Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Reusch, H. H.—Reuter, F. de
694
ten» (1879), »Beiträge zur Gesehichte des
Jesuitenordens» (1894) och »Index der
verbote-nen Bücher» (2 bd, 1883—85). Då celibatet
1878 upphävdes inom gammalkatolska
kyrkan, nedlade R. sina ämbeten inom denna.
— Jfr L. K. Goetz, »F. H. R.» (1901). E. Nwn.
Reusch [rolf], HansHenrik, norsk
geolog (1852—1922). Blev 1885
universitetssti-pendiat i geologi och var 1888—1921
föreståndare för Norges geologiske undersökelse.
J sin gradualavh.,
»Si-lurfossiler og pressede
konglomerater i
Ber-gensskifrene» (1882),
förde han frågan om
tryckmetamorfosens
betydelse för
bergarternas bildning fram
i förgrunden och
påvisade här först
förekomst av fossil i
kris-talliniska skiffrar. R.
behandlade Norges
geologi, särskilt v. och
centrala Norges. Han
utgav även sammanfattande och populära
arbeten samt läroböcker i både geologi och
fysisk geografi. — R. grundläde 1877 den
populära naturvetenskapliga tidskriften
Naturen och var mycket verksam för stiftandet
av Norsk geologisk förening (1905), liksom
han över huvud hyste ett livligt intresse för
alla strävanden för nordiskt och
internationellt samarbete inom geologien. K. A. G.
Reusner [rö’js-], boktryckar-och
bokbindar-släkt under 1600-talet, verksam i Stockholm.
— 1. Stamfadern, Christoph R., var
boktryckare i Rostock; 1608 kallades han till
Stockholm och blev där 1610 kungl.
boktryckare. I Stockholm fortfor han att verka t.
o. m. 1635, då han flyttade till Reval som
gymnasieboktryckare. Bland hans många i
Sverige utförda arbeten märkes i främsta
rummet Tegels »Historia om Gustaf I» (1622).
Från 1619 utövade han även privilegierad
bokbindarverksamhet och kom därigenom i
upprepade konflikter med detta yrkes utövare.
Han efterlämnade två söner, som båda ägnade
sig åt bokbinderiyrket, näml. Christofer
R. (se nedan) och Johan R. — 2.
Chris-t o f e r R. d. y., den föregåendes son (d. 1658),
var bokbindarmästare i Stockholm 1629 och
blev ålderman i ämbetet 1650. Hans söner
Christofer R. (se nedan) och
Benjamin R. gingo båda i lära hos modern, M
a-r i a R., som fortsatte mannens affär ända
till sin död 1692. — 3. Christofer R.,
den föregåendes son (d. 1698), blev mästare
1674. Han var utan tvivel en av det
karolinska tidevarvets förnämsta bokbindare och
anlitades av konungahuset och de största
boksamlarna i huvudstaden (Hedvig Eleonora,
M. G. De la Gardie m. fl.). Ej få av hans
bästa band och praktband förvaras nu i Kungl.
bibi. — Litt.: C. Eichhorn, »Bokbindare och
bokband i Sverige till år 1720» (1888); A.
Hedberg i »Pro novitate», II (1914); H. Schück,
»Den svenska förlagsbokhandelns historia»
(1923). (O. W-n.)
Reuss [räls], biflod från höger till Aar i
Schweiz, 159 km lång, uppstår genom
föreningen av flera alpströmmar från trakten
av S:t Gotthard, Furka R., Unteralp R. m. fl.,
rinner mot n. och har ett vackert delta i
Vierwaldstättersjön, som R. lämnar vid
Lu-zern; upptar från vänster Kleine Emme, från
höger Lorze, som avvattnar Zugsjön och
in-mynnar i Aar vid Windisch. Flodområdet är
3,425 kvkm.
Reuss [räls], ö. delen av Thüringen, vid
Saale och Weisse Elster, kring Gera, Greiz
och Schleiz, bildade till 1918 två suveräna
furstendömen. — Kejsar Henrik IV gjorde
1099 Henrik den fromme av Gleisberg (d.
omkr. 1120) till fogde över riksgodsrn
omkring Gera. Han är stamfader för huset R.,
vars manliga medlemmar endast heta Henrik
(ty. Heinrich). 1564 delade sig familjen i tre
grenar; en utslocknade 1616, men Reuss-Greiz
och Reuss-Schleiz-Gera fortlevde som
suveräna furstehus till revolutionen 1918.
Samtliga herrarna av R. erhöllo 1673 riksgrevlig
värdighet; huvudmannen för den äldre linjen
(Reuss-Greiz) blev 1778 riksfurste och
huvudmannen för den yngre (Reuss-Schleiz-Gera)
1806. Inom den äldre linjen togo de
manliga medlemmarna till sitt namn ett
ordnings-tal från 1 till 100, varpå ny ordningsföljd
vidtog; inom den yngre linjen började
ordningsföljden med 1, då ett nytt årh.
inträdde. Furstendömena ingingo 1807 i
Rhen-förbundet och 1866 i Nordtyska förbundet.
Den 1919 bildade folkstaten Reuss ingick
1920 i Thüringen. — Litt.: B. Schmidt, »Die
Reussen, Genealogie des Gesamthauses R.»
(1903) och »Gesehichte des Reussenlandes» (2
bd, 1923—27). Å. S-n.
Reuss [räls], Heinrich VII, prins R.
(yngre linjen), tysk diplomat (1825—1906).
Blev 1867 preussiskt sändebud och 1871 Tyska
rikets ambassadör i Petersburg, drog sig 1876
tillbaka ur diplomattjänsten men återinträdde
i denna redan 1877, då han blev
utomordentlig ambassadör i Konstantinopel. R. var 1878
—94 ambassadör i Wien och undertecknade
som sådan tysk-österrikiska
förbundsfördraget av 7 okt. 1879, vid vars offentliggörande
1888 han också var verksam.
Reuter [rö’j-], Enzio Rafael, finländsk
zoolog (f. 1867), bror till O. M. R. och J. N. R.
Blev fil. dr och docent i Helsingfors 1897,
adjunkt i entomologi och statsentomolog 1901
samt prof, i zoologi 1910. R:s forskning har
omfattat dels fjärilarnas morfologi och
systematik (»Ueber die Palpen der Rhopaloceren»,
1897, ett vidlyftigt jämförande morfologiskt
verk i Gegenbaurs anda), dels växtparasiter
(»Ueber die Weissährigkeit der Wiesengräser
in Finnland», 1900, handlar om kvalster
liksom även »Zur Morphologie und Ontogenie
der Acariden», 1909) och senast allmänna
utvecklingsfrågor (»Beiträge zu einer
einheit-lichen Auffassung gewisser
Chromosomenfra-gen», 19301. Hans arbeten utmärkas för
noggranna iakttagelser, omsorgsfull utarbetning
och grundlig litteraturkännedom. E-k N-d.
Reuter [räi’-], Florizel de,
nordamerikansk violinist (f. 1892), elev av Sauret,
Thomson och Marteau. Framträdde vid 9 års ålder
som underbarn och har sedan utvecklat sig
till betydande mästerskap. R. har även
framträtt som kompositör för violin och orkester.
Han har bl. a. utgivit »Führer durch die
Violinmusik» (1926) och »Psychical experiences of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
