Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Referendum - Referensbibliotek - Referenser - Referent - Referera - Reflektera - Reflektor - Reflektorisk - Reflex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Referensbibliotek—Reflex
546
och folkinitiativ i författningsfrågor. Redan
tidigare hade dock r. kommit till användning
i de f. d. engelska kolonierna i Nordamerika,
men i U. S. A. har först med 190ü-talets
början ett ökat intresse ägnats
referenduminstitutet, som nu ytterligare utbyggts i
delstaterna. 1 den nordamerikanska
unionsförfatt-ningen är däremot r. ej infört.
1 andra stater har r. eg. först under
1900-talet blivit aktuellt, särskilt vid de nya
författningarnas utformande efter världsfreden.
Sålunda ha referendumbestämmelser införts i
de nya författningarna för Tyska riket (även
i de flesta delstaterna, »länderna»),
Österrike, Tjeckoslovakien, Estland, Lettland,
Irland, Spanien (i författning av 9 dec. 1931),
ehuru de hittills kommit till ringa eller ingen
praktisk användning. I den australiska
för-bundsförfattningen av år 1900 finnes
obligatoriskt författningsreferendum. Även Danmark
har 1915 infört detta, i Norge finnes intet
lagstadgat r., men konsultativt r. har
tillgripits vid ett par tillfällen (1905 ang.
uni-onsupplösningen, 1919 och 1926 ang.
förbuds-frågau), detsamma gäller Finland (1931
förbudsomröstning). I Sverige infördes 1921—22
genom grundlagsändring konsultativt r. Detta
har kommit till användning en gång (aug.
1922 ang. förbudsfrågan).
Litt.: O. Grönlund, »Om olika former av
referendum» (1912);
»Folkomröstningskommit-téns betänkande» (1921, 1923; med uppsatser
av A. Brusewitz och II. Tingsten). G. H-n.
Refere’nsbibliotck. 1. Boksamling,
bestående av lexika, encyklopedier, historiska
över-siktsarbeten o. a. uppslagsverk, som man ofta
behöver rådfråga. — 2. Bibliotek, avsett att
endast begagnas på stället och där hemlån ej
äro tillåtna. C. Bjm.
Refere’nser, personer, som åberopas av
sökande (för att intyga vederhäftighet m. m.);
rekommendationer.
Refere’nt, person, som gör referat;
föredragande.
Referera, se Referat.
Reflektera, återstråla, återspegla;
överväga; begrunda; jfr Reflexion 1.
Refle’ktor, fys., spegel av buktig form, som
återkastar infallande ljus i en viss riktning.
R. nyttjas bl. a. inom fyrväsendet och vid
mikroskopering samt inom astronomien (se
S p e g e 11 e 1 e s k o p). K. Lmk.
Reflektörisk, fysiol., se Reflex.
Refle’x, återsken, återspegling; återverkan.
1. (Fysiol., med.) Centrala nervsystemets
mest elementära funktion, som innebär
ret-ningsöverföring mellan olika organ.
Nervsystemets högsta funktioner, även de
psykiska, torde ytterst bestå av ett invecklat
spel av elementära reflexer (se Ner
v-s y s t e m). Som ex. på reflexföreteelser
kunna anföras blinkningen och
tåravsönd-ringen vid beröring (mekanisk retning) av
ögats bindehinna, hostan och nysningen vid
retning av slemhinnan i struphuvudet, resp,
näsan, pupillsammandragningen vid
ljusretning av näthinnan, spottavsöndringen vid
smakretning på tungan m. fl. mer el. mindre
ofrivilliga reaktioner för yttre intryck.
Muskelsammandragningen och
körtelverksamheten i 4e anförda exemplen betecknas som
reflektörisk a, reflexrörelser el.
helt enkelt reflexer och sägas vara
inledda el. utlösta »på reflexväg». R. ingå i
en mängd fysiologiska företeelser, ss.
regleringen av andetagens djup och frekvens,
hjärtslagens frekvens, blodtillförseln till de
olika organen, sväljningen,
magsaftavsönd-ringen. Även muskelrörelser (se d. o.), som vi
äro vana att
betrakta som uttryck
för »viljeimpulser»,
regleras
reflekto-riskt. — Vidst. bild
framställer schemat
för en
reflexmekanism hos ett
ryggradsdjur. Från
receptorerna a,
belägna i huden, i en
slemhinna el. i ett
sinnesorgan, ledes
en retning (se d. o.)
till ett reaktionsorgan b (muskel el. körtel)
genom reflexbågen el. reflexbanan
c e d. Reflexbågen kan uppdelas i en
centri-petal del, c, och en centrifugal, d,
förbundna vid överföringsstället e, båda
utgörande var för sig ett n e u r o n (se d. o.)
med gangliecellerna f, resp. g.
överföringsstället utgöres av s y n a p s e n (se d. o.)
mellan dessa neuroner. I regel ingå på
såväl den centripetala som den centrifugala
sträckan flera neuroner, ordnade efter
varandra. Överföringsstället betecknas som
reflexcentrum. — Gangliecellen g har flera
synapser än e och är genom dessa inkopplad
med ett flertal nervbanor. Reaktionsorganet
b kan sålunda påverkas jämväl från annat
håll än receptorerna a. Inträffa två el. flera
dylika impulser från olika håll samtidigt,
kunna de antingen förstärka el. försvaga och
t. o. m. upphäva varandra. I förra fallet
föreligger s. k. r e f 1 e x b a n i n g, i senare fallet
reflexhämning. — Särdeles intressanta
iakttagelser angående s. k.
villkorliga el. betingade r. ha meddelats av
den ryske forskaren Pavlov. Ger man en
hund kött, utlöses en karakteristisk
spott-avsöndring. Genom att man gång på gång
blåste i en visselpipa samtidigt med
köttutfodringen, kunde djuret »dresseras» att
utföra den karakteristiska spottavsöndringen
enbart vid ljudet av visselpipan. Man hade
uppenbarligen åstadkommit en konnektering
mellan hörselbanan och reflexcentrum för
spottavsöndringen (jfr
Hjärnverksamhet, sp. 1125).
Benämningen r. härrör från Cartesius
(1649), som därmed ville framhålla, att
intrycken från omgivningen ledas till centrala
nervsystemet och därifrån liksom återkastas
till de olika perifera organen. —• På senare år
har man fått klarare inblick i reflexernas
betydelse för våra kroppsrörelser. Särskilt från
vestibularapparaten (de halvcirkelformiga
kanalerna) i örat regleras ständigt reflektoriskt
spänningstillstånden i kroppens muskler, som
äro nödvändiga för vår normala
kroppshåll-ning. Dessa s. k. inställningsreflexer
utlösas även från huvudet och halsen. Varje
förändring såväl av huvudets och halsens läge
XVI. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
