Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regnbåge - Regnbågsforell - Regnbågshinnan - Regnell, Anders Fredrik - Regnelleanum - Regnér, Adolf - Regnér, Gustaf - Regnér, Lars - Regnér, Lars Gustaf Laurentius - Regnhöjd - Régnier, Claude Ambroise - Régnier (de la Brière), François - Régnier, Henri de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Regnbågsforell—Régnier, H. de
576
Det är Airy (1836), som sålunda reviderat
Cartesius’ teori för r.; en allmän teori gav
Debije 1908. Ett stort antal teoretiska
färg-schemata för r. vid olika droppdiam. från en
r., som nära liknar den cartesiska (droppdiam.
större än 0,5 mm), till en v i t r. (droppdiam.
mindre än 0,03 mm) ha uppritats, ur vilka
man i varje särskilt fall kan beräkna
vanligaste storleken hos de droppar, som orsakat
r.; det är särskilt iakttagelser på den
sekundära r., som härvid äro nyttiga. Se även
K r a n s f e n o m e n. — Litt.: Pernter-Exner,
»Meteorologische Optik» (1922). B. R.
Regnbågsforell, zool., se Laxfiskar.
Regnbågshinnan, anat., se I r i s 1.
RegneTl, Anders Fredrik, läkare,
mecenat (1807 8/e—84 12/n). Blev med. lic. i
Uppsala 1836 och med. dr 1837 samt var 1836—
38 underkirurg och 1838—39 underläkare vid
Serafimerlasarettet i
Stockholm och läkare
på korvetten
»Jarra-mas» under en
expedition till Medelhavet
1839—40. Av
hälsoskäl flyttade R. 1840
till Brasilien, där han
bosatte sig i köpingen
Caldas i prov.
Minas Geraes och snart
fick stor läkarpraktik.
Han gjorde botaniska
samlingar, av vilka
han sände till euro-
peiska, främst nordiska museer. Samtidigt
studerade han Brasiliens djurvärld och geolo-
giska förhållanden samt gjorde noggranna
meteorologiska iakttagelser. Han gynnade
vetenskapliga anstalter i Sverige med
penninggåvor och hemsände sålunda sammanlagt mer
än 800,000 kr. Sin kvarlåtenskap
testamenterade han, med undantag av några legat, till
Uppsala akad. och är, näst Gustav II Adolf,
dess förnämste donator. Uppsala univ. erhöll
under R:s levnad sammanlagt 495,000 kr.,
bl. a. för ny byggnad för de fysiologiska och
patologiska anstalterna (Regnelleanum), för
deras tillökning och utvidgning samt för
botaniska ändamål och till ett medicinskt
resestipendium. Vet.-akad. fick för botaniska
ändamål 81.000 kr.; dessutom anslogos 55,000
kr. till den zoologiska stationen vid
Kristine-berg och 40,000 kr. för bearbetning av
zoologiskt material i Naturhistoriska
riksmuseum m. m. Åt Svenska läkaresällskapet gav
han 10,000 kr. till en prisfond.
R. var en originell personlighet, som mest
levde för sig själv, upptagen av sina studier
och samlingar samt föga tillgänglig för sin
omgivning. Han blev led. av Vet.-akad. 1870
och fil. hedersdr vid Uppsala univ:s
jubelfest 1877. — Jfr uppsatser av P. Hedenius (i
Uppsala Läkarförenings Förhandl., bd 20) och
U. G. Santesson (i Hygiea 1885). R. T-dt.*
Regnelleanum, se R e g n e 11, A. F.
Regnér, Adolf, tidningsutgivare,
översättare (1786—1852), son till G. R. Bland av
R. utgivna pressorgan märkas Allmänna
Opinionens Organ (1810) och Allmän Politisk
Journal (1811). En artikel i den senare om
möjligheten av Finlands återförening med
Sverige ådrog honom 11 månaders fästning. —
R. var under en lång följd av år en bland
Sveriges flitigaste översättare. (O. W-n.)
Regnér, Gustaf, kritiker, vitter
översättare (1748—1819), bror till L. R. Han var
från 1784 till sin död red. av Stockholms
Post Tidningar och avancerade i Kansliets
utrikesexpedition 1809 till
expeditionssekreterare. R:s egentliga betydelse ligger på
kritikens och de metriska översättningarnas
område. Han var väl förtrogen med antik och
modern litteratur och sökte frigöra den
svenska skaldekonsten ur de konventionella
franska banden. 1780 utgav R. avh. »Tankar om
svenska theatern», där han förordade
alex-andrinens utbyte mot blankvers. 1784—86
utgav R. tidskriften Svenska Parnassen. Han
delade Thorilds sympati för orimmad vers
och fäste uppmärksamheten vid den äldre
svenska poesien, särskilt Stiernhielm. R:s
»Afhandling om metriska öfversättningar
samt grunderne til en svensk metrik» (1801)
redogör för skilda grundsatser vid
översättningar och yrkar på bibehållande av den
ursprungliga metern. Hans övers., delvis
omarbetade, ingå i »Vitterhetsnöjen» (2 dir, 1814
—17). Hans »Första begrepen af de nödigaste
vetenskaperne» (1780; 10:e uppl., bearb. av
P. O. Bäckström, 1839), »Regnérs begrepp»,
var en länge använd lärobok. K. W-g.*
Regnér, Lars, astronom (1746—1810), bror
till G. R. Blev i Uppsala e. o. prof. 1796,
observatör 1798 och ord. prof. 1799. R. utgav
början till ett stort lagt verk, »Inledning till
naturläran» (1785—97), och ett betydande
antal akademiska disputationer. K. Lmk.
Regnér, Lars Gustaf Laurentius,
veterinär (f. 1866 25/i). Avlade
veterinärexamen 1890, blev distriktsveterinär i Södertälje
1894 samt regementsveterinär i
Fältveterinär-kåren 1907, vid Svea art.-reg:te 1921. Sin
förnämsta insats har R. gjort som
föregångsman vid bekämpandet av
nötkreaturstuberku-losen. Han skrev bl. a. »Husdjurens vård i
sjukt tillstånd» (1897), »Kampen mot
hus-djurstuberkulosen» (1899) samt »Om
skydds-ympning mot tuberkulos hos nötkreatur»
(1903) och »Försök med v. Behrings
bovovac-cin» (2 h., 1908, 1913; de två sistnämnda
tills, m. O. Stenström). J. V-m.*
Regnhöjd, dets. som nederbördshöjd, se
Nederbörd.
Régnier [renje’], Claude Ambroise,
hertig av Massa, fransk politiker (1746—
1814). Var advokat i Nancy, invaldes 1789 i
riksförsamlingen och blev ivrig anhängare av
revolutionen. Han insattes i »de gamles råd»
1795 och understödde statskuppen 18
bru-maire år VIII (9 nov. 1799). Som medlem av
conseil d’état ägnade han sig energiskt åt
utarbetandet av Code civil. R. var 1802—13
justitieminister, blev 1809 hertig och 1813
president i lagstiftande kåren.
Régnier [renje’] (eg. R. de la Brière),
Frangois, fransk skådespelare (1807—85).
R. debuterade 1831 på Théätre frangais och
var sedan anställd där, från 1835 som
socie-tär. Han var en tekniskt fulländad komiker
med strålande fantasi och temperament och
skattades som lärare vid konservatoriet
synnerligen högt. Hans glansroll var Figaro i
»Figaros bröllop». G. K-g.
Régnier [renje’], Henri de, fransk för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
