Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Régnier, Henri de - Régnier, Mathurin - Regnitz - Regnkarta el. Nederbördskarta - Regnlinjen el. Regnbandet - Regnmätare - Regnskog - Regntid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Régnier, M.—Regntid
578
tattare (f. 1864). R., bördig från Normandie,
kom vid unga år till Paris, där han snabbt
blev gunstling i de litterära salongerna. Han
gifte sig 1898 med
Marie-Louise
Hé-rédia (f. 1875), som
själv under pseud.
Gérard d’Houville
blivit en uppskattad
romanförfattarinna,
och invaldes 1911 i
Franska akad. Som
poet följde R. smidigt
med utvecklingen från
parnassism till
symbolism och tillbaka
igen till en formsträng
och kyligt förnäm
klassicism. Sitt bästa har han givit i de tre
samlingarna »Les jeux rustiques et divins»
(1897), »Les médailles d’argile» (1900) och »La
cité des eaux» (1902). Människor och ting
avteckna sig klart mot en fond av drömfylld
melankoli, som hämtar sin näring ur det
förflutna. Efter sekelskiftet har han huvudsaki.
använt prosan som uttrycksmedel för sitt
förfinade stämningsliv, där melankolien ofta
brytes av en spelande ironi, så i den halvt
självbiografiska ynglingastudien »Les
vacan-ces d’un jeune homme sage» (1903; »En snäll
gosses ferier», 1919). R:s flesta romaner —
»Le mariage de minuit» (1903;
»Midnatts-bröllopet», 1921), »Le passé vivant» (1905)
m. fl. — avhandla moderna kärlekskonflikter
i en artificiell drivhusvärld med eller utan
historiska accessoarer. R. har slutligen visat sig
som en mästare i den rent historiska pas
tischkonst, som Anatole France bragt på
modet; nämnas må »L’illusion héroique de Tito
Bassi» (1916) och »La pécheresse» (1920). Även
som reseskildrare och litterär essäist intar R.
ett framstående rum. — Se monogr. av J. de
Gourmont (1908), H. Berton (1910) och J. R.
Honnert (1924) samt en essä av Fr. Böök i
»Studier och ströftåg» (1911). Kj. S-g.
Régnier [renje’], M a t h u r i n, fransk
diktare (1573—1613). R. uppfostrades till präst
men föredrog att föra den frie litteratörens
liv, först i Rom, där han vistades 1593—1605,
sedan i Frankrike, där
han slutade sitt
växlande liv i Rouen,
utnämnd kanik i sin
födelsestad, Chartres.
Han kastade sig med
iver in i tidens
religiösa och litterära
fejder och kan sägas ha
grundlagt satiren
efter klassiskt mönster
som självständig
diktart i Frankrike. Av
hans sexton »Satirer»,
först utkomna 1608
och 1612, innehålla några litterär polemik,
andra mustiga sedeskildringar och drastiska
karikatyrer. R. skrev även sonetter, epigram
och psalmer. Monogr. över R. av J. Vianey
(1896). Kj.S-g.
Regnitz, vänsterbiflod till Main i n.
Bayern; uppstår genom föreningen av Pegnitz
och Rednitz vid staden Fürth. 210 km lång.
R. följes i nedre loppet av Ludwigskanalen.
Regnkarta el. Nederbördskarta, meteor.,
en karta, på vilken uppdragits linjer, vilka
förena orter, som på en viss tid haft samma
nederbördsmängd. Nederbördskartor, visande
nederbördens fördelning under skilda
månader och i medeltal per år, uppgöras och
publiceras vanl. genom de skilda meteorologiska
centralinstituten. A. Ä.
Regnlinjen el. R e g n b a n d e t, en av
Piaz-zi Smyth införd benämning på vissa
absorp-tionslinjer i den synliga delen av
solspektrum, vilka härröra från vattenångan i
atmosfären. Senare undersökningar av Langley,
Paschen, K. Ängström, Rubens och hans
lärjungar samt Abbot och flera medarbetare ha
i detalj klarlagt vattenångans
absorptions-förhållanden. Absorptionen är ojämförligt
starkast för de osynliga infraröda
våglängderna, och i denna del av spektrum ligger
en hel serie starka »regnband», vilkas
existens tydligt framträder i registreringar av
solspektrum medelst bolometer el.
termoelement. Dessa regnband äro starkare
utpräglade, då atmosfärens halt av vattenånga är
stor, än då den är liten, och förslag att på
studium av absorptionsbandens intensitet
grunda prognoser av regn ha framställts,
utan att de dock lett till resultat av
praktiskt värde. Då atmosfären i allm. under
sommaren vid hög temp. innehåller mycket
större mängd vattenånga än på vintern, då
temp. är lägre, växla också
absorptionsbandens intensitet starkt med årstiden. Då
solstrålningen vidare har att passera ett mycket
längre atmosfäriskt skikt vid låg solhöjd än
vid hög, äro alla absorptionsband, som
härröra från jordens egen atmosfär, underkastade
stark variation med solhöjden. A. Ä.
Regnmätare, dets. som nederbördsmätare,
se Meteorologiska instrument.
Regnskog, bot., skog av ständigt gröna,
höga träd, rik på lianer med kraftiga
stammar och såväl vedartade som örtartade
epi-fyter. Skogar av detta slag förekomma i
regnrika trakter i tropikerna; ett slags alltid
gröna r. finnas även i subtropiska länder,
t. ex. lauracéskogarna på Kanarieöarna, och
i antarktiska trakter, t. ex. bokskogarna i
s. Chile. Se bilder på planscher till Afrika,
B r a s i 1 i e n m. fl. G. L-m.*
Regntid, den tid under året el. dygnet, då
nederbörd företrädesvis faller. Särskilt de
tropiska och subtropiska breddgraderna ha
utpräglade r., under det att i de tempererade
och arktiska områdena nederbörden
visserligen når sitt maximum under en viss årstid
men dock i stort sett fördelar sig på
neder-bördstillfällen, som äro täml. jämnt spridda
över hela året. Omkring ekvatorn, i »stilla
bältet», regnar det i allm. 9 tim. dagl., och det
är endast under nätterna, som himlen
klarnar och regnet håller upp. Genom detta
bältes förflyttning mot n. under våren och
mot s. under hösten kommer r. att uppträda
på orter, som annars äro belägna inom de
subtropiska högtrycksbältena, vilka eljest äro
utmärkta av torrt väder. Inom
kustområden med stark stigning inträffar nederbörd
i synnerhet med havsvindar, som adiabatiskt
XVI. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
