supé utan sup. R.
är av gammalt datum. Cicero betecknade sitt
namn med en ärt (lat. cicer), och medeltida
riddare prydde icke sällan sina vapensköldar
med r. E. A-g.

Rec., förk. för lat. recipe, tag! Se Recept.

Recall [rikä’l], eng., el. Revokatiön
(återkallelse), det förfarande, varigenom
folkvalda ämbetsmän el. ledamöter av
folkrepresentationer kunna återkallas av sina väljare.
I vissa kantoner i Schweiz upplöses
representationen, om en viss kvalificerad majoritet
uttalar sig därför. I Förenta staterna har på
senare tid (1908—18) r. införts i ett tiotal
staters författningar. Revokationsrätt mot
representationen har i Tyskland införts i flertalet
»länder», så ock i Sovjetryssland. (G. H-n.)

Recahnbio (it. rica’mbio, av lat. re, åter, och
cambiäre, växla), Recambioräkning och
Recambio- el. Returväxel, se Växel.

Récamier [rekamie’], Julie, f. Bernard,
fransk salongsdam (1777—1849), 1793 g. m.
bankiren Jacques R. Genom sin
begåvning, skönhet och ädla personlighet gjorde
hon sin salong till en av de förnämsta
medelpunkterna för Frankrikes intellektuella liv.
1811 utvisades hon av Napoleon och levde
sedan hos madame de Stael på Coppet samt
på resor. Hon återkom efter restaurationen
och samlade ånyo kring sig en utvald krets. —
Monogr. av bl. a. H. Noel Williams (sv. övers.
1903) och É. Herriot (2 bd, 1904; med
bi-bliogr.). — Se bild på pl. till art. David.

Receiver [risFve], eng., stundom teknisk
benämning på olika slags »mottagare»,
särskilt vissa elektriska svagströmsanordningar
inom telegrafi och radio. G. H-r.

Recensera, granska, kritiskt bedöma el.
anmäla. — R e c e n s e’n t, granskare (av
litteratur, musik, konst o. s. v.). —
Recension. granskning, kritik; kritisk upplaga av
(äldre) text.

Rece’ntior (lat. komp, av re’cens, ny, färsk),
medlem av yngsta åldersklassen inom
nations-förening (se Nation 2).

Recepfsse, mottagningsbevis, kvitto.

Rece’pt (av lat. reci’pere, taga), föreskrift,
genom vilken ett läkemedels sammansättning,
beredning och användning anges. R. utfärdas
i regel av legitimerad läkare, tandläkare el.
veterinär; även en annan ordinerande och av
köparen själv lämnad föreskrift kan i vissa
fall ha karaktären av r. Även till apoteket
intelefonerad läkemedelsformel är ett r.
Läkemedel med gifttecken kan endast fås mot r.
av legitimerad läkare, tandläkare el.
veterinär och får ej ånyo användas utan läkares
påskrift om »förnyelse» el. iteration (se
11 e r a t u r). Sådan kan lämnas för högst
tre iterationer i sänder. — Ett formenligt r.
inledes med ordet Re’cipe, tag! (förk. Rec.),
varefter anges det el. de läkemedel, som skola

ingå i medikamentet, med uppgift om deras
vikter i g el. delar därav; vidare, om
behövligt, uppgift om medikamentets beredning
o. dyl. Allt detta skrives på latin, vanl. med
vissa vedertagna förkortningar. Bokstäverna
»M. D. S.» (misceatur, detur, signetur)
betyda, att de förut uppräknade ämnena »må
blandas, givas och underskrivas».
Underskriften (signaturen) inledes med bokstaven
S. och anger på svenska hur medlet skall
användas. Slutligen utsättas datum, år och den
ordinerandes samt patientens namn. — Med
r. kan även betecknas föreskrift om
tillagning t. ex. av en maträtt el. ett tekniskt
preparat. C. G. S.

Receptäkel (lat. recept äculum), bot., se F
i-c u s, sp. 296, och Levermossor.

Reception (av lat. reci’pere, mottaga),
högtidlig intagning el. uppflyttning till högre
grad i ett ordenssällskap.

Receptiv, mottaglig; som har lätt att lära.
— Subst.: Receptivitét.

Receptörer, se Immunitet, sp. 473.

Rece’ss (av lat. rece’ssus, avsked). 1. Under
senmedeltiden och in på nyare tiden
beteckning för beslut, som fattats (i Nordtyskland)
av stadsrepresentanter, (i Norden) av
riks-eller herredag. Jfr Kalmar recess,
Malmö recess, Västerås recess.

2. Utbyggnad, bildande mindre rum, på
skott (se d. o.) i fartyg samt avsett att
inrymma mindre maskinell anordning,
donkey-panna (se d. o.) el. dyl.

Recessiv, biol., se Me n de 1 i sm.

Rece’tt, inkomst (av teaterföreställning,
konsert o. dyl.), särskilt då den tilldelas en
uppträdande.

Re’chberg [-bärk], Johann Bernhard,
greve, österrikisk statsman (1806—99).
Inträdde 1828 på diplomatbanan, blev 1849
österrikiskt ombud på förbundsdagen i
Frankfurt och arbetade där på samförstånd med
Preussen. I maj 1859 blev R. konseljpresident
och utrikesminister men lämnade redan följ,
år presidiet och behöll blott utrikesledningen.
Han förde en mot Ryssland välvillig politik
under polska upproret 1863 och genomdrev
Österrikes deltagande 1864 i Preussens krig
mot Danmark. Detta gjorde honom impopulär
och bidrog till hans utträde ur ministären
1864. Från 1861 var han livstidsmedlem av
herrehuset. Jfr monogr. av F. Engel-Jänosi
(1927). V.S-g.*

Recherche [rejä^j], fr., efterforskning,
undersökning.

Re’chtsanwalt, ty., vårdare av andras
rättsliga angelägenheter, främst som
rättegångsombud, praktiserande advokat.

Recidlv (av lat. reci’dere, återfalla), med.,
återfall, nytt anfall av samma sjukdom. —
Recidi vèra, återkomma (om sjukdomar).

Reci’fe, se P e r n a m b u c o 2.

Recipie’nt. 1. R. el. R e c i p i e’n d, person,
som skall undergå reception (se d. o.). —
2. Behållare, kärl för uppsamling av flytande
eller gasformiga ämnen, särskilt vid
vetenskapligt arbete.

Recipièra, förrätta eller undergå reception
(se d. o.).

Reciprocera (av r e c i p r o k, ömsesidig), i
äldre handelsspråk återgälda (t. ex.
reciprocera en hälsning).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 03:36:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free