Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Registratur - Registrera - Registrering - Registreringsapparater - Registreringscertifikat - Registrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Registratur—Registrum
569
Registratur (av mlat. registrum, se d. o.).
I Sverige kronologiskt ordnad samling
avskrifter av brev o. dyl., särskilt sådana, som
utgått från K. m:t, ämbetsverk el. annan
myndighet; kopiebok, avskriftsbok. Stundom
kallas även samlingen av inbundna koncept
för r. Riksregistraturet, i löpande
följd utskrivna kopior av skrivelser, som
expedierats genom K. m:ts kansli, förvaras med
undantag för yngre årgångar i Riksarkivet.
Det går tillbaka till 1523 och omfattar ett
par tusen digra volymer. De på tyska och
latin avfattade breven, merendels rörande
utrikes angelägenheter, infördes t. o. m. 1648
vanl. i ett särskilt r., som till stor del gick
förlorat i slottsbranden 1697. Särskilda r.
började föras i utrikesärenden 1684(—1815),
i justitieärenden 1688, i krigs- samt i inrikes
civila ärenden 1719 och finnas i
finansärenden 1714—17 och från 1773, i
ecklesiastikärenden 1789—92 och från 1809. Efter
depar-tementalstyrelsens införande 1840 föras
särskilda r. för de olika dep. utom Utrikesdep.
Om Registrum rcgni se Registrum. Såsom
förelöpare till riksregistraturet kunna
betraktas Svante Stures och Sten Sture d. y:s
kopieböcker (tr. i »Handlingar rörande
Skandinaviens historia», del 19, 20 och 24).
»Konung Gustaf den förstes registratur» har i 29
bd utgivits av Riksarkivet (1861—1916). —
Inom lantmäter iväsendet brukas r.
som beteckning för förteckningar över
verkställda lantmäteriförrättningar.
Den danska motsvarigheten till det svenska
riksregistraturet benämnes dels tegnelser
(hu-vudsakl. brev till enskilda, missiv), dels
registre (huvudsaki. öppna brev, patent). Delar
därav ha tryckts (i »Samlinger til den danske
historie», Danske Magazin, »Kong Frederik
I:s danske registranter», »DanSke
kancellire-gistranter» och »Kancelliets brevböger»,
handlingar rörande Norge i »Norske
riksregist-ranter»). I Tyskland betecknar r. en
myndighets aktuella, ej ännu arkivlagda serier av
arkivalier. J. Th. W. (H. B-n.)
Registrera [rej-J, upprätta register över;
inom musiken särskilt: verkställa
registrering för el. under orgelspel.
Registrering. 1. (Jur.) R. betyder, att en
förvaltningsmyndighet låter, efter anmälan,
i offentligt register inskriva vissa uppgifter
rörande något enskilt rättsförhållande. I en
mängd fall föreskrives sådan r. för
rättsskydd, kontroll el. publicitet. R. är än
frivillig, än obligatorisk. Offentliggörandet av
registrens innehåll sker i regel genom
särskilda av vederbörande myndighet utgivna
tryckta »samlingar» av de införda
uppgifterna. Se vidare bl. a. A u t o m o b i 1
lagst i f t n i n g, sp. 567, Elektricitet
s-lagstiftning, sp. 567,
Fartygsregister, Föreningsregister, F ö
r-säkringsinspektionen, Handels-register, Mönsterskydd och Ä
k-tenskapsregister. — I fråga om
införande av nu avsedda uppgifter i
domstols minnesbok begagnas andra uttryck
än r., ss. inskrivning, inteckning,
inregistrering, inprotokollering. C. G. Bj.
2. (Mus.) Andragning och inskjutning av
registren i en orgel; konsien att göra ett gott
urval bland stämmorna. T. N.
570
Registreringsapparatcr, fys. och mek.,
benämning på mätinstrument, som ange en serie
av värden på den uppmätta storheten, då
denna är varierande med tiden. Instrumentet
säges vara registrerande
(självregistre-rande). Motsatsen till registrering är
avläsning, direkt el. indirekt. Att ett instrument
är registrerande utmärkes ofta med ändeisen
-g r a f (t. ex. termograf, barograf).
Registreringen är oftast kontinuerlig, d. v. s.
instrumentet tecknar en jämnt fortlöpande
kroklinje, som omedelbart utgör en grafisk
framställning av den ifrågavarande storheten
i dess variation. Den vanligaste anordningen
är följ. Det egentliga mätinstrumentets
visare är försedd med en skrivinrättning, som
lätt trycker mot en pappersklädd cylinder,
som av ett urverk hålles i jämn rotation,
el. också mot en på samma sätt frammatad
pappersremsa. Ofta begagnas en sotad
cylinder el. skiva, i vilket fall ritstiftet endast
utgöres av en spets. I och för avläsningen
är papperet inrutat på lämpligt sätt, varvid
är att märka, att, då ritstiftets rörelse sker
efter en cirkelbåge, vilket mestadels är fallet,
ordinatorna böra vara krökta. Den
kontinuerliga teckningen fordrar av
mätinstrumentet, att visaren dirigeras med en avsevärd
kraft, om ritstiftets friktion mot papperet ej
skall medföra olägenheter. Står ingen sådan
kraft till förfogande, kan visaren vara fritt
rörlig omedelbart över papperets plan men
av en arm (t. ex. var 10 :e sek.) bli tryckt
ned mot papperet, så att en punkt markeras.
Ofta framkallas punkten därigenom, att ett
färgband vilar på en egg under papperet och
vid visarens nedtryckning ger ett märke på
baksidan av papperet, som är så tunt, att
färgen synes igenom det. Om färgbandet
automatiskt bytes mot annat av olika färg,
kunna flera (upp till 12) kurvor samtidigt
registreras på samma remsa.
Vid Mareys kardiograf m. fl. instrument
nyttjas som skrivapparat den s. k. M
a-reys skrivkapsel el. Mareys
tambur (av fr. tambour, trumma), en flat dosa,
vars botten utgöres av en tunn membran, mot
vilken trycker den kortare armen av en
hävstång, som med sin längre arm uppbär
ritstiftet, så att vid tryckändringar
membranens rörelser förstorade återges av ritstiftet.
Fullt kontinuerlig registrering ernås på
fotografisk väg, om visaren ersättes med en
spegel, som reflekterar en ljusstråle mot ett
ljuskänsligt papper, som föres förbi en spalt,
ev. försedd med en genom etsning graderad
cylinderlins. Mycket snabba variationer bos
en storhet pläga bli registrerbara med hjälp
av en oscillograf (se d. o.). De flesta
storheter låta sig näml, registreras med hjälp
av elektriska instrument därigenom, att en
elektrisk strömstyrka el. spänning bringas
att entydigt variera med den storhet, vars
förändringar skola registreras. Jfr
Elektriska mätinstrument och Mete
o-rolog i ska instrument (bild 1). (J.T.)
Registreringscertifikat, se C e r t i f i k a t.
RegFstrum, mlat. (eg. rege’stum, se R
e-gester), kallades på medeltidens
kanslispråk kopieböcker över utgående och ingående
skrivelser. De berömdas! e äro det påvliga
kansliets. Även de svenska domkyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
