Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remontering - Remontoar - Remouladesås - Remplacera - Remscheid - Remskiva - Remstycken - Remtransportör - Remuneration - Remuneratorisk gåva - Remus - Rémusat, Charles de - Rémusat, Claire Élisabeth Jeanne de, f. Gravier de Vergennes - Rémusat, Jean Pierre Abel - Remutväxling - Ren (latin) - Ren (hjortdjur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Remontoar—Ren
632
krigsmaktens behov. Inspektören för
kavalleriet är chef för arméns remonteringsväsen
och biträdes av en remon te ringsnämnd,
som årl. under april—juni verkställer uppköp
av (omkr. 400) i allm. treåriga hästar på
olika platser inom landet. Dessa hästar
sändas till remontdepåerna (vid
Herrevadsklos-ter i Skåne och Gudhem i Västergötland),
stanna där P/2 år och fördelas därefter till
truppförbanden. Även äldre hästar (intill 6
år gamla) få uppköpas; de sändas tidigare
från depåerna till reg:tena. M. B-dt.
Remontoar (fr. remontoir), mekanism i
fickurs bygel för urets uppdragning och
ställande. — Remontoarur, fickur med r.
Remouladesås [romola’d-], fr. (av remoudre,
ommala), majonnäs med tillsats av
ättiks-gurka, kryddgrön saker och ansjovisessens;
även ett slags skarpsås. D-e.
Remplacèra [raip], ersätta, efterträda. —
Subst.: Remplacement [-ma’r;].
Re’mscheid [-Jåit], stad (stadskrets) i
preuss. Rhenprovinsens industriområde, omkr.
8 km från Solingen; 99,755 inv. (1925). Stor
tillv. av knivar och klingor, vapen o. a.
stålverktyg m. m. Industrien grundlädes av på
1500-talet invandrande hugenotter.
Remskiva, mek., en hjulformad maskindel
för kraftöverföring medelst rem (se d. o. och
R e m 1 e d n i n g). R. (se bild 1—3) utföras
av gjutjärn (antingen h. o. h. el. med bana
av smidesjärn), pressad stålplåt, trä samt
(mera sällan) av pressad trämassa (hårdpapper).
Rembanan göres vanl. svagt kullrig. En r.
kan antingen vara fast förbunden med axeln,
s. k. f a s t s k i v a, el. frigående på denna, s.k.
lös -el. nollskiva. Nollskivan, vars bana
är plan, förekommer endast bredvid en fast
skiva och har till uppgift att uppbära
driv-remmen, när rörelsen icke skall vidareföras
till den eljest av remmen på den fasta skivan
drivna axeln. För att kunna uppsättas utan
hinder av axellager o. a. delar av en
transmission göras r. ofta i två halvor (tudelade
r.), som förbindas med varandra medelst
skruvar. Jfr Transmission. O. B-n.
Remstyeken, de sparrar på el. vid krönet
av yttermurar i en byggnads längdriktning,
på vilka takstolstassarna vila. Jfr
Hammarband och Tak. E. L-k.
Remtransportör, mek., anordning för
transport av massgods på remmar. R. består av en
bred, ändlös rem el. ett brett band av böjlig
stålplåt, som löper över rullar med den övre
parten i det plan och den rörelseriktning,
vari godset skall föras. Detta får fritt falla
vid r:s ända eller kan tidigare genom
ställbara hinder avlägsnas därifrån. O. B-n.
Remuneratiön, vedergällning, vederlag.
Remuneratörisk gåva, jur., gåva, avsedd att
Bild 1—3. Gjuten remskiva, amerikansk tudelad stålplåtremskiva och
träremskiva i två halvor.
löna en givaren bevisad välgärning el. gjord
tjänst. Den romerska rätten undantog
sådan gåva från sin allmänna regel, att gåva
kunde återkallas på grund av mottagarens
otacksamhet. Efter förebild härav upptog
1734 års lag ett stadgande, att, medan gåva
av fast egendom i allm. fick återkallas, om
mottagaren gjort givaren märklig orätt el.
skada, detta ej skulle gälla r. (»gåva för mödo
och arbete, eller gjord tjänst given»). I nu
gällande rätt (k. f. 21 dec. 1857 § 6)
återfinnes stadgandet, och dessutom är mottagare
av r. i fast egendom fritagen från den annan
mottagare av fastighetsgåva åliggande
un-derstödsskyldigheten gentemot givaren. Jfr
Gåva. C. G. Bj.
Re’mus, rom. myt., se R o m u 1 u s.
Rémusat [remyza’], Charles de, greve,
fransk skriftställare, politiker (1797—1875),
son till madame de R. (se nedan). Under
julimonarkien var R. en kort tid inrikesminister
1840, sedan oppositionsman, satt 1848—51 i
nationalförsamlingen men måste efter
statskuppen dec. 1851 gå i landsflykt. Han fick
1859 återvända till Paris. Efter kejsardömets
fall var R. aug. 1871—maj 1873
utrikesminister. Han var en framstående politisk talare och
känd som förf, till ett flertal arbeten av
juridiskt, socialt, politiskt och filosofiskt innehåll.
Rémusat [remyza’], Claire Elisabeth
Jeanne de, f. Gravier de V er ge
n-n e s, fransk författarinna (1780—1821)’, g. m.
greve A. L. de R., kammarherre hos
Napoleon I. Hon var hovdam hos kejsarinnan
Joséphine och dennas förtrogna väninna,
varför hennes »Mémoires» (3 bd, 1879—80; sv.
övers., »Från Napoleons hof», 1897) äro av
stor vikt för studiet av det första
kejsardömets historia. E. W.*
Rémusat [remyza’], Je an P ie r r e Ab el,
fransk sinolog (1788—1832), den förste prof, i
kinesiska vid något europeiskt univ. (Collège
de France; lärostolen upprättad för R. 1814).
Grundare av det illustra Société asiatique,
var R. flitigt verksam som förf, över
kinesiskt språk och litteratur och särskilt en
framgångsrik forskare ang. Centralasien s
forna geografi och historia. Av R:s verk
märkas »Mélanges asiatiques» (2 bd, 1825—26),
»Nouveaux mélanges» (2 bd, 1829) och det stora
postuma arbetet »Foue koue ki» (1836). B.Kgn.
Remutväxling, mek., se Remledning.
Ren (plur. renes), lat., anat., se Njure.
Ren, Ra’ngifer, tillhör fam. hjortdjur (se
d. o.) och kännetecknas av hårklädd mule,
hörntänder i överkäken, horn hos båda
könen, breda klövar med inåtböjd spets, stora
lättklövar, klövkörtlar och kort svans.
Hornen äro släta med svag rosenkrans, ögontagg
och istagg mer el. mindre greniga, enkel
baktagg, bågböjd stång med
tillplattad grenbärande
avslutning. Fällen är av tätt
sittande, finspetsade, i mittpartiet
luftfyllda (därför spröda) hår
samt ger utmärkt skydd mot
köld och väta. I höstdräkt
äro mule, kinder, hals (med
förlängd man längs
undersidan), kroppssidor, spegel
(under svansen) och buken vita,
huvud, rygg och lår brungrå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
