Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Reuter, F.—Reuter, 0. Mc
696
Fritz Reuter.
a musician» (sv. övers. 1930). R. besökte
Sverige f. ggn 1901 och har ofta återkommit. T. N.
Reuter [råi’-], Fritz, tysk författare (1810
7/u—74 12/7), till börden mecklenburgare, blev
student i Rostock 1831. Svärmande för
Tysklands politiska enhet och frihet, slöt han sig
1832 i Jena till en Burschenschaft, häktades i
Berlin hösten 1833, dömdes till döden för att
ha burit tyska riksfärgerna, benådades med
30 års förvar å fästning och släpades från den
ena fästningen till den andra, behandlad med
upprörande hårdhet, tills han i juni 1840
frigavs vid en allmän amnesti. R. hade i
fångenskapen ådragit sig obotlig dipsomani. Efter ett
strandat försök att återupptaga studierna
ägnade han sig åt lantbruk och var en tid
privatlärare. 1853 utgav han sitt
förstlingsarbete, »Läuschen un Rimels», originella
platttyska humoristiska dikter, och 1855 den
drastiska »De Reis’ nah Belligen» (sv. prosaövers.,
»Resan till Belgien», 1872). »Kem Hüsung»
(1857; sv. prosaövers., »Utan hem», 1874) är
en lidelsefull social dikt om en feodalherres
övergrepp och de livegnas hämnd, »Ut de
Fran-zosentid» (»Från anno tretton») var hans första
roman (1860), följd av »Ut mine Festungstid»
(1862; »Under lås och bom») och »Ut mine
Stromtid» (s. å.; »Lifvet på landet», 1872), hans
mest spridda bok, vars huvudfigur, Onkel
Brä-sig, den putslustige och bottenredlige gamle
inspektorn, blivit en klassisk gestalt. R:s
godmodiga humor gjorde hans verk ytterst
populära, även i Sverige; hans plattyska
folklivs-dikter äro gedigna och karakteristiska. —
R:s »Werke» äro utg. av W. Seelmann (7 bd,
1905) och C. F. Müller (18 bd, s. å.j. »Valda
berättelser» utgåvos i sv. övers. 1882—84 (5
bd); de ha senare utkommit i nya uppl.
Mo-nogr. av Gaedertz (3 bd, 1896—1901 och 1906)
och W. Seelmann (1910). E. F-t.*
Reuter [råi’-], Gabriele, tysk författarinna
(f. 1859), väckte uppseende med »Aus guter
Familie» (1895), en modern problemroman,
vars betydelsefulla motiv —
medelklassflickornas bundna och olyckliga ställning — i
hennes klara och tendentiösa framställning
kom att bli föremål för mycken diskussion.
Romanerna »Frau Bürgelin und ihre Söhne»
(1899), »Ellen von der Weiden» (1900),
»Lise-lotte von Reckling» (1903), »Der Amerikaner»
(1907), »Das Tränenhaus» (1909),
»Frühlings-taumel» (1911), »Ins neue Land» (1916),
»Grosstadtmädel» (1920) m. fl. ha med
fördjupad psykologi skildrat tyska kvinnoöden,
ofta med bisyftet att framhålla
nödvändigheten av samhällsreformer. Självbiografisk är
»Vom Kinde zum Menschen» (1922). R-n B.
Reuter [rö’j-], Jonatan, finländsk
tekniker och skriftställare (f. 1859), kusin till
O. M. R., E. R. R. och J. N. R. Blev ingenjör
1882, var lektor i matematik vid
Industriskolan i Helsingfors 1886—1926 samt lärare
i deskriptiv geometri vid Tekniska läroverket
där 1916—30. R. grundade 1891 tidskr.
Teknikern, har utgivit en samling biografier,
»Finlandssvenska tekniker» (3 bd, 1923—25),
samt skrifter rörande den tekniska
undervisningen. Han har även framträtt som
skönlitterär skriftställare med dikter (»Dikter»,
1884, nya samlingar 1888, 1891, 1896, 1905,
1927) samt berättelser (»Lovart och lä», 1894,
»Berättelser om lefvande och döda», 1900, »I
sydväst», 1922, »Kaptener och kaptenskor»,
1931), vanl. med motiv från Nylands skärgård.
R. fick professors titel 1920. H. E. P.
Reuter [rö’j-], Julio Nathanael,
finländsk språkforskare och politiker (f. 1863),
bror till O. M. R. och E. R. R. Disputerade
1891, blev s. å. docent och var 1906—31 e. o.
prof, i sanskrit och indoeuropeisk
språkforskning vid Helsingfors univ. R. deltog ivrigt
i utlandspropagandan för Finland under det
ryska förtryckets år, tillhörde kagalens
styrelse och utgav den rikt dokumenterade
historiken »Kagalen» (2 bd, 1928—30). H. E. P.
Reuter [räl’-], Ludwig von, tysk
amiral (f. 1869). Deltog i världskriget som chef
på slagkryssare och för lätta fartygsförband.
I nov. 1918 förde R. till Scapa flow (se d. o.)
den del av tyska högsjöflottan, som enl.
stil-leståndsavtalet skulle utlämnas, men lät 21
juni 1919 sänka fartygen. R. har utgivit
»Scapa Flow. Das Grab der deutschen Flotte»
(1922). ö-g.
Reuter [rö’j-], Odo Morannal, finländsk
zoolog, skald (1850—1913), bror till E. R. R.
och J. N. R.; e. o. prof, i zoologi i
Helsingfors 1882—1910. R. var en synnerligen
alsterrik zoologisk förf., särskilt inom
entomologien, där han främst ägnade sig åt
halvvingarna (se d. o.), på vilka han var sin tids
främste specialist: se hans »Revisio critica
Capsinarum» (1874), »Hemiptera gymnocerata
Europae» (5 bd, 1878—96), »Monographia
An-thocoridarum» (1885). Även andra, delvis
föga kända insekfgrupper bearbetade han:
»Corrodentia fennica» (1892), »Apterygogenea
fennica» (1895), »Thysanoptera fennica» (1899).
Dessa arbeten äro rent
deskriptiv-systematiska; ehuru han tidigt anslutit sig till
darwinismen, sökte han först på äldre dagar
utreda härstamningsfrågor inom de insektgrup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
