Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Reuter, P. J. v.—Reuterdahl, H.
698
{»er han studerade: »llemipterologische
Speku-ationen» (i »Festskrift till P. A. Palmén»,
1905), »Neue Beiträge zur Phylogenie und
Systematik der Miriden» (1910). R. var även
en utmärkt populärvetenskaplig förf., särskilt
inom djurpsykologien, där han likvisst väl
mycket förmänskligade djurens själsliv (»De
lägre djurens själslif», 3 bd, 1886—89,
»Insekternas levnadsvanor och instinkter», 1913).
Dessutom skrev han geografiska och
resehandböcker, litteraturkåserier m. m. Som
skald var R. lyriker i den efterromantiska
stil, som rådde i hans ungdom. Bland hans
sex diktsamlingar märkes främst »Nattens
sånger» (1911), som han diktade, då han på
gamla dagar var blind. E-k N-d.
Reuter [räi’-], Paul Julius von, frih.,
grundläggare av Reuters telegrambyrå, av
tysk-judisk börd (1816—99), upphöjd i
friherr-ligt stånd av hertigen av Sachsen-Koburg och
Gotha 1871. Han
grundade 1849 en
nyhetsbyrå för litografiska
korrespondenser till
tidningarna, vilken
han s. å. flyttade till
Aachen, där den snart
utvecklade sig till en
telegrambyrå. Från
1851 är dess säte i
London; affären blev
1865 a.-b. (Reuter’s
telegram company, R. T.
C.) med R. som verkst.
dir. till 1878, då han
som sådan efterträddes av sonen baron A. J.
C. H. de R. (1852—1915). Se vidare
Reuters office. E. W.*
Reuterdahl [rö’j-], Henrik, ärkebiskop,
teolog (1795 “/g—1870 28/b)- Promoverades 1817,
var 1817—26 docent och sedan prefekt vid det
i Lund 1809 upprättade teologiska seminariet.
I sina tidigare skrifter framträdde R. som
Schleiermachers förste mera betydande
lärjunge i Sverige. Han utgav en rad smärre
vetenskapliga avh., de flesta pä latin, i exegetik,
kyrkohistoria och religionshistoria. 1828, då R.
tills, m. J. H. Thomander började utge
Theo-logisk Quartalskrift, betecknar en vändpunkt
i hans teologiska författarskap. De latinska
akademiska specimensarbetena följas av en
rikhaltig svensk alstring, som vände sig till
en större allmänhet. Tidskriften (1828—32 och
1836—40 utg. av R. och Thomander) låg från
början på ett högt plan, och dess insats i den
svenska teologiens historia måste skattas
mycket högt. R. var själen i företaget, den
flitigaste författaren och den, som mer än någon
annan påtryckte tidskriften sin prägel. Efter
seminariets upphävande blev han 1833 förste
teol. adjunkt och var 1833—44 univ:s
bibliotekarie (de sista sex åren ordinarie). Under
denna tid undervisade R. i ett flertal
teologiska discipliner men koncentrerade alltmer
sitt författarskap på kyrkohistorien. Bland
hans arbeten under dessa år märkas utom de
många avh. i Theologisk Quartalskrift — den
märkligaste är måhända »Om kyrkans enhet
och själfständighet» (1829) — hans
stridsskrift »Om det theologiska studium med
särskilt hänseende till Sverige» (1832), ett
entusiastiskt försvar för teologien såsom veten-
Henrik Reuterdahl. Samtida litografi.
skap. Arbetet kan betraktas som en
förstudie till hans värdefulla encyklopediska
huvudarbete, »Inledning till theologien» (1837).
1844 blev R. ord. prof, i dogmatik och följ, år
i kyrkohistoria (med domprosteriet som
pre-bende). »Svenska kyrkans historia» (4 bd,
1838—66; går till 1533) är hans förnämsta
vetenskapliga verk och måste genom sin
strängt kritiska urkundsforskning sägas vara
grundläggande för en metodisk bearbetning
av Sveriges kyrkohistoria. — R. blev
riksdagsman 1844 och deltog med stort intresse i
det politiska livet. 1852 blev han statsråd
och chef för Ecklesiastikdep. och förfäktade
som sådan en konservativ, mot de på
dagordningen stående reformerna återhållsam
kyrkopolitik. 1855 lämnade han med glädje
taburetten för biskopsstolen i Lund men
utnämndes redan 1856 till ärkebiskop. Under R:s
ämbetstid avskaffades ståndsrepresentationen
— en förändring, vars verkningar han motsåg
med största oro — och tillkom
kyrkomötes-institutionen. R. presiderade som det första
kyrkomötets ordf. 1868. Som ärkebiskop
hävdade han alltjämt ett konservativt
»hög-kyrkligt» program, om än med åren icke
lika strängt som under statsrådstiden. Han
kände sig emellertid fullt solidarisk med den
»högkyrkliga» riktning, som hade sitt organ
i den i Lund 1855—63 utkommande Svensk
Kyrkotidning, och skrev där flera osignerade
artiklar med hänsyn till tidens kyrkliga
frågor. R. blev led. av Sv. akad. 1852. Efter
R:s död utgavs en samling av hans
predikningar och tal av biskop E. G. Bring. Av L.
Weibull utgåvos 1920 »Ärkebiskop R:s
memoarer», omfattande tiden tills han blev
ärkebiskop. Brev av R. äro tryckta i Samlaren
1905 och Hist. Tidskr. för Skåneland s. å.;
G. Aulén utgav 1915 »Brev till H. R.». — Litt.:
P. Genbergs minne av R. (i »Sv. akad:s hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
