Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reichert, Karl Bogislaus - Reichsanzeiger - Reichsbank - Reichsbanner Schwarz-Rot-Gold - Reichsdeputation - Reichsfinanzhof - Reichsgericht - Reichskammergericht - Reichslandbund - Reichsmarineamt - Reichsmark - Reichstadt - Reichswehr - Reichsverband der deutschen Industrie - Reichsverband gegen die Sozialdemokratie - Reid, sir George Houston - Reid, R. T., earl Loreburn of Dumfries - Reid, Thomas - Reid, Thomas Mayne - Reidgoter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Reicher t—Reidgoter
588
Reichert [rål^ort], Karl Bogislaus,
tysk anatom (1811—83), prof, i Dorpat,
Bres-lau och 1858 i Berlin. Gjorde värdefulla
iakttagelser över gälbågarnas utveckling, över
äggets klyvning och skiktbildning och över
bindesubstanserna, vilka R. f. ggn
sammanförde till en vävnadskategori. Mot
descen-densläran uppträdde han fientligt, särskilt
inot Haeckels homologisering av groddskikten
• inom djurriket; därför blev han hånad av sin
samtid, men eftervärlden har i vissa fall givit
honom rätt. E-k N-d.
Reichsanzeiger [råi^santsåigor], se Deu
t-s c h e r Reichsanzeiger und P r e u
s-,s i sch er Staatsanzeiger.
Reichsbank [räi’k;s-], Tyska rikets
centralbank, gr. 1875, började sin verksamhet 1876,
därvid övertagande preussiska bankens
rörelse. Grundfonden, 150 mill. Rmk, är
tillskjuten av privata andelsägare; dessutom
finnas reservfonder på omkr. 228 miil. Rmk.
■Ledningen utövas av Reichsbankdirektorium,
med en president och åtta medl. Den
fungerar självständigt gentemot riksstyrelsen.
Andelsägarnas intressen bevakas genom av
generalförsamlingen utsedda ombud. Vinsten
fördelas mellan staten och andelsägarna efter
vissa fastställda bestämmelser. R. har
huvudkontor i Berlin och flera hundra filialer i
riket. O. Å.
Reichsbanner Schwarz-Rot-Gold
[räTljs-banor Jvarts-rät-gålt], tysk politisk
organisation till skydd för republiken och
Weimar-författningen, gr. 1924; namnet efter färgerna
i republikens flagga.
Reichsdeputation [rai’^sdepotatsjån], se
Deputation, sp. 745.
Reichsfinanzhof [räi’^s- -häf], tyskt
ämbetsverk, närmast motsv. Kammarrätten i
Sverige. Det upprättades genom lag av 26 juli
1918 och fick sin verksamhet närmare
reglerad genom lagen om riksfinansförvaltningen
1919 och en »Reichsabgabenordnung» av s. å.
R. har sitt säte i München, är högsta instans
i skattebesvärsfrågor samt består av en
president och erforderligt antal
senatspresiden-ter och råd, utsedda på livstid av
rikspresi-denten. G. H-n.
Reichsgericht [ral^sgori^t]. 1. Tyska rikets
högsta domstol, i Leipzig, som började sin
verksamhet 1 okt. 1879. Den består av
president och ledamöter (Reichsgerichtsräte) samt
arbetar i regel på särskilda avd. (8
Civilse-nate och 4 Strafsenate) med var sin ordf.
{Senat spräsident) och fem led. Genom
ledamöternas egen försorg utges sedan 1880
domstolens domar och utslag under titeln
»Ent-scheidungen des Reichsgerichts», särskilt »in
Civilsachen» och »in Strafsachen». 1888—95
uppfördes åt domstolen en egen byggnad (se
Leipzig, pl. vid sp. 965). — 2. österrikisk
domstol, i Wien, för avgörande av
kompetenskonflikter mellan domstolar och
förvaltningsmyndigheter samt vissa
förvaltnings-tvister. Heter efter 1919
Verfassungsgerichts-hof. C. G. Bj. (G. H-n.)
Reichskammergericht [räi’l$s-], tysk
domstol, se Rikskammarrätten.
Reichslandbund [rål’^slantbont], tyskt
agrarförbund, se Bund der Landwirte.
Reichsmarlneamt [råi^s-], ty., namn på
det 1889 inrättade tyska riksmarinministe-
riet. Det fick under marinministern Tirpitz’
energiska ledning (1897—1916) en rik
utbildning och drev under världskriget en med
utrikesministeriets ibland svårförenlig politik.
Namnet avskaffades i juli 1919. V. S-g.*
Reichsmark [räl^s-], se Mark, sp. 902.
Reichstadt [råT^JTat], tjeck. Zåkupy, stad
i n. Böhmen, Tjeckoslovakien; 1,914 inv.
(1921). Titeln hertig av R. bars av Napoleon
II (se Napoleon, sp. 716). Om ett
öster-rikiskt-ryskt fördrag i R. 1876 se Andrässy,
sp. 965.
Reichswehr [rai^svèr], »riksvärn», se
Tyskland, försvarsväsen.
Reichsverband der deutschen Industrie
[rål’^sferbant der däTtjen indostri’], tyskt
industriförbund, bildat 1919 genom förening
av Bund der Industriellen (se d. o.)
och Zentr al verband deutscher
Industriellen.
Reichsverband gegcn die Sozialdemokratie
[råTljsferbant gö’gon di zåtsjä’ldemåkrati],
tysk antisocialdemokratisk förening, bildad
1904 av general v. Liebert, upplöst 1914.
Reid [rid], sir George Houston,
australisk statsman (1845—1918). Emigrerade
1852 till Australien och var senare advokat
i Sydney. I Nya Syd-Wales’ regering var R.,
ledare av frihandelspartiet, 1894—99
premiärminister. Han tog verksam del i Australiska
statsförbundets bildande och var 1904—05
dettas premiärminister. 1910—15 var R.
australisk high commissioner i London och från
1916 led. av engelska underhuset. Han utgav
1917 »My reminiscenses».
Reid [rid], R. T., earl Loreburn of
D u m f r i e s, se Loreburn.
Reid [rid], Thomas, skotsk filosof (1710
—96), prof, i Aberdeen och Glasgow, stiftare
av den »skotska skolan» eller »common
sense-filosofien», en filosofisk riktning, som under
1700-talets senare hälft härskade i England
och utövade betydande inflytande även på
den tyska och franska upplysningens filosofi.
R. antar, att »sunda förnuftet» är i
besittning av vissa omedelbart evidenta satser,
vilka varken behöva bevisas eller kritiseras.
Dit höra t. ex. logikens och matematikens
axiomer, kausalitetsprincipen, satsen om min
egen existens, om att varseblivningens
föremål existera o. s. v. — R:s filosofi innebar
eg. endast ett skäligen ytligt avböjande av
djupare kunskapsteoretiska
problemställningar men verkade å andra sidan
befruktande på den empiriska psykologien. Han
skrev »Inquiry into the human mind» (1763),
»Essays on the intellectual powers of man»
(1788)m.m. Biogr. av A.C.Fraser(1898). G.O-a.
Reid [rid], Thomas M a y n e, engelsk
författare (1818—83). For 1838 till
Nordamerika, där han var jägare och köpman,
deltog i kriget mot Mexiko 1846—48 och
utnämndes till kapten. R. skrev ett 40-tal
äventyrsböcker, »Rifle rangers» (1850), »Scalp
hunters» (1851), »The quadroons» (1856), »The
white chief» (1859) m. fl., omtyckta av
pojkar; mer än hälften är övers, till sv.
Reidgoter (isl. hreidgotar), . gotisk
folkstam, som omtalas dels på Rökstenen
och i den isländska Hervararsagan,
dels i den fornengelska dikten »Widsith». I
sistnämnda källa förläggas deras boplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
