Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringskommissionen - Regeringsområde - Regeringsråd - Regeringsrätten, Konungens regeringsrätt - Regerverk - Regester - Reggio - Regi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringskommissionen—Regi
565
Regeringskommissionen (no.
Regjerings-kommissionen), en interimistisk styrelse för
Norge 1807—10, se Norge, sp. 1202.
Regeringsområde, se Regierungsbezirk.
Regeringsråd. 1. Led. av Regeringsrätten
(se d. o.). — 2. Bisittare i styrelserna för
Sveriges tyska provinser Bremen och Pommern.
Regeringsrätten, Konungens
regeringsrätt. Då konungens domsrätt i
egentliga rättegångsmål 1789 överflyttades
till Högsta domstolen, bibehöll K. m:t i
statsrådet avgörandet av administrativa
besvärs-mål (se B e s v ä r 3). Efter flera under åren
framkomna förslag att hänskjuta dessa mål
till en särskild domstol beslöts 1909 att
inrätta en sådan, R. Beslutet medförde
ändringar i R. F., avseende R:s sammansättning,
domsrätt (se d. o.) m. m. Närmare
bestämmelser om R. utfärdades i lag 26 maj 1909
och i stadga om behandlingen i statsdep. av
ärenden, som tillhöra R., 5 juni 1909; ny
stadga 18 juni 1926. R. bestod först av 7
regeringsråd, ett av dem med tjänstgöring i
Lagrådet (se d. o.), och arbetade på en avd.
I lag 14 juni 1928 stadgas, att antalet t. v.
skall vara 11, att R., där så kan ske, skall
arbeta på 2 avd. med lika befogenhet och att
vid behandlingen av plenimål (se d. o.) för R.
skola gälla samma bestämmelser som för
Högsta domstolen (se d. o., sp. 364).
Regeringsråden skola ha förvaltat civil
beställning samt därvid ådagalagt insikt,
erfarenhet och redlighet. Av dem skola minst 2/3
(f. n. 9) ha fullgjort vad författningar
föreskriva för dem, som i domarämbeten må
nyttjas. Vikarie för dem får ej förordnas. De få
ej inneha och utöva annat ämbete el. tjänst
el. vara skiljemän. Mål i R. kunna på varje
avd. avgöras av 5 regeringsråd el. av 4, om
3 äro om beslutet ense (se
Kollegial-sy s t e m). För sina domar kunna de i
vissa fall ställas till ansvar (se
Opinions-nämnd och Riksrätt). R:s beslut
utfärdas under Kungl. Maj:ts sekret (se d. o.). R.
sammanträder minst 40 veckor om året och
dessutom, om viktigare ärende fordrar
skyndsamt avgörande. I mål att kunna tillhöra R:s
slutliga prövning avgör R. ansökningar till
K. m:t att bryta laga kraftvunnen dom och
återställa försutten tid samt avger yttrande
över ansökningar till K. m:t om nåd i
brottmål m. m. De mål, som tillhöra R:s
prövning, uppräknas (se E n u m e r a t i o n s
me-t o d e n) i 1909 års lag med däri senare
gjorda ändringar, övriga besvärsmål avgöras av
K. m:t i statsrådet, mål om tjänstemäns
avlöningsförmåner m. m. dock av
Kammarrätten enl. k. kung. 12 dec. 1924. Enl. lagen
överlämnar R. i vissa fall med eget
utlåtande målet till avgörande av K. m:t i
statsrådet. R. har icke eget kansli. Föredragning
sker på K. m:ts förordnande av tjänstemän
i det dep., till vilket målet enl.
departe-mentalstadgan (se Dep a r te m e n t, sp. 734)
hör. I samma dep. ombesörjas målens
registrering och expedition. R. motsvarande
domstolar finnas utomlands, t. ex. i Finland
Högsta förvaltningsdomstolen (se d. o.), i
Frankrike Conseil d’état (se d. o.), i Preussen
Oberverwaltungsgericht, i Österrike
Verwalt-ungsgerichtshof. — Regeringsrättens Årsbok
innehåller referat av viktigare och notiser om
566
alla av R. avgjorda mål.—Litt.: H. Berglund,
»Ett och annat om R.» (i Nordisk
Administrativt Tidsskrift 1930). Ldht.
Regerverk [-jé’r-], de delar av en orgel (se
d. o.), vilka till instrumentets inre överföra
de rörelser, som utföras i spelbordet.
Rege’ster (lat. rege’sta, av rege’rere, införa
på sin plats, förteckna), urspr. de böcker, i
vilka romerska kyrkans notarier införde
påvebreven; sedermera i tidsföljd ordnade
förteckningar över urkunder o. dyl., som, jämte
uppgift på tid och ort för urkundernas
utfärdande, återge deras huvudsakliga
innehåll m. m. (H. B-n.)
Reggio [re’djå], 1. Reggio n e 11’
Emilia, huvudstad i it. prov. R. nell’ Emilia
(2.291 kvkm, 360,705 inv. 1931; i mell.
Emi-lien, se d. o.), på slätten vid Pos biflod
Cro-stolo och järnvägen Milano—Bologna; 89,611
inv. (1928). R. omges av murar. Biskopssäte;
katedralen grundades på 800-talet och
ombyggdes under 1200-talet. R:s praktfullaste
kyrka är Madonna della Ghiaras tempel från
omkr. 1600. Rikt smyckad med skulpturer är
teatern. I R. finnas ett värdefullt
stadsbibliotek (omkr. 100,000 bd), statsarkiv (gr.
1887), biskopligt arkiv med över 1,000
pergamentmanuskript och flera museer.
Livlig handel med jordbruksprodukter,
särskilt druvor och vin samt smör och ost. I
R. finnes Italiens enda statliga skola för
hus-djursskötsel och ostberedning. — Regüim
Le-pidi, trol. anlagt av Aemilius Lepidus, medan
Via Aemilia byggdes, var en blomstrande
romersk stad. På 1100- och 1200-talet var R.
en republik men behärskades efter 1290 av
olika släkter, bl. a. huset Este, vars
ställning befästes 1409. — Litt.: A. Balletti,
»Storia di R. nell’ Emilia» (1925). — 2.
Reggio di Calabria, huvudstad i it. prov.
R. di Calabria (3,158 kvkm, 548,818 inv. 1931;
sydligaste spetsen av Kalabrien, se d. o.), vid
Messinasundet; 123,733 inv. (1932). Efter
jordskalvet 28 dec. 1908, som i grund förstörde
staden, har den återuppbyggts med raka,
breda gator efter en regelbunden stadsplan.
Ändpunkt för järnvägarna Milano—Rom—R.
samt Bologna—Taranto—R. Är Kalabriens
viktigaste handelsstad; export av olivolja,
sydfrukter och vin. Säte för en ärkebiskop.
Den nya katedralen har uppförts i romansk
stil. I R. finnas ett rikt bibliotek, arkiv och
ett arkeologiskt museum. — R., grek. Rhégion,
lat. Rhégium, var en chalkidisk koloni, gr.
omkr. 700 f. Kr., och hade betydande handel
och sjöfart. Det förstördes av Dionysios II
387 f. Kr. och hämtade sig aldrig riktigt. 36
f. Kr. blev R. romersk veterankoloni och var
sedan Diocletianus’ tid huvudstad i Lucania
och Bruthium.
Regi t-P’] (av fr. régie, förvaltning),
inövningen och iscensättningen av ett
teaterstycke. R. är dels av konstnärlig, dels av
teknisk art, oftast bådadera i förening. Man
skiljer därför hellre på inre och yttre r. Till
inre r. räknas då textens litterära
bearbetning för sceniskt bruk, där sådan
bearbetning är av nöden, utarbetande av sceneri
(rörelse- och grupperingsschema), uppgörande
av rollfördelningsförslag, ledande av
repeti-tionsarbete med fastställande av spelstil, ton
och tempi, övervakande av samspel och
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
