Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regntid - Regnum - Regnvind - Regredient - Regress - Regressat - Regressiv - Regressrätt - Regula de tri - Regula falsi (Falsk räkning) - Regulares, Regulärer - Regulator - Regulinae - Reguljär - Reguljära systemet - Reguljära trupper - Regulus - Regulus, Marcus Atilius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Regnum—Regulus
580
avkylas vid sin uppåtstigning. I
kustområden, där utpräglade monsunvindar blåsa
under vissa årstider, är därför r. nära knuten
till monsunvindens riktning och styrka.
Genom samverkan mellan passad- och
monsunvindar uppkomma i de tropiska och
subtropiska regionerna växlande ocb för olika
trakter karakteristiska förhållanden. Mellan 30°
n. br. och 30° s. br. finnas sålunda ofta
någon av följ, fyra huvudtyper i fråga om
regnfördelning: 1) dubbel r., stor torka under
vintern, mindre utpräglad torrperiod under
sommaren (t. ex. Colombo, Sansibar), 2) ett enkelt
sommarmaximum (t. ex. Bombay,
Tananari-ve), 3) höstmaximum med torrperiod under
vinter och vår (t. ex. Madras), 4)
vintermaximum med torrperiod under sommaren (t. ex.
Tenerife, S:t Helena). På våra breddgrader
är nederbörden på kontinenterna rikligast på
sommaren, över haven på vintern. A. Å.
Re’gnum, lat., konungadöme, rike.
Regnvind, meteor., se Regntid.
Regredie’nt, kand., se Regress.
Regre’ss, återgång; tillbakagång. — Som
handelsterm betecknar r. rätt till ersättning
av tredje man, t. ex. av borgensman mot
huvudgäldenär el. mot solidarisk
medbor-gensman för gjort utlägg av dennes andel i
borgenssumman. Ang. regressrätt i fråga om
växlar se Växel. Den, som kräver r.,
kallas regredient och den, på vilken
kravet ställes, r e g r e s s a t. O. Å.
Regressät, hand., se Regress.
Regresslv, som innebär tillbakagång;
vikande.
Regressrätt (av lat. regre’ssus,
tillbakagång, återvändande), jur., befogenhet för en
gäldenär, som jämte andra svarat för en
skuld och betalt större belopp därav än
slutligt bort komma på hans del, att mot den el.
de övriga gäldenärerna göra anspråk på det
sålunda överskjutande beloppet. R. följer ej
med nödvändighet av att gäldenärerna varit
gentemot borgenären solidariskt
betalnings-pliktiga, d. v. s. att vilken som helst
kunnat krävas på hela beloppet; r. beror på
gäldenärernas inbördes förhållande och
gestaltar sig därför olika i olika fall. En
borgensman äger sålunda hos huvudgäldenären
utsöka hela det belopp han för sin borgen
måst gälda (jämte ränta, i den mån sådan
skolat beräknas å huvudgäldenärens skuld
till borgenären). Ha åter två el. flera
gälde-närer med åtagande av solidariskt
betalningsansvar utfärdat ett skuldebrev och en av
dem måst inlösa det, så har denne mot sin
medgäldenär (resp, medgäldenärer) r. för
skuldebrevets belopp med avdrag av hans
egen (efter huvudtalet beräknade) andel. Äro
gäldenärerna tre, äger enl. svensk rätt den,
som betalt, att utkräva 2/3 av den ene
med-gäldenären och låta denne i sin ordning söka
den tredje gäldenären för 1/3 av
skuldebrevets belopp. R. till belopp, beräknat efter
graden av skuld, tillkommer i visst fall
förmyndare gentemot medförmyndare. C. G. Bj.
Règula de tri, en elementär räknemetod i
aritmetiken. Den grundar sig på den ur
förutsättningen a:b = c:d härledda ekvationen
ad = bc, ur vilken en av de ingående
storheterna kan beräknas, om man känner de tre
andra (härav namnet »räkning med tre»).
Som typiskt ex. kan anföras uppgiften: Om
5 m tyg kosta 42 kr., huru mycket kosta
då 20 m? Enär priserna (det sökta x och det
kända 42) måste förhålla sig proportionellt
mot resp, längder, uppställes lätt ekvationen
x : 42 = 20 : 5, som ger 5x = 42.20 el. x = 168.
I andra fall kan s. k. sammansatt el. omvänd
r. föreligga, då ekvationen icke direkt kan
uppställas ur de föreliggande uppgifterna.
Som typiskt ex. kan anföras: 4 man kunna
gräva 20 m dike på 6 dagar; huru många
man erfordras för att gräva 50 m på 2 dagar?
Här kan man först räkna ut hur många, som
erfordras för att gräva 50 m på 6 dagar,
vilket erhålles ur ekvationen x : 4 = 50 : 20 el.
# = 10. Då man nu vet, att 10 man gräva
50 m på 6 dagar, beräknas på grund av den
omvända proportionen, som gäller mellan
arbetsstyrkan och tiden (ju flera arbetare, desto
kortare tid), det sökta antalet ur ekvationen
x : 10 = 6 : 2 el. x = 30. R. härstammar från
de gamla indierna, från vilka är bevarat följ,
ex. på omvänd r.: Om en 16-årig slavinna
kostar 32 nishkas, vad kostar då en 20-årig?
Metoden, även kallad »gyllene regeln», kom
via araberna till Västerlandet. T. B.
Regula fa’lsi, lat. (Falsk räkning),
mat., metod att beräkna ett tal, som skall
uppfylla vissa förutsättningar, genom att
man försöksvis antager ett eller flera värden
på detta tal. Så kan man t. ex. bestämma
det tal, vars tredjedel och fjärdedel
sammantagna skola vara 56, sålunda: antag, att 12
uppfyller detta villkor, då man finner, att en
tredjedel plus en fjärdedel av detta tal
endast utgör 7. Genom proportionsräkning
beräknas då det sökta talet ur ekvationen
x: 12 = 56:7 el. x = 96. Stundom nödgas
man räkna med två försöksvis angivna
värden, i vilket fall utförandet av kalkylen blir
mer komplicerad. T. B.
Reguläres, lat., Regulärer, kallas inom
romerska kyrkan de, som leva efter en viss
religiös regel, d. v. s. medlemmarna av en
andlig orden el. kongregation.
Regulator (av lat. reguläre, ordna)
benämnes inom maskintekniken en anordning, med
vilken verkan av en energitillförsel kan
hållas konstant inom vissa gränser. En
ångmaskins hastighet hålles konstant med en
s k. centrifugalr e g u 1 a t o r (se d. o.),
som avpassar ångtillförseln efter
belastningen på maskinen; den elektriska lampans
lys-kraft hålles konstant genom en r., som
avpassar spänningen i nätet efter belastningen;
en kropps temp. hålles konstant genom en
r., som avpassar tillförseln av det
uppvärmande mediet efter kroppens temp.;
förbränningen i en ångpanna kan hållas konstant
med avseende på för var tidsenhet alstrade
kalorier genom en r., som avpassar den tillförda
bränslemängden, o, s. v. En ofta
förekommande r. är svänghjulet (se d. o.). Jfr
Lys-gas, sp. 441, Relä, Ur och Ventil. G. C-l.*
Regu’linae, zool., se Kungsfåglar.
Reguljär, regelbunden, regelmässig.
Reguljära systemet, se Kristallsystem.
Reguljära trupper, se Irreguljär.
Regulus. 1. (Astron.) Se Lejonet. — 2.
(Zool.) Se Kungsfåglar.
Regulus, Marcus Atilius, romersk
fältherre. Var en av de konsuler, som 256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
