Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reidgoter - Reidmar - Reijmyre (Rejmyra) - Reil, Johann Christian - Reimann, Heinrich - Reimarus, Hermann Samuel - Reimers, Hjeronymus Arnoldus - Reimers, Johanne Regine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Reidmar—Reimers, J. R.
590
till Weichseldalen. Om de där boende
öster-sjögoternas strider med de i Ungern
koncentrerade hunnerna ha traditioner bevarats i
Hervararsagan (se d. o.). I senare tid, då man
förlorat alla säkra minnen från
folkvand-ringstiden, förlädes Reidgotaland till
Jut-land och Hunaland s. därom i n. Tyskland.
R. betyder trol. goterna i redet, d. v. s. i
stamlandet. — Se O. von Friesen,
»Rökstenen» (1920), s. 108 ff. E. W-én.
Reidmar, nord, myt., se F a v n e r.
Reijmyre, postadress Rejmyra,
bruksegendom i Skedevi socken, n. Östergötland;
omkr. 850 inv. (1921). Glasbruket, som
anlagts 1811, övergick 1867 till Reijmyre bruks
a.-b.; nedlades 1926. Egendomen utom
bruks-området övergick 1931 till Domänstyrelsen.
Reil [rall], Johann Christian, tysk
läkare (1759—1813), prof, i Halle och Berlin.
Gjorde sin bästa insats inom psykiatrien,
bl. a. genom reform av samtidens
oefterrättliga sinnessjukvård. R. framställde en
allmän biologisk-naturfilosofisk teori, som bl. a.
starkt påverkat I. Hwasser; vid sidan av
bisarrerier innehåller den framtidsidéer, t. ex.
rörande kroppens vävnader. R. grundade
1796 Archiv fur Physiologie. E-kN-d.
Reimann [råi’-], Heinrich, tysk
musikskriftställare (1850—1906), fil. dr och
konser-vatorielärare i Berlin. R. redigerade serien
»Berühmte Musiker», vari bl. a. ingå hans
biografier över Brahms (1897; 3:e uppl. 1903)
Katedralen i Reims.
och Bach (1912; postum). Han skrev även en
Schumann- och en Bülowbiografi. T. N.
Reimärus [råi-], Hermann Samuel,
tysk filosof och upplysningsteolog (1694—
1768), prof, i orientaliska språk i Hamburg.
Sin ryktbarhet vann R. efter sin död, då
Lessing i
Wolfenbüt-tel publicerade
stycken ur hans
efterlämnade arbete
»Apolo-gie oder Schutzschrift
für die vernünftigen
Verehrer Gottes»
under titeln »Fragmente
eines Ungenannten»,
de s. k.
Wolfenbüt-tel f ragmenten. R.
förnekar här varje
övernaturlig realitet
och förklarar, att N.
T. innehåller ett fräls-
ningshistoriskt system, utarbetat av de på
sina judisk-messianska förhoppningar
besvikna lärjungarna, som efter Jesu död och
begravning hade stulit hans lik. Fragmenten
framkallade en livlig och skarp polemik, som
gav upphovet till den sedan så livliga
Jesu-liv-forskningen. — Litt.: D. F. Strauss, »H.
S. R.» (1862); A. Schweitzer, »Geschichte der
Leben-Jesu-Forschung» (2:auppl. 1913). A. Fr.
RéFmers, Hjeronymus Arnoldus. norsk
skådespelare (1844—99), bror till S. R. Var
sedan sin debut på Kristiania
teater 1867 anställd där. Hans
ståtliga yttre medel i
förening med humor, fantasi och
temperament gjorde honom
till en utmärkt tolk för det
högre dramats och den
borgerliga repertoarens stora
karaktärsroller. Bland hans
skapelser märkas Coriolanus, Marcus
Antonius i »Julius Cæsar»,
Hakon jarl, örnulf i
»Kämparna på Helgeland», Skule
jarl i »Kungsämnena»,
Stensgård i »De ungas förbund»,
doktor Stockmann i »En
folkfiende», Hjalmar Ekdal i
»Vildanden» och Brendel i
»Ros-mersholm». R. gästspelade 1883
i Stockholm. Om hans hustru
se Reimers, Johanne
Regi ne. G. K-g.
RéTmers, Jo hanne Regi ne,
f. El vi g, norsk skådespelerska
(1848—82), g. m. H. A. R. (se
d. o.). Hon debuterade i
Bergen 1865 och var från 1866
anställd vid Kristiania teater.
R. var en av de
ursprungligaste begåvningar den norska
scenen ägt, full av lidelse,
kraft och fantasi, i uttrycket
levande mänsklig och sann.
Bland hennes roller märkas
Julia i »Romeo och Julia»,
Orleanska jungfrun, Messalina
i »Arria och Messalina» och
Nora i »Ett dockhem». Om
R:s dotter se Dy b w ad,
Johanne. G. K-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
