Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhenanus, Beatus (Bild von Rheinau) - Rhenförbundet - Rhengreve - Rhen—Hernekanalen - Rhenhessen - Rhenium - Rhenlandet, Rhenländerna - Rhenlandsrepubliken - Rhen—Main—Donaukanalen - Rhen—Marnekanalen - Rhenpfalz, Rheinpfalz - Rhenprovinsen, Rheinprovinz, Rheinland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rhenförbundet—Rhenprovinsen
727
vid Paris’ univ. och knöt i Basel vänskap med
Erasmus. R. utmärkte sig som en omsorgsfull
hävdaforskare i arbetet »Rerum
germanica-rum libri III» (1531). Han utgav flera
editioner av antika författare, bl. a. Vellejus
Paterculus (1520). Monogr. av A. Horawitz
(2 bd, 1872—73). (O. W-n.)
Rhenförbundet (ty. Rheinbund). 1. (Er.
Al-liance du Rhin.) Defensivförbund till
westfaliska fredens upprätthållande, avslutat 15
aug. 1658 mellan kurfurstarna av Mainz och
Köln, pfalzgreven av Neuburg, hertigarna av
Braunschweig, Celle och Hannover,
lantgreven av Hessen och kungen av Sverige i hans
egenskap av tysk riksfurste; till R. anslöt sig
omedelbart Frankrike och sedermera flera
andra tyska furstar. R. upplöstes 1667. —
Litt.: E. Joachim, »Die Entwickelung des
Rheinbundes vom Jahre 1658» (1886). (G. J-n.)
2. (Fr. Confédération du Rhin.) Ett förbund,
som 16 juli 1806 avslöts i Paris under kejsar
Napoleons auspicier mellan 16 tyska ständer,
däribland Bayern, Wiirttemberg, Baden,
Hes-sen-Darmstadt och Nassau. De förklarade sig
lösta från varje förbindelse med det gamla
Tyska riket, och Napoleon förklarade sig ej
vidare erkänna någon tysk kejsare el. något
tyskt rike. Medlemmarna skulle vara
suveräna och deras gemensamma angelägenheter
avgöras av en förbundsförsamling i Frankfurt
a. M. under presidium av K. von Dalberg (se
d. o.) som furst-primas. Den omedelbara
följden blev, att kejsar Frans 6 aug. s. å.
nedlade sin krona och att »Heliga romerska riket
av tyska nationen» upphörde att finnas till.
Förbundet biträddes senare bl. a. av
kur-furstendömet Sachsen samt flera sachsiska
hertigdömen, Westfalen, Mecklenburg och
01-denburg. R. omfattade därefter 325,752 kvkm
med 14,6 mill. inv. samt uppställde till
Napoleons förfogande 120,000 man. Efter dennes
olyckliga tåg till Ryssland föll förbundet
småningom sönder. Några av medlemmarna blevo
avsatta el. mediatiserade, de övrigas
suveränitet erkändes även av det nya Tyska
förbundet. — Litt.: K. Beck, »Zur
Verfassungs-geschichte des Rheinbunds» (1890); G.
Ser-vières, »L’Allemagne frangaise sous Napoléon
ler» (1904); Th. Bitterauf, »Gesehichte des
Rheinbundes», I (1905); M. Doeberl,
»Rhein-bundverfassung und bayerische Konstitution»
(1924). N. H-tz.*
Rhengreve (ty. Rheingraf), tysk feodal
grevetitel i Rhenkretsen och angränsande
trakter. Rhengrevarna av Stein förvärvade 1350
och 1409 genom gifte olika »vildgrevskap»,
varigenom uppkom titeln vild- och
Rhengreve (ty. Wild- und Rheingraf; Wildgraf
betyder antagl. »skogsgreve»). Om den i
svensk historia kände Rhengreven Otto
Ludvig (d. 1634) se d. o. F. n. föres titeln
vild- och Rhengreve genom arv inom tyska
furstehuset Salm.
Rhen—Hernekanalen, viktig kanal i
Ruhr-området, från Duisburg till Henrichenburg—
Dortmund—Emskanalen; 38 km lång.
Byggdes 1905—14 (för fartyg intill 1,250 ton).
Rhenhessen, ty. Rheinhessen, se Hessen.
Rhènium, kem., metalliskt grundämne,
upptäckt 1925 av W. Noddack, Ida Täcke och O.
Berg i mineralet columbit med användning
av röntgenspektroskopiska metoder.
Grund
728
ämnet, som är en av mangans homologer (den
andra är masurium, som upptäcktes
samtidigt), troddes först vara ytterligt sällsynt
men framställes numera (av Vereinigte
che-mische Fabriken i Leopoldshall) i avsevärd
mängd till billigt pris (1 gram r. kostade
1931 12,50 kr.). R. är en tung, mycket
svårsmält metall (spec. v. 20,9, smpt 3,170° ± 50°).
Dess kem. tecken är Re, atomvikten 186,31,
atomnumret 75. Kemiskt står r. nära mangan
och har liksom detta flera valensstadier;
framställda äro sålunda oxiderna Re2O?,
heptoxid, gul; ReO3, trioxid, röd; ReO2, dioxid,
svart, jämte föreningar härav, t. ex. salterna
perrhenat, MReOi, och rhenat, M2ReO«. G. S-ck.
Rhenlandet, Rhenländerna, i inskränkt
bemärkelse dets. som Rhenprovinsen (se d. o.),
i vidare mening de tyska länderna på ömse
sidor om Rhen. — Litt.: K. d’Ester, »Die
Rheinlande» (4:e uppl. 1923).
Rhenlandsrepubliken, se Dorten, A.
Rhen—Main—Donaukanalen, kanalled
under anläggning mellan Rhen och Donau genom
Main för förkortning av den numera
föråldrade Ludwigskanalen (se d. o.). Den nya
kanalen, som berör städerna Aschaffenburg och
Bamberg vid Main och avslutas vid Kelheim
vid Donau, är avsedd att skapa en direkt
vattenväg för fartyg upp till 1,500 ton
mellan Nordsjön och Svarta havet.
Rhen—Marnekanalen, tysk benämning på
Marne—Rhenkanalen (se Marne, sp. 919 ff.),
byggd 1838—53, 314 km lång (för fartyg om
intill 280 ton).
Rhenpfalz, Rheinpfalz, se P f a 1 z 3
och Bayern, sp. 1040.
Rhenprovinsen, Rheinprovinz,
Rhein-land, Preussens sydvästligaste provins, på
ömse sidor om Rhen, med gräns i v. mot
Nederländerna, Belgien och Luxemburg, i s.
mot Frankrike (Lothringen) och Saarområdet;
s. gränsen brytes av den långt inträngande
oldenburgska landsdelen Birkenfeld; skild från
den övriga provinsen ligger kretsen Wetzlar
kring Lahn i Hessen-Nassau; 24,505,31 kvkm,
7,284,028 inv. (1925), därav 4,845,152
romerska katoliker, 2,187,510 evangeliska och 58,223
mosaiska trosbekännare.
R. fylles till stor del av Rhenska
skifferbergen (se d. o.). I n. ingår i R. en mindre del av
Rhen-westfaliska koldistriktet kring Ruhr.
Nederrhenska låglandet (el. Kölner Bucht)
intränger mellan skifferbergen i form av en
triangel med spetsarna i Aachen, Bonn och
Duisburg. Det är fattigt på skog men väl
uppodlat (lössjord). I v. begränsas det av Aachens
stenkolsområde (lämnade 1930 omkr. 7 mill.
ton stenkol). I s. ö. höjer sig mellan Erft och
Rhen det s. k. Vorgebirge, med mäktiga
brun-kolslager (med mer än 100 m mäktighet
världens största hittills uppmätta; lämnade 1930
46,5 mill. ton), östsluttningen av Vorgebirge är
ett bördigt frukt- och grönsaksområde
(löss-jord). Här ligga flera av R:s äldsta städer,
som nått ett högt uppsving, särskilt inom
textilindustrien. R. tillhör nästan h. o. h.
Rhens flodområde; endast n. v. delen
avvatt-nas till Maas.
R. hör till Tysklands folkrikaste trakter.
Befolkningen är tätast vid skifferbergens
nordrand och på Kölner Bucht, glesast på
Eifel och Hunsrück.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
