Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regi - Regierungsbezirk - Regim - Regin - Regina (drottning) - Regina (stad) - Regino - Regnismál - Regiomontanus, Johannes (Johann Müller) - Region - Regionalism - Regional metamorfos - Regionplan - Regissör, förste regissör - Register - Registerböcker - Registersvällare - Registertangent - Registerton - Registrator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Regierungsbezirk—Registrator
568
skild framställning, där så kräves genom
personlig instruktion, samt inövning av
statis-teri. Till yttre r. höra uppgörande av planer
och listor, efter vilka dekorationsmålaren,
maskinmästaren, belysningsmästaren,
kostymtecknaren, perukmakaren, inspicienten,
rekvisitören m. fl. arbeta, kontrollen och
överinseendet över arbetet på resp, verkstäder
samt ledningen av dekorations- och
belys-ningsrepetitionerna. Vid lyrisk scen är
den inre r. underkastad de hänsyn till
musiken, som företrädas av
kapellmästaren, och bör därför handhavas i
samförstånd med denne (se Regissör). Om r:s
historiska utveckling se Teater. — Litt.:
L. Becq de Fouquières, »L’art de la mise en
scène» (1884); C. Hagemann, »Regie» (6:e uppl.
1921); A. Winds, »Geschichte der Regie»
(1925). G. K-g.
Regierungsbezirk [regProps-], ty.,
regerings-område, distrikt, utgörande ett mellanled i
den tyska lokalförvaltningen. De preussiska
provinserna samt Bayern äro näml, uppdelade
i ett antal R., vilka stå under ledning av en
Regierungspräsident. G. H-n.
Regim [-JTm] (fr. régime), eg. styrelse;
förvaltning, styrelsesätt; levnadsordning.
Regin, nord, myt., se Reginsmäl.
Regina, lat., drottning.
Regina [rid^aRno], huvudstad i kanad. prov.
Saskatchewan, i prov:s s. del, vid Canadian
pacific railway m. fl. järnvägar; 37,329 inv.
(1926). Centrum i jordbruksdistrikt; kvarnar.
Regino, tysk krönikeskrivare (d. 915). Var
892—899 abbot i Prüms kloster, därpå i ett
kloster vid Trier. Han skrev en krönika,
utgörande ett försök till världshistoria, utg.
av F. Kurtze i »Monumenta Germaniae
his-torica, Scriptores» (1890; ty. övers, av E.
Dümmler och M. Büdinger, 2:a uppl. 1890).
Reginsmäl, nutida textutgivares namn pä
en del av hjältesagan om Sigurd i den äldre
Eddan. R. består av strofer i ljööahättr och
fornyröislag, förbundna genom prosaberättelse.
Det börjar med att smeden Regin för Sigurd
berättar om den ödesdigra skattens
förhistoria. Åsarna hade tagit den från dvärgen
Andvare, men sedan hade de måst lämna den
i bot för dråpet på Otr (»utter») till dennes
fader Hreidmar och bröder Favner och Regin.
Favner dräpte sin fader och tog allt guldet,
och Regin eggade Sigurd till att döda Favner.
Senare delen av R. handlar om hur Sigurd
hämnas sin egen fader på Hundings söner
och hur han sammanträffar med Oden, som
ger honom goda råd. E. W-én.
Regiomontänus, Johannes, ty. Johann
M ü 1 1 e r. tysk-österrikisk astronom och
matematiker (1436—76).
Han var lärjunge till
Peuerbach i Wien,
studerade 1461—68 i
Rom, upprättade 1471
i Nürnberg det första
egentliga
observato-riet i Europa och
kallades 1475 till Rom
för att biträda vid en
tilltänkt
kalenderreform. R. genomförde
förbättringar i den
astronomiska
instru
menttekniken och uppställde på grundval av
egna observationer de första »efemeriderna»,.
d. v. s. förutberäkningar av olika
astronomiska fenomen. Den mest omfattande delen
av hans astronomiska insats utgöres av hans
verksamhet som kommentator och översättare.
Som matematiker gjorde R. viktiga
undersökningar i trigonometri, beräknade stora
tabeller för sinus och löste flera geometriska
problem. Hans författarskap omfattar även
kalen-dariografiska och astrologiska bidrag. R. är en
av de förnämsta bland medeltida astronomer.
Ehuru själv trogen ptolemaian, beredde han
vägen för astronomiens reformation vid
nyare-tidens början. K. Lmk.
Region (lat. re’gio, riktning, väderstreck),
trakt, område, del av jordytan; i
meteorologien och i naturbeskrivningar i allm. ofta ett
område, över vilket vissa naturförhållanden
äro rådande, t. ex. »polarregionerna», »de
tropiska regionerna» och »passadregionen». Man
särskiljer olika djurgeografiska (se
Djurgeografi, sp. 1039 jämte karta) och
växtgeografiska r. Redan Wahlenberg indelade de
skandinaviska fjällens sluttningar i r. med
hänsyn till skogsvegetationen. Se även
Landskap 2. A. A.
RegionalFsm (fr. régionalisme),
lokalpatriotism, partikularism; hembygdskonst (se d. o.).
Regional metamorfos [-fä’s], geol., petrogr.,
se B e r g a r t s m e t a m o r f o s.
Regionplan, gemensam plan för viktigare
trafikleder o. a. likartade samhällsintressen
för en grupp intill varandra gränsande
samhällen, t. ex. en stad och förstäder, som ej
ligga inom dess område. A. E-én.
Regissör [-/is-] (fr. régisseur), i Sverige vanl.
förste r., den teatertjänsteman, som
handhar regien (se Regi). R. har till sin hjälp
en andre r. el. inspicient, som är hans
tekniske assistent och som sådan närmast
ansvarig för ordningen på scenen och för
föreställningens regelrätta förlopp. Om
filmregissör se F i 1 m v ä s e n. G. K-g.
Register [reji’s-]. 1. (Innehålls)förteckning;
lista på ord, namn o. s. v.
2. (Boktr.) Noggrann motsvarighet mellan
trycket på ömse sidor av ett ark, så att rader
och kolumntitlar stå alldeles mittemot
varandra. B. O-g.
3. (J/as.) a) Dragmekanismen i en orgel (se
d. o.), varigenom pipor kunna bringas att
ljuda, b) Tonlägena i den mänskliga rösten,
(bröströst, huvudröst). Jfr Röstapparat.
Registerböcker, se Klassificering
s-sällskap.
Registersvällare, mus., se Orgel, sp. 340.
Registertangent, mus., en nedtryckstangent
i en modern orgel, tjänande att ersätta
ut-dragsregister (även kallad manubrium).
Registerton, se Ton.
Registrätor, tjänsteman hos en del
ämbets-myndigheter. R. har till uppgift att mottaga,
i dagbok (se D i a r i u m 2) anteckna
inkommande handlingar, därav föranledda åtgärder
och beslut samt utgående expeditioner,
till-handagå med upplysningar i tjänsten samt,
om icke särskild arkivarie (se d. o. och A
k-t u a r i e) finnes, att vårda ämbetsverkets
arkiv. För r. i statsdepartementen gäller
instr. 31 dec. 1921 för befattningshavare i
statsdepartement. Ldht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
