Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reno (flod) - Renoir, Auguste - Renommé - Renons - Renouard, Paul - Renouf, sir Peter Le Page - Renouvier, Charles Bernard - Renouvin, Pierre - Renovation - Renovering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Renodling—Renovera
644
Badande flicka. Målning av A. Renoir.
Självporträtt. 1910.
ner i Apenninerna, n. v. om Pistoia, samt
mynnar i Adriatiska havet, s. om lagunen
Valli di Comacchio. R. var förr biflod till Po.
Renodling, se Bakterier, sp. 737 ff.
Renoir [roncoä’r], A u g u s t e, fransk
målare (1841—1912). Var studiekamrat til] C.
Monet och Sisley och visade påverkan av
Courbet (»Mor Anthonys cabaret» med
figurer i kroppsstorlek,
1866; i
Nationalmuseum i Stockholm). R.
studerade med förkärr
lek figurer i friluft
(»Lisa», en vitklädd
dam i solsken), även
naket, interiörer,
folkvimmel på bulevarden
el. i danslokaler,
ka-notroddare, barn. Ilan
deltog i
impressio-nisternas utställningar alltifrån rörelsens
första
manifestationer. En outtröttlig
sökare, blev R. bland
rörelsens målsmän en av de frodigaste och
mest temperamentsfulla koloristerna och
därtill en representant för fransk karaktär med
anor från 1700-talet (Fragonard). Hans
alstring blev frodig oeh högst omfattande,
förutom oljemålningar pasteller, etsningar,
litografier i färg. R. är rikt företrädd i Louvre
m. fl. museer (i Nationalmuseum i
Stockholm fem n:r, i Göteborgs museum o. s. v.).
— Jfr monogr. av J. Meier-Græfe (1911) och
F. Fosca (1923) samt »R.», planschverk med
text av O. Mirbeau (1913). Se även bild 4 vid
Impressionism. G-g N.
Renommé, anseende, rykte; veta par r.
(ej franskt uttryck), ryktesvis. — R e n o
m-mèr ad, välkänd, ansedd.
Renons [-nå’ns], i kortspel: brist på kort i
en viss färg; läns, blottad på.
Renouard [rencoä’r], Paul, fransk konstnär
(1845—1924), elev av École des beaux-arts.
Målade Parismotiv och porträtt; bland de
sistnämnda överraskade en framställning av
arkitekten Binet, stående högt uppe på en
byggnadsställning (1910). Framför allt vann
R. ett namn genom sina karaktärsfulla
teckningar från livet i Paris i de mest olika
kretsar samt från gruvarbete och även från
London och Irland. Han utgav flera
etsnings-samlingar, blev prof, vid École des arts
dé-coratifs oeh är i Musée des arts décoratifs
representerad av målningar, gravyrer,
skisser till tapisserier o. a. G-g N.
Renouf [reno’f], sir P e t e r Le P age,
engelsk språkforskare, museiman (1822—97). R.
var en av sin tids förnämsta egyptologer.
Hans eng. övers, av den egyptiska Dödsboken
(se d. o.) är alltjämt den bästa existerande.
Den ingår liksom en biogr. över R. av É.
Naville i en postum samling av R:s uppsatser,
»Life-work» (4 bd, 1902—07). G-dL-n.
Renouvier [renovie’], Charles Bernard,
fransk filosof (1815—1903), betecknade sin
ståndpunkt som »neokriticism». R. var starkt
påverkad av Kant men modifierade dennes
kriticism under
inflytande av Humes
feno-menalism. R.
förkastar oändlighetsbegrep-pet såsom motsägande.
Gud betraktar han
därför såsom ändlig
och medger
möjligheten av flera gudar.
R. bibehåller Kants
kategoribegrepp men
modifierar dennes
kategorilära, i det att
han uppställer
relationen som den högsta
kategorien. Allt är till endast genom sitt
förhållande till annat. Skr.: »Essais de
cri-tique générale» (4 bd, 1854—64), »Science de
la morale» (2 bd, 1869) m. fl. — Litt.: F. v.
Schéele, »R:s teoretiska grundtankar» (1899);
fr. monogr. av G. Séailles (1905). G. O-a.
Renouvin [ranovä’], Pierre, fransk
historiker (f. 1893), avdelningschef vid franska
världskrigsbiblioteket i Vincennes.
Framträdde 1925 med ett uppmärksammat, på
noggranna källstudier grundat arbete om »Les
origines immédiates de la guerre» och har
sedan i en mängd uppsatser dokumenterat
sig som en av de främsta kännarna av
världskrigets historia. Han är sedan 1923 utgivare
av Revue d’Histoire de la Guerre Mondiale
och sedan 1928 medlem av kommissionen för
utgivande av Frankrikes dokument till
världskrigets förhistoria. L-ts.
Renovatiön, förnyande, förbättring. — Jur.
Underrätt skall enl. bestämmelser i
rättegångsbalken kap. 2 § 6 och kap. 6 § 5
ävensom i några särskilda författningar årl. inom
viss tid till hovrätten insända ett ex. av sin
dombok, vilket »renoverade» ex. dock endast
skall upptaga vissa mål och ärenden.
Dessutom äro bestämmelser givna ang. r. och
insändande till hovrätt av de s. k.
småproto-kollen, d. v. s. protokoll över lagfarter,
inteckningar och en del andra ärenden. E. K.*
Renovera, upphjälpa, uppsnygga, förnya. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
